KUB: Marknadsföring 2 - Strategisk marknadsföring

Idag äntligen uppföljningen till den fullmatade första dagen i marknadsföring (även då med Petra Trobäck) där vi pratade målgruppsanalys, kärnvärden och fick i uppgift att tänka igenom de tio (åtta) frågorna:
•  Speglar varumärket vårt syfte?
•  Kan vi leva upp till era löften?
•  Vad är våra huvudbudskap
•  Vem är våra konkurrenter?
•  Vem är vår målgrupp?
•  Hur möter målgrupperna vårt varumärke?
•  Vilka områden kommer ge oss störst positiv utdelning på vårt varumärke?
•  Hur ska vi mäta framgång?

Idag låg fokus på kommunikation - ett sätt att strategiskt marknadsföra biblioteken. Marknadsföring - den röda tråden i verksamheten.

Syfte med dagen:
- Vilken typ av kommunikationsstrategi passar biblioteket bäst?
- Hur skapar vi en struktur för kommunikation - att veta hur olika målgrupper/ intressenter ska bearbetas
- Kunskap och inspiration att åka hem och arbeta med egen kommunikationsstrategi och plan

Förra gången om hur ett effektivt varumärkesarbete kan stärka och skapa bibliotekets värde.

Det hjälper inte att springa fort om man inte vet vart man är påväg.

Tydlighet skiljer agnarna från vetet. Hur får vi alla i organisationen att springa åt samma håll? Medarbetarna säger en sak, rummet säger en, webben säger en annan = mycket otydlig och oattraktivt varumärke. Så kan det mycket väl vara trots det faktum att man har kommunikationsplaner etc...

Jobba likadant i alla kanaler.

Med utgångspunkt från varumärket (identitet, kärnvärde, positionering, löfte) - ta fram

A. Kommunikationsstrategi - mål, förhållningssätt/metoder, budskap
B. Kommunikationsplan/taktik - åtgärder, tidplan
C. Kommunikationskanal - var ska det göras, biblioteket, webben, sociala medier , tv

Glöm inte uppföljning och utvärdering - svårt! Mycket går inte att mäta. Helt ok att sätt mjuka fluffiga väden säger Petra.

A. Kommunikationsstrategi. Extern och intern kommuniaktion. Syftet att stärka varumärket. Åtföljande aktivitetsplan måste finnas. Jag tänker att vi har planen men inte strategin? Vi är alla marknadsförare. 
En plan kommer inte att lösa något. Allt vi gör kommunicerar. Allt vi gör måste därför bara väl förankrat internt, vi måste börja där. Det måste börja inifrån. Alla måste ju leva upp till löftet.

Integrerad kommunikation - att vi säger samma sak i alla kanaler

Krafter som påverkar varumärket:
PR (det vi inte betalar för, relationer)
reklam
utbud/sortiment
Serviceerbjudandet
Sociala medier
Medarbetare
Rummet

De olika kan vara viktiga i olika stadier beroende på var man är i processen.
Fem olika kommunikationsstategier (se rutbild) i dokumentationen på kubprojektet.wordpress.com.
1. Nollmotivationsstrategi uppstart/etablering. Inte aktuell för oss.
2. Rationell strategi. Målgruppen fattar beslut på rationella grunder, drivs av hög motivation. Rationellt tänkande. Används ofta av b2b, sällanköpsvaror. Även av demokratiska organisationer. Vanligt misstag att man projiicerar sitt eget engagemeng och överskattar deras intresse. Detaljrik och faktabaderad kommunikation. Ex Patagonia, the footprint collection, kan följa produkter till minsta beståndsdel typ. Mycket info, mycket text, mycket detaljer och fakta.
3. Känslomässig strategi. Hög motivation men samtidigt emotionell i kommunikationstillfället. Används ofta av ideella organisationer, även triss, spel, bris och friends. Känslomässig och starkt symbolladdad kommunikation.
4. Social strategi. Låg motivation men baserar fortfarande mycket på emotionella känslor. En strategi som handlar om att om du handlar så är du en i gänget. Ex Stadium "join the movement". "Act to join". Det många gör är misstaget att kombinera detta med rationell strategi. Var noga om man väljer den här strategin att inte baka in rationella värden.
5. Jämförelsestrategi. Låg motivation, rationellt tänkande. Oftast av multinationella företag med stor mediebudget. Snabb fakta, enkel kommunikation, jämförande, upprepande. Ex ÖB.

Vad känns mest relevant för oss?
1:3
2:2 eller 4
3:5

Idag kommunicerar vi rationellt. Vi tar för givet att vår målgrupp är högt motiverade, lika som vi.
Svårt att välja eftersom många är lite av allt. Därför viktigt att välja ut den som är viktigast för oss, mest långsiktigt viktig för oss.

Vi borde ligga i den inuitiva delen säger Trobäck, pga av vår historia, vi är en ideologisk institution i grunden. Sen är frågan om det finns högt eller lågt engagemang ("eldsjälar finns ju alltid"). Ska vi köra på hög eller låg motivation? De flesta av oss verkar vara inne på känslomässig kommunikation, dvs högt engagemeng - projicerar vi vårt eget engagemeng?

Intuitiv kommunikation - känslomässig eller social. Kan ju rikta oss till både befintliga och nya målgrupper med denna typ av kommunikation. Stadium tex väljer social strategi eftersom de menar att det är lätt att välja bort dem, målgruppen drivs av låg motivation.

Vi borde förflytta oss från den resonerande till den intuitiva sidan. Känslomässig eller social kommunikation, det är frågan? I väldigt många situationer är väl biblioteket utbytbart?

B. Kommunikativ taktik.
- Positiv. Man väljer att kommunicera sina styrkor. Fördelarna med oss... Lätt att ta till sig. Väldigt svensk. Lätt att förstå. Nackdelen svårt att sticka ut. Ex bilbranschen. Intressant eftersom bilreklam riktar sig till dem som köpt bil, alternativt de som precis ska köpa.
- Negativ. Man kommunicerar konkurrenternas svagheter för att samla poäng. Vanligt inom politiken. Krävs att organisationen har väldigt stark legitimitet. Ex Mac.
- Förändringstaktik. Kommunicerar att man vet att man är dålig på vissa saker men att man jobbar på det. Ex SJ. 100 punkter på tre år. Bockade av under resans gång.
- Konkurrerande. Man väljer styrkor från sina konkurrenter och gör dem till sina. Ex moderaterna som tog hela arbetar och sysselsättningsfrågan. Visar att man är förändringsbenägen och vill göra nåt nytt. Nackdel såklart att man tar någon annans.

Att man hela tiden vill bli bättre ska finnas med i alla kommunikationstaktiker.
Den positiva mest relevant, men den negativa kan också bli väldigt tydlig i vilka som är våra styrkor. Den positiva taktiken den som är mest svår att nå fram med. Den negativa visar också hur vi särskiljer oss från andra. Förändring: inte så illa som du tror... Självdistans: inte så tråkiga som vi ser ut...
Biblioteket - because youre worth it.

Positiv kommunikationstaktik känns enklast, men skulle vara kul att testa några av de andra.
Petra tror att vi skulle kunna lyckas med alla, bara vi gör det fullt ut. Kanske inte det negativa, för det ligger inte riktigt i vårt varumärke eftersom det lätt blir smutskastning och det är ju inget för en demokratisk organisation/institution.

Man kan byta taktik. Hur byter man utan att verka hattig? Märks oftast inte utåt så mycket, om man har valt taktik. Igenkänningen ligger i varumärket vi berättar om, inte taktiken vi väljer.

Hur mycket kan vi påverka? Det är alltid omvärlden som styr. Vi kan förhålla oss till den.

Tre kommunikationsbärare:
1. Marknadsföring. Budskap förmedlad i text, bild, event. (Köpt kommunikation, annonsering, reklam, etc men också ickeköpt kommunikation. Handlar mer om att bygga kommunikation, att prata genom någon annan. Pressmedelande. Debattartiklar. Sociala medier. Samarbeten.)
2. Operationell. Det vi själva gör, förmedlar i mötet ( rum, webb eller vart det nu sker, biblioteket som rum, bemötande och uppförande, vi som ambassadörer).
3. Tredjepart. Ickeköpt kommunikation från tredje part. Egetberöm luktar illa, det gäller att få andra att prata om oss. Andras beröm är guld värt.

Folk glömmer ofta vad man sagt, men minns känslan man fick. En nöjd kund är den bästa marknadsföraren.

PR bygger varumärke. Reklam underhåller en positionering man redan tagit, men bygger aldrig ett varumärke. Reklamen har tappat sin funktion i mediebruset.

Det är i de flesta fall enklare att byta åsikt än att byta grannar, fru, arbetskamrater etc. Nio av tio har någon annans smak hemma. (Ex färgbranschen, man köper inte färg utan wow vad snyggt.)


C. Kanaler.
Var kan vi synas och säga vad?
- Tryckta medier, tidningar. 70% av seriges befolkning läser tryckt tidning. Trenden går ner men fortfarande mycket. Många läser på nätet. Aftonbladet den mest besökta webbplatsen (sen kommer blocket?).
- TV. Reklam såklart men också att mer subtilt ligga bakom, room service som målarmästarna ligger bakom. Man såg att folk inte målade om och tapetserade lika mkt så man startade en organsiation. HM finansierat dokumentär om Bayard etc. Finns massvis exempel som vi inte vet om...
- Utomhusreklam. Kan ju vara affischer men även andra kreativa lösningar, ikea gjorde om balkonger till förvaringslådor, kalles kaviartub som rutschkana.
- Mötesforum. Lobbying och pr etc. Almedalsveckan.
- Vårt eget bibliotek. Vår främsta kommunikationskanal enligt Trobäck. Rummet som kanal. Investera i rummets möjligheter. Ikea ett bra exempel, den största budgeten går till varuhuset. I usa jobbar man mkt med skyltfönster.
- Finns massa andra kanaler, trycksaker, direktreklam, bio, radio, event, mässor, webben, sponsring, sms, kundklubbar, sociala medier, de anställda (empoyee branding)

Hur väljer man media? Räckvidd. Förmåga att förmedla utbudet.
Gå tillbaka till vilken av de tre cirklarna (vilka bärare) som är viktig och välj sedan kanal.
Man måste inte finnas i alla. Men oavsett om man har tio eller tjugo kanaler så ska man ha samma budskap i alla!

Vilken bärare som är viktig beror väldigt mkt på vilken situation man är i idag. Den operationella en förutsättning för att få bra tredje part. Börja med det operationella. Trobäck hade lagt 80% på det operationella, 15% på tredjepart och 5% på marknadsföring. Detta pga hur det ser ut i omvärlden och eftersom biblioteket är en upplevelsebaserad verksamhet, det som händer händer på plats, mötet det viktigaste för oss. Det operationella därför a och o. Men om tio år kanske det ser annorlunda ut, då kanske budgeten/tiden ska fördelas olika.


Ger olika exempel: Zara, satsar allt på tredje part. Lägger väldigt lite på reklam. Gudrun Sjöden och Bodyshop andra bra exempel på tredjepartsbärare.

Tredjepartskommunikation kräver personifiering. Annars kommer ingen att prata om en.

Absolut vodka. Bara reklam, men extremt kreativt. Svårt att förlita sig på tredjepartsbärare - oj vad gott det var att dricka vodkan inte helt rumsrent därför kan man inte förlita sig på tredjepartskommunikation. Lättare att få snacket kring reklamen.

De som lyckas bäst: är konsekventa, upprepar sig och arbetar integrerat. Samma budskap återfinns i samtliga kanaler, från medarbetare till annons.

Trender:
Personifiering, fr person till person inte produkt till person
Kändisar som förespråkare
Individualisering och involvering
Sociala medier som kanal
Upplevelser, räcker inte med produkten
Att ta ansvar - socialt engagemeng
Kravlöshet


Efter lunch mer gruppdiskussion. Utgå från marknadsföringsaktiviteten, läxan vi hade och presentera för varandra.
Varför var den bra, vilket var budskapet?
Vad kan vi lära oss?
Hur kan vi göra den till vår? Välj ut några ideer och presentera.

Vår grupp diskuterar bland annat: ICA-såpan: Familjärt. Gruppen. De är som oss. Personligt. De bryr sig. Berättar en historia. Igenkänningsfaktor.
Vad kan vi göra/lära?
Vara konsekventa. Lägga ner mkt på grunden/basen/rollerna, sedan kan man freebasa mkt och vara kreativa men ändå vara konsekventa.
Nivå 1, berättelsen om ica-familjen. Nivå 2: berättelsen om veckans erbjudande.
Visa jobbet bakom. Vilka är vi. Utan att det blir personbaserat.
Förstärka känslan.
Lättare på FB. Men hur förstärker vi det även tryckt?

KUNSKAP, KÄNSLA, KVALITET

Marknadsföringsidéer:
Addera mervärde.Kom till biblioteket denna vecka - delta i lotteri etc.
Överraskningsmoment. Resebyrå som satte isskrapa under vindrutetorkaren md budskap om att visst längtar man bort ibland. Spinoffs för bibliotek: scott goodwin som facebookar för polisen, skapar relationer. Vara personlig och relevant. Facebookar inifrån verksamheten, vågar stå för det han skriver. Istället för att sälja så tycker han. Ett exempel från Karlskogas bibliotek där en Emma driver en bokklubb, intressant att marknadsföra bibliotekariens kompetens så.
Vår kasse som det står biblioteket på.
Låna dig rik. Gemensam bibliotekskampanj. Fiktiva personer, satt upp affischer, Maja är rik - välkommen till biblioteket.
Pennor och lappar vid datorerna.
VIP-tjänster. Stjärnan plus - biografen i torsbys klubb som ger lite rabatt etc. Informationsbrev?
Alla som har kort, använd.
Bokcirkla på biblioteket. Ett sätt att bli personlig.
Den långa svansen. Specialiserade urvalet - som många vill ha. Detta skulle vi kunna bli bättre , att göra ett urval och presentera.
Diktbiblioteket.

Dagen avslutas med den till synes vansinniga uppgiften att göra en kommunikationsstrategi och plan på en timme. (Kolla hennes bilder).
Vad är målet med kommunikationen?
Vilket förhållningssätt ska vi inta?
Vilket budskap?
I vilka kanaler? (De tre ringarna, operationellt, marknadsföring eller tredjepart)
Med vilka aktiviteter kan vi skapa värde hos målgruppen

Första halvtimmen diskuterar vi mål, strategi och budskap. Trobäck ger oss två exempelbibliotek men vi försöker ändå vara så konkreta som möjligt och pratar mest om vår egen verksamhet. Extremt röriga anteckningar dock.
Mål: fler patienter ska använda bibliotekets resurser. Kulturens positiva betydelse för en god hälsa ska bli mer känd i organisationen/ ökad kännedom om kulturens betydelse för en god hälsa (i organisationen). Mätbara mål.
KPR (Kultur på recept), inför och ska naturligtvis ha förankring i/hos sjukhusbiblioteket.
Mål, mätbara mål. Utgå från arbetet med varumärket man jobbat med, målgruppernas drivkrafter etc. Syftet med vår kommunikation finns i visionen, tex att stärka läsande etc. Det svåra ofta att bryta ner.
Kan mätas genom att ställa fråga. Glöm inte att mäta innan så att man har att ngt att jämföra med efter de där två åren (nollvärde).
Förhållningssätt: känslomässigt/socialt. När det gäller läsande är hela drivkraften känsla då måste vi kommunicera det.
Budskap. Har vi utkristalliserat drivkrafter så ligger budskapet där. Huvudbudskapet vi måste ha: tex vi älskar språket. Delbudskap: hos oss kan du exprimentera med språket. Aktivitet: exprimentverkstäder.
Sen lägga tid på de sista två stegen: Kanaler och Plan.

Aktivitet / Målgrupp / Budskap / Kanal / Mål.

Idéer: Novelltävling, daisycafé, korsordshörna, poesiuppläsning, läsecirkel, konstutställning med debatttema, skrivarverkstad, författarbesök, högläsning i biblioteket. Att kommunpolitiker skulle kunna låna en femteklass och ses på biblioteket. Sociala medier. Lokaltidningar.


Sagt: Webben är inte bra på känslor. Håller verkligen inte med, webben är väl inte sämre än tryckt papper?

Eftermiddagens uppgift till synes helt omöjligt, svårt! Men det svåraste var att hålla fokus från början till slut och inte vimsa till det. Vi fick ju faktiskt till det mot slutet med både mål/syfte, förhållningssätt, huvudbudskap och delbudskap, kommunikations- och aktivitetsplan.

Gå hem och granska kritiskt det vi gör idag. Hur förhåller det sig till vårt syfte och förhållningssätt? Har den ett emotionellt förhållningssätt, är bäraren verkligen operationell?
Ha inte en massa pekpinnar, här får man inte ha matsäck etc. Att sätta upp lappar om detta är en aktivitet - som antagligen inte hänger ihop med ett syfte/mål som vi har.
Om man vill vara en oas för lugn och ro, kan en operationell aktivitet vara att skaffa fler fåtöljer.
Huvudbudskap: demokrati
Delbudskap: alla är välkomna

Som sagt: Starka varumärken är inget man får, utan något man förtjänar.

Och det börjar inifrån.


Trobäck hoppas att vi går hem och är lite kritiska mot det vi gör. Och kanske inte gör lika mycket utan istället blir bättre på det vi gör. Eftersom vår verklighet så spretig så måste vi börja med det operationella.

Så här långt: Varumärke. Målgrupp. Strategi.

Att fixa: rock/väst. Bokcirkla på nätet.

KUB: Marknadsföring 1 - Varumärke och målgruppsanalys

130129 Petra Trobäck: Varumärke och målgruppsanalys
KUBens marknadsföringsspår är ett av de jag sett fram emot mest. Och Lärandespåret. Och IT-spåret. Hehe, hursomhelst var detta en mycket bra dag (längesedan nu när jag renskriver anteckningarna) och vi gick nog alla därfrån med en känsla av att vi egentligen skulle vilja ägna resten av veckan åt att reda ut och tänka igenom allt detta. Dagen i korthet (glöm inte bort att kolla dokumentationen på kubprojektet.wordpress.com:

Kom ihåg att det är en sak vad vi säger och en helt annan hur vi verkligen gör. Det råder stor skillnad mellan attityd och beteende.

Varför vi är här? Idag har biblioteken stor konkurrens (!) från sociala medier, e-böcker mm därför måste vi marknadsföra oss. Vi har så mkt att erbjuda som folk inte vet om. Inre marknadsföring, rummet etc. Olika grupper, hur når vi dem?

Om omvärlden

ICA skulle kunna starta hundra bibliotek, fler och fler erbjuder både tjänster, varor, service. Idag är alltmer en blandning av allt. Upplevelsecentrum. Underhållning. Dygnet runt.

Människors livssfärer består av hemmet, jobbet - och en tredje plats. Den vill man vara. Mötesplats. Eftersom folk handlar själva boken på nätet så får tex. bokhandlarna se till att erbjuda ngt extra/ annat.

Enjoy and explore.

Mer och mer så blir handeln vår nya mötesplats. Konsumtion en del av livet. När Idol åker på turne är det inte folkparker man åker till utan köpcentrum. Köpcentrum har också blivit heta som byggnader, arkitektur. Tidigare varit mer knutet till kultur, Emporia i Malmö som exempel. Upplevelsecentrum, för alla sinnen och alla åldrar.

Har våra användare några gemensamma intressen? Vi måste satsa på det som samlar våra användare, vad är det?

Vad gör vi, mer än går till bibblan? Lekland, har blivit superpopulära. Virtuella mötesplatser.

Människor idag har många valmöjligheter men lite tid. Vi vill ha hjälp att välja. Fler och fler val baseras på förtroende. Många slåss om mötesplatsrollen.

Just därför viktigt med ett starkt varumärke, vad har biblioteket för värde för mig?

Varumärke: bilden som finns i en persons huvud när den ser eller hör ngt, tex bibliotek. En samling känslor och associationer. Alla har ett varumärke.

Vem styr vårt varumärke idag, vi eller omgivningen?

Vem är vi idag och vem vill vi vara?

Förstahandsvalet i information och kultur.

Målgruppsanalys.

Vi måste veta vem vi vill vara och vi måste förstå vår omgivning för att kunna identifiera och arbeta med sitt varumärke. Först då kan vi veta vilken plats vi kan ta, hur vi kan vara unika, skapa värde och vara meningsfulla.

Identifiera vem vi relaterar till i vår omgivning (målgruppsanalys)

-Till vem ska vi skicka vårt budskap, vilka ska vi välja att prata med (kärnmålgrupp) , vi har inte råd att prata med alla

-Vilket budskap ska vi skicka (varumärke och kommjunikationsanalys

Segmenteringens två val:

-demografiska val tex familjer m barn under 5

-gemensamma drivkrafter och intressen tex barns utveckling och läskunskap

Satsa på nummer två. Lite svårare men vi kommer att nå ut bättre.

Målgruppsanalysen måste vara utifrån och in-process.

Man kan inte välja sina intressenter? Men målgrupp kan man välja?

En och samma person kan ha olika intressen och därmed befinna sig i två olika målgrupper (målgruppsarenor).

Identifiera intressegrupper, vilka är relevanta för biblioteket.

Beskriv varje målgrupp. Drivkrafter, kännetecken, aktörer i form av organisationer, grupper, var befinner de sig etc. Försök förstå grupperna.

Analysera bibliotekets förhållande till målgruppen. Hur beroende är vi av gruppen, vilken bild har de av biblioteket?

Välj ut en kärngrupp. Vilken grupp kan vi inte leva utan, eller vill vi inte leva utan? Lägg 90% på denna grupp. Primär målgrupp. Kommunicera dagligen med denna grupp.

Primära målgruppen mest lönsam för verksamheten. Kommunicera dagligen med denna.

Sekundär målgrupp, den man ser en nytta av att kommunicera med vid specifika tillfällen. Men alla har ett gemensamt intresse och det är grunden/kärnan i varumärkesbudskapet.

Checklista - Är målgruppen:

Mätbar - går den att identifiera

Tillgänglig -kan vi nå dem via olika kommunikationsinsatser

Lönsam - tillräckligt stor grupp med stort intresse för vår verksamhet. Viktigt att inte kommunicera med fel målgrupp... 

Också viktigt att inte kommunicera med alla. Man måste välja, vara tydlig och specifik. Våga välja bort.

Landningsbana i butik, ytan där vi ska andas in vad butiken är och kommer att erbjuda. Exemplet Abercombie and fitch - drivkraften att vara ung.

Övning där vi i grupp får utgå från fiktivt bibliotek

1. Vilka målgrupper är relevanta för biblioteket

2. Beskriv varje målgrupp, drivkraft, kännetecken, aktörer

3. Vilka har potential att vara kärnmålgrupp

Kasta ut målgrupperna helt osorterat, varför kommer de, vilka egenskaper har de etc. Sedan kan man börja grupperna/klustra

Målgrupper: barn, barnfamiljer, studenter, anpassade medier, medelålders bokläsare. Vuxna läsare. daglediga (pensionärer, arbetslösa, flyktingar). De som kommer för fakta/information och de som kommer för nöjes skull. Människor med specifika behov. Missbrukare. Unga vuxna. Nya svenskar. Andra kulturer. De som inte har dator hemma. Datoranvändare. Politiker. Släktforskare. Beslutsfattare. Vi själva, personalen! Glöm inte att kommunicera inåt.

Drivkrafter: underhållning, bildning, utveckling, gratis, kravlöst, mötesplats, lugn miljö. Upplevelser, studieplatser. Föreställningen om det goda livet. Igenkänning/identifikation. Tryggt. En arena för egen kulturproduktion. Umgänge, sysselsättning, pedagogik, gemenskap, fika

Flera nämner personalen som resurs på olika sätt.

Skapa målgrupp utifrån drivkraften! Inte gruppegenskaper eller behov. Tänk inte bara på de som kommer in i biblioteket.

Tex personlig utveckling - kan vara barnfamiljen. Vad kännetecknar gruppen?

Kravlöshet en drivkraft. Sysselsättning - men varför bibblan och inte leklandet? Gå ett steg längre. Fråga hela tiden varför. Varför ska de komma/kommer de till oss? Vilken skillnad gör vi? Inte tidningsläsrna utan varför kommer de till oss för att läsa tidningen, då är vi inne på drivkrafter.

Målgruppsstrategi

När och var möter vi våra målgrupper/drivkrafter?

Vilka budskap är relevanta att skicka?

Hur kan viskicka dem?

Vad vet vi idag om våra målgrupper?

Vilka problem hjälper vi dom att lösa?

Vilka förväntningar har de på oss?

Hur ofta undersöker eller frågar vi dem om deras upplevelse?

Hur omsätter vi detta i praktiken?

Trilla inte i fällan att placera oss själva i centrum utan placera oss i målgruppens/intressegruppens sammanhang. Vilka arenor har vi att konkurrera/samarbeta med?

Fråga från gruppen om hur mycket vi ska finnas utanför lokalerna - och det beror ju på vilken kärnmålgrupp vi väljer. Befinner de sig någon annanstans -då ska vi vara också där.

Att vi är till för alla är inte samma som att vi ska kommunicera med alla.

Varumärket definieras utifrån och in (dem det berör), men byggs upp inifrån.

Från industriell ekonomi (mass marketing) till emotionell ekonomi (consumer democracy). Människan mer och mer inspirationen, kraften och samarbetspartnern bakom ett varumärkes framgång. De som äger varumärket är konsumenten/målgruppen. Inte organisationen som har makten längre.

Starka varumärken är inget man får utan något man förtjänar.

Varumärkets fyra ingredienser:

1. Identitet. Vår genetiska kod. Ska reflektera vad vi står för idag, verksamhetens ursprung, historisk tradition, geografisk hemvist, ideologiska rötter. Byggnaden. Ex Kungliga biblioteket i Rio vs Salt lake. IKEA som exempel på värderingar, svenskt skogar etc.

2. Kärnvärden. Utkristalliserade värderingar vi vill stå för. Identiteten utmejslad i värdeord, fungerar som ledstjärnor. Viktigt att kärnvärdet är kommunicerbart, relevanta (för vår målgrupp), värdefulla. Kan vara mening: "Think different" Apples. Man kan ha fler värdeord än tre (IKEA har tio). Man kan också skapa symboler kring kärnvärdena.

3. Positionering, vilken roll vill vi ha i samhället. Vad skiljer oss från andra, varför behövs vi, vad är vår roll? Att vara lagom bra på alla områden räcker inte, man måste äga ett område och vara lagom bra på de andra OBS. Inte dålig på något! Utbud, pris, tillgänglighet, mervärdesservice, kundupplevelse.

4. Löfte. Externt budskap direkt till vår målgrupp, vad lovar vi dem? Behöver inte vara klatschigt. Måste vara enkelt o lätt att förstå. Måste såklart reflektera det vi gör och vara lätt att komma ihåg. Lätt att följa. Ska inkludera vår målgrupp o vad som skiljer oss från andra. Ex Riksrevisionen: Vi granskar den statliga verksamheten.

Kan översättas i visuell identitet (grafisk profil, logga) och kommunikations- och marknadsföringsstrategi. Obs att grafiska identiteten följer av det andra, börja inte med loggan.

Positionering: Två axlar. Generellt fokus, lokalt fokus. Hitta ett område som inte är uppfyllt av andra aktörer.

Glöm inte bort att relatera till omgivningen, tex kommunen/landstinget har kanske löfte och positionering att förhålla sig till.

Vi får diskutera de goda exempel på starka varumärken som vi tänkt igenom. 

Tydlighet, kvalitet, värdering, berättar en historia man känner ngt positivt för och kommer ihåg. Något man kan relatera till. Flera väljer Fjällräven.

Goda exempel. 

Starbucks, ikea (löfte pch vision: att skapa en bättre vardag för de många människorna), target, benojerrys. Ikea så framgångsrika för att de är värderingsdrivna. De har starka kärnvärden som de kommunicerar inåt. Tio kärnvärden som genomsyrar allt, inåt och utåt, beteende,attityder och värderingar. Hur görs detta? De trummar ut värderingarna, vid produktion, vid nyanställningar, vid möten etc. Checklistor, kollar av hela tiden. Kärnvärdena är rötterna, som leder till stjälken attityder men blomman ska vara beteendet...

Fokusera starkt internt på kärnvädena.

Target. Usas största lågprisaktör. Såg ett hål i kartan, inom lågprissegmentet, att skapa modern poppig lågprishandel. Ett mervärde. Löfte: "Expect more. Pay less".

Benjerrys. Socialt ansvar, engagemang miljö etc. Förutom god glass. Ben känner ingen smak, ville ha stora bitar i så att det blir en upplevelse i munnen. Ingen annan hade gjort detta, plus att det bygger på efterätter och inte glass endast. Kommunicerar sina kärnvärden i produkten. Lokalt, cow-mobile etc.

Starbucks. Kaffe to go. Har tagit kaffe som en dryck till kaffe som en upplevelse. Bygger mkt på mötet i butiken och kring personalens uppfattning om sig själva som experter etc. Romantisera kaffeupplevelsen. Kaffemuggen deras stora media (precis som kassen bör vara vår?).

Yoggi. Hyllan, inte bara mejerihyllan utan även läskhyllan på Statoil. Enkel, bekväm, modern. Här har man designat själva produkten, den som möter mig som konsument.

Ragnsells, har gått från sopor till kretslopp. Tagline: "En del av kretsloppet". Ny visuell identitet, den gröna symbolen. Leva som man lär: rena kläder och bilar väldigt viktigt. Ordet avfall eller sopor fick inte nämnas (böta?). Bilar och personal de stora varumärkesbärarna. Kokbok kring kretsloppet, reklamgrej där man bad svenska akademin att ta bort ordet sopor etc...

Gemensamma framgångsfaktorer:

Man är sann i sitt varumärkes värderingar i alla aspekter av mötet med målgruppen. Intern kommunikation, webb, möten etc etc.

Tydligt värdefullt unikt budskapVisuellt utryck som attraherarUthållighet och repetitionVara sann sitt varumärke och hålla sitt löfte

Bättre att säga färre saker men fler gånger/på fler ställen än säga tusen grejer på olika ställen i bibblan.

Hur kan vi konkret överföra dessa lärdomar till relevanta biblioteksaktiviteter?

Vanliga ord när grupperna beskriver varför de valt sina varumärken som biblioteken kan lära ngt av: Hållbarhet, "mellansegment", tydlighet, folklighet, familjärt, trygga men inte tråkiga, ekonomiskt, inte vinstdrivande, man vet vilka som är personal, bra skyltning o marknadsföring. Lokalt engagemang, kvalitet. Igenkännande. Avslappnande, lugn och ro. Naturlighet, miljömedvetenhet. Pålitlighet, uthållighet. Brett utbud.  Expertis. Man får alltid ett svar, man når fram. Kunden i fokus. Trovärdighet. Tydlig hemsida, bra logga. Alla får vara med. Känslan av utvaldhet. Pålitlighet. Engagemang.

Kan vi använda detta i biblioteken eller är det demokratiskt problem? Känslan av utvaldhet.

Bibliotek värmland - det enda bibliotek du behöver...

Vi har alla valt varumärken som står nära vår identitet. Och bibliotekens identitet. Detta behöver inte vara fel, vi kan mycket väl använda oss av personalens gemensamma värderingar när vi bygger vårt varumärke. Vår egen personliga identitet.

Vad gör det för oss att vi inte är vinstdrivande? Utnyttja det förtroendet vi får pga detta.

Förankra, lev det!

Omvärldsanalys. Trender etc. Konkurrentanalys, andra mötesplatser etc? Hämta inspiration från andra. Målgruppsananlys, fokusgrupper, internanalys, brukarindersökning. Magkänsla. Swot. Medarbetarundersökningar. Egen bakgrund och bagage. Analysera vad vi vill behålla och vad vi vill förändra.

Vision och mission. Mission är verksamhetsiden, vårt existensberättigande. Vision ofta intern men kan ju lika gärna vara en o samma sak som hos ikea. Målbild och inriktining för verksamhet. Ej mätbara mål. Våga. Har man en bra o tydlig mission o vision så blir kvaliteten på varumärket bättre.

Formulera och visualisera identitet. Geografisk tillhörighet. Fysik (lokalen). Personlighet, hur är vi? Kultur, byråkratisk, öppen? Relationer, är vi tillgängliga? Nytta, vad är vi bra för? Image. Jämför den identitet vi tror att vi har med den vi skulle vilja ha. Också att formulera kärnvärden och positionering. Viktiga vägvisare för intern och extern kommunikation. Måste vara särskiljande värden. 

Se upp för hygienfaktorer som "lyhörd, engagerad, pålitlig" - detta tycker vi konsumenter att alla ska vara. Räcker inte mmed detta, vi kan ha det men det räcker inte. Behöver inte vara klämkäckt. 1177 som exempel (Dygnet runt, för alla, enkelt och användarvänligt, pålitligt, empati, respektfullhet och trygghet).

Extremt mycket ord nu märker jag. Kolla upp hennes presentation.

Trobäck visar också en annan modell för positioneringsanalys. Relevans, en axel, och prestation en annan. Fyra boxar. Viktigt/oviktigt. Sämre än andra/ bättre än andra. 

Stryk det som är oviktigt. Fundera över rutan viktigt/Sämre. Något vi kan flytta? Ta tillvara på det i rutan Bättre/Viktigt. Vad betyder orden för oss, vad är viktigt med trygghet hos oss? Vi vill vara väldigt mkt, det är tydligt i övningen. Alla ord är viktiga. Det vi saknar tror Petra är kunskap om vår målgrupp, tycker de verkligen att allt detta som vi sagt är viktigt?

Våga satsa på vårt varumärke. Ett varumärke är inte loggan etc utan detta kan endast förstärka en image. Våga förändra, men börja inte utifrån bilden.

Vi kan inte se ut som en anka men simma som en hund. Vi måste hålla vad vi lovar.

Varumärkesarkitektur.

Individuella varumärken. (Resurskrävande, kunskap etc)

Modermärke. (Svenska kyrkan)

Dotter- modermärke. Måste ha gemensamma värderingar, sen kan man bygga på med egna. (Svt)

Vilken känner vi oss mest bekväm med? Vilken är mest fördelaktig? Varför? 

Bibliotek värmland. Vi borde jobba mer med gemensamma värderingar.

Vad ska vi göra nu? Identifiera var vi är och utgå därifrån. Ta med tio frågorna att jobba med (fast det var åtta?): • Speglar varumärket vårt syfte? 
• Kan vi leva upp till våra löften? 
• Vad är våra huvudbudskap ?
• Vem är våra konkurrenter? 
• Vem är vår målgrupp? 
• Hur möter målgrupperna vårt varumärke? 
• Vilka områden kommer ge oss störst positiv utdelning på vårt varumärke? 
• Hur ska vi mäta framgång? 

Biblioteket är ett upplevelsevarumärke. 

Varje möte med en besökare viktigt.

Bibliotekarier hjärta forskning likamed sant

Jösses, imorgon ska jag prata om "forskningsdagen" i Stockholm på vårt enhetsmöte, dags att rekapitulera vad som sades. Jag (och några till) vill så gärna starta en Journal Club 2012, eller nåt liknande projekt, så det gäller att vara förberedd och komma med inspirerande förslag imorgon tänke jag.

Men först: renskriva anteckningar eller åtminstone kort notera vad som sades den 15 september hur kan vi använda forskning på biblioteken?

Forskningsinformerat biblioteksarbete - i Sverige & utomlands
Lotta Haglund från KIB ger svenskt och internationellt perspektiv på EPLIB-arbetet. Definition av EPLIB: ..."användarrapporterad, av bibliotekarier observerad och forskningsbaserad evidens." Jag kände mig nöjd med att komma från ett sjukhusbibliotek eftersom jag redan kände till Cochrane och hela evidensarbetet men det var ändå kul att höra. Eva Alopeus nämndes som en av de första I Sverige som skrivit om evidencebased librarianship (2001). 2009 hölls den femte EBLIP-konferensen i Sverige och tidigare i år pratade Andrew Booth på den medicinska bibliotekskonferensen i Linköping (vilket var jättebra!).

Definitely maybe or Do the right thing (Ögland, Åstrand, Herron) - en skrift som summerar två kurser som hölls 2009-2010 med målet att ta reda på hur man skulle kunna tillämpa ett evidensbaserat förhållningssätt på verksamhetsutveckling i en svensk bibliotekskontext. Mycket intressant läsning, inte minst frågorna längst bak som deltagarna själva tog med sig in i kursen.

Hursomhelst: det tog 20 år innan det hände något inom medicinen och nu har EBLIP varit känt inom biblioteksvärlden i ca 10 år, vi får se vad som händer... Arbete pågår.

Evidensens många ansikten / Ingemar Bohlin (doc. vetenskapsteori, GU)
Ett alltmer vetenskapbaserat samhälle ställer högre krav på att verksamheter ska bygga på god kunskap. detta sker tex genom beslutsstöd och riktlinjer och drivkraften är ofta att man vill kvalitetssäkra. Stark betoning på evidens och medicin även på detta föredrag. metasyntes och grounded theory. "Naturligt att begreppet startat inom medicinska bibliotek, de har varit otroligt viktiga."

Varför forskningsinformerat biblioteksarbete? / Lotta Åstrand, KIB
"I samma stund som man slutar att försöka bli bättre slutar man att vara bra" (osäker källa). "Få saker är så praktiska som en bra teori."

"Det är lättare att ta till sig ny kunskap än att ändra attityder".

1. Varför arbeta forskningsinformerat/evidensbaserat? Kundperspektiv: Få bättre kunskap om kund/användare behov och intressen. Få större förståelse för lärande/forskningsprocessen. Medarbetare: man blir en mer attraktiv arbetsplats, stärker professionen, vi behöver ju verktyg och metoder för att se på verksamheten med kritisk blick. Ledning: skapar legitimitet åt verkssamheten, ger kvalitet i processer och resultat, bra omvärldsbevakning, ger underlag för beslut, effektivt, bättre resursutnyttjande.
   


2. Hur har KIB använt forskning för att påverka/utveckla praktiken? Bland annat genom att utgå från "Kompetensbaserad personalstrategi" av Malin Lindelöw vid rekrytering av ny personal. Att göra en grundlig behovsanalys är mycket viktigt, sedan kan man börja med kravprofilen. På KIB har de använt sig av arbetsprover, tex genom att ge feedback till elever som skrivit uppsats.
   


3. Resultat? Bättre träffsäkerhet, större tydlighet och transparens, mer delaktighet och bättre förankring, effektivt resursutnyttjande, bra process etc etc.
   


4. Förutsättningar för att arbeta forskningsinformerat? Ledningens stöd! En organisation som stödjer lärande grupper, "ok att testa". Drivande personer. mm

God sushi till lunch & trevligt samkväm.

Forskning i projektet Synliggör biblioteket, Regionbibliotek Halland / Anette Eliasson (numera i Mölndal)
Kommunicerar men till alla så når man ingen. Men hur gör man då när man har ett faktiskt uppdrag att vara till för alla? De valde till slut ut barnfamiljer som en prioriterad målgrupp.

Använd forskningen men låt även forskningen använda sig av praktiken så att man tillsamamns skapar kunskap. Läs rapporten.

De ville öka medvetensheten om bibliotekens utbud och öka användningen av bibliotekets resurser. Arbetade med kompetensutvekling = verksamhetsutveckling. Läste litteratur om marknadsföring, folkbibliotekets identitet, användarstudier, metoder för biblioteksutveckling. Gjorde studiebesök, hade ning, lånade en forskare. Samarbetade med kommunikationsbyrå och användarstudieföretag. Tog ca 2 år. Viktigt när man arbetar med marknadsföring: börja med den egna identiteten och kunskap om hur användare betraktar eller upplever verksamheten. Icke-användarstudier nästan viktigast.

Berättar mycket om erfarenheter från projektet, svårt att dra några riktiga slutsatser om målen uppnåddes.

Tidskriftsklubbar - både för ifrågasättande och samsyn / Malin Ögland
Inspirerad av Lotta H och david H på KIB i Infotrend, deltod i tvinningprojektet som man kan läsa om i Ett steg till.

Form: samla en grupp som vill vara med (eller bestäm att nu blir det av och ni ska vara med). Diskutera syfte och bestäm litteratururval, nivå, omfång, innehåll.

Mötet: alla läser en och samma artikel men en har i uppdrag att ge bakgrundsanalys. Kritisk granskning, struktur, diskutera innehåll och innehållets relevans för den egna verksamheten.

Syften: att utmanas, öka bibliotekariers förmåga till kritisk granskning, bygga upp en gemensam kunskapsgrund, belysa egna observationer, omvärldsbevakning.

Kompetensutveckling är ingenting utan reflektion.
EX. Hur ska vi tänka nät vi ska inreda vårt bibliotek? Hur väljer barn i förskoleåldern böcker? vad kom fjärrlåneutredningen fram till?

Glöm inte att utvärdera. Börja inte för ambitiöst.

Aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete / Eva Fred och Kerstin Wockats, Kultur i Väst.
Aktionsforkning täcker glappet mellan forskning och praktik. Bjuder in forskare från BHS som får berätta om sin forskning. Poängen är att utveckla praktiken mha akademiska verktyg/teorier genom att ta avstamp i det praktiska arbetet och de behov som finns. En handledare finns i gruppen med forskarkompetens.

1. Formulera fråga. Ska vara öppen, tex vad händer om vi börjar låna ut e-böcker? Observera, intervjua, filma, enkäter.
2. Planera förändring.
3. genomför.

En loggbok är viktig. Vad hände? Vad upplevde jag? vad lärde jag mig?

Att arbeta med forskningscirklar / Kerstin Rydbeck och Mia Carlberg
Ytterligare ett sätt att skapa ett evidensbaserat arbetssätt på bibliotek. har arbetat med skolbibliotek och högskolebibliotek. En forskningscirkel är som en traditionell cirkel, ska bestå av männsikor med gemensam yrkespraktik och en senior forskare. ett gemensamt problem ses ur ett vetenskapligt perspektiv för att öka kompetensen och förändra praktiken. arbetet ska dokumenteras.

Goda erfarenheter, bland annat att det är bra att dikutera det som upplevs som invant och etablerat. Svårt att få tid och ett problem att det är allas gemensamma ansvar att driva cirkeln framåt, inte ledarens ansvar.

Forskning i praktiken - en fråga om kunskapssyn, identitet och lärande / Ola Pilerot
Intressant avslutning om vikten av att arbeta reflexivt, att utmana sig själv (och sina kollegor) och att hålla sig uppdaterad. Att vara intreserad av forskning innebär inte bara att hålla sig uppdaterad på forskningsresultat utan är också ett förhållningssätt. betonar det sociala i lärandet. Människor lär genom deltagande i sociala praktiker. handlingar grundas i begrepp, hur vi talar om saker speglar vi agerar och förhåller oss till desamma. Kritisk mot EBLIP. Läs Koufogiannakis: What is evidence?

Bevis vs underlag. Klyfta vs kontinuum. Metasyntes som en lösning?

I all hast, tänk om vi hade ett Best practice för biblioteks- och informationsverksamhet.

Att skapa en säljande och inspirerande biblioteksmiljö

Var i Arvika och lyssnade på Petra Trobäck idag som pratade om hur vilka trick handeln använder för att få oss kunder nöjda, bekväma och köpsugna. Det råder inga tvivel om att vi (bibliotek) har en hel del att lära av handeln. Men vi måste ju också våga vara något annat än en "affär". Hursomhelst, jag gör som jag brukar på denna anteckningsblogg: nedtecknar en del av det som sades för framtida bruk.

Hur beter sig folk när de kommer in i en lokal och utför sitt ärende? Det är en stor skillnad på hur man säger att man gör och hur man faktiskt gör. Undersök, fråga, testa! Våra besök ökar men utlånen minskar - ta reda på vad våra användare faktiskt gör så att vi kan förbättra möjligheterna för dem att göra just det de vill. Fler fåtöljer med bättre belysning? Bättre studieplatser?

En liten tråkig och ful del av biblioteksmiljön påverkar HELA biblioteket.

Framgångsfaktorer:

• INVOLVERA OCH ENGAGERA.
  Låt besökarna delta, engagera dem, låt dem rösta, kommentera etc. Webb är ju ett utmärkt verktyg för detta tänkte jag men webbfilialer kom vi liksom aldrig in på...
• GÖR UPPLEVELSER TILL EN DEL AV ERBJUDANDET
  Tyckte inte egentligen att upplevelsen var det centrala i de exempel Trobäck visade, utan det faktum att man skapar ngt UNIKT. Något som ingen annan har, rums-plats-tidsspecifikt, visserligen kopplat till en bra upplevelse, men det är det unika vi betalar för.
  
• SPECIALISTER
• TILLSAMMANS MED ANDRA
  att tex skapa kluster av butiker inom samma gebit
• DIGITAL SUPPORT
  få in teknik i "affären" som kan ge mkt information till den som vill. vi skulle tex kunna lyfta fram pion-datorn, kanske också katalogen. Ha en plattskärm med rullande infomassa? Var? Tittar man verkligen på såna?
• SOCIALT ANSVAR OCH MILJÖ
• EXPRESS
  vi är tidspressade och måste få känslan att vi kan utföra våra ärenden snabbt OM VI SÅ VILL - det korta kundvarvet. Hög tid att ställa upp en in- och utlåningsopac för den som faktiskt läsa streckkoden själv. Nu har de ju dessutom korten med sig hela tiden, perfekt!

Det spelar ingen roll hur säljande miljön är - bemötandet är det viktiga. Det som avgör är den man möter.

Sedan det klassiska marknadsföringsproblemet - vi vänder oss till ALLA. Våga välja bort för att vinna massan. I en miljö som riktar sig till "alla" känner ingen sig hemma.

LANDNINGSBANAN. Där besökaren stanar till första gången - och där vi har första chansen att leverera någon form av "innehåll"/information. Allt innan kan vi bara glömma. Så vad gör vi med entrén!? På landingsbanan ska jag mötas av något som ger mig förståelse för vad jag har att vänta, vad kan jag förvänta mig?

Vad har vi att arbeta med? Jo:

1. Fasaden. Man måste förstå att det är ett bibliotek. Tydliga öppettider. Bra tips att ta kort på yttre och inre miljö och sedan studera/workshoppa kring. Vad använder vi våra fönster till? Välj att göra dem till ljusinsläpp och låta passerande se in i lokalerna eller använd dem som skyltfönster! Öppenhet fungerar väldigt bra, speciellt om det är folk i lokalerna, för där det redan är folk dit vill man gå. Om man använder fönstren som skyltfönster så är det viktigt att byta innehållet regelbundet, minst en gång i månaden. Glöm inte utrymmet utanför biblioteket.
2. Led besökaren runt och utnyttja lokalen på bästa sätt. Lättare sagt än gjort. Viktigt: golvet, belysningen, hur man använder rörliga bilder, identifiera vad som är vår "mjölk". Mjölken är inte nödvändigtvis det som lånas ut mest utan själva anledningen till besöket - fråga användarna! Trobäck ger exemplet Bokia och pocket vs. kontormaterial. Hursomhelst: produkter med hög omsättning placeras längst bak i butiken och så långt är vi ju med. Kanske ska vi flytta filmera och där plocka fram godiset, det där lilla extra som man kan plocka på sig när man ändå är där? Och vad är då det? TESTA, flytta runt.
   Studera var folk stannar till i entrén, där är landningsbanan.
   Identifiera lokalens heta platser genom att göra en KUNDSTRÖMSANALYS:
   
   • besökarens väg genom lokalen
   • bästa platserna?
   • var är våra döda ytor
   Görs exempelvis genom att ta fram en ritning över lokalerna, kopiera upp typ 100 ex och följa efter lika många besökare. Rita deras väg, använd tex X för stopp, cirkel för när de sätter sig etc. Notera på pappret. Lägg ihop allt.
3. Se till att besökaren hittar. Det räcker inte med en karta i entrén, och kanske är en sådan bortkastad, men den inger åtminstone lite trygghet. Strukturera. Arbeta med färg. Var tydlig, SLUTA DUTTA. Var gärna övertydlig. Visar hemska exempel från biblioteksmiljöer på skyltning etc. Hög igenkänningsfaktor.
4. Presentera utbudet. Det är bra att visa ansiktet på produkten och gärna många ex av samma... Om man gallrar/rensar upplever kunden/besökaren att sortimentet ökat om man sorterat bort 25%, att det är samma som tidigare när man sorterat bort 50 % och först när man tagit bort 75% att det faktiskt minskat. Färre produkter ger bättre överblick och organisation.
   Arbeta vertikalt! Skylta uppifrån och ner. Jobba med topplistor - inte bara undanskymt på webben, skriv ut och lyft fram t ngt positivt även om boken råkar vara utlånad (Wow this was popular, well have more tomorrow Starbucks).
5. Tala mekaniskt. Berätta så mkt som möjligt utan att du själv behöver vara där, låt "varorna" tala för sig själva. Men viktigt att se och hälsa på alla som kommer in i lokalerna. I infodisken kan vi lämna ett längre budskap om oss själva och våra tjänster. Rätt budskap på rätt plats.
   "Personalen rekommenderar", gärna handskrivet? (Njae, här tyckte jag att det blev lite daterat, kanske funkar i en viss typ av butiker men inte hos oss). Ta bort alla pekpinnar.
6. Skapa stämning. Skapa en miljö som är "vi". :)
7. Ge det lilla extra.

Summa summarum:

• Satsa på personalen
• Gör det lätt för besökaren att hitta
• Låt produkterna tala
• Skylta det osynliga utbudet
• Vitalisera mera, skapa aktuella teman etc
• Lär känna besökaren och våga vara ett varumärke
• Gå runda ?
• Låna idéer av andra bibliotek och handeln

Inspirerande föreläsning som även gav en del praktiska verktyg, men naturligtvis svårt att direkt omsätta i praktiken. Jag har lyssnat till henne en gång tidigare, kanske 2007 eller 2008 och kände igen en hel del men det var bra att få det uttalat igen. En del har vi genomfört, men mycket återstår och det ska bli skönt att ta tag i det nu äntligen.

PS. "Ögonhöjd" är ca 140-150 cm högt.

Kort sammanfattning av årets KIB-konferens på tåget hem

Allt handlar om att positionera biblioteket - och oss själva. Kära nån, varför är det så trögt och svårt att lyfta fram vår kompetens. Egentligen är det ju skit att X blir så charmerande överraskad över allt Bibliotekarier kan, det hade han liksom ingen aaaning om - mer än ställa böcker i bokstavsordning liksom. Nåväl, det var ett sidospår, tillbaka till KIB-konferensen:

Viktigt att veta hur människor lär sig och se till att anpassa sitt paket efter det! Lärstilar, sju stycken minst. Kan vi inte ha en "Journal club" om detta? Det passar ju finemangs in i 2.0 & EBL o hela serven.

Ta plats i folks "work-flow", vi vill ha det så enkelt som möjligt. Se till att vara tydlig med vilken skillnad vi kommer att göra, vilken tid vi sparar, den resurs vi är etc. Underlätta för användaren!

Att vara där användaren är. Sprid kunskap där frågan uppstått! Ge dig in i diskussionerna. Våga vara expert.

Biblioteket är en social institution, utnyttja detta. Och "the sharing economy".

Mät rätt saker. Producera inte bara en massa siffror för att visa hur upptagna vi är - visa att vi är ute efter att göra skillnad! IMPACT!

Frågor: hur blir vi mer proffessionella? Hur frågar vi vad de vill ha? Hur frågar vi vad de använder? Hur visar vi alternativ? Hur frågar vi hur de ser på biblioteket?

Vi kan fungera som igångsättare för dem att börja arbeta mer evidensbaserat, hjälpa till att formulera frågor & hitta svar. Bygga upp minidatabas på intranätet med de frågor och resultat som kommer upp? (se Borås). Marknadsför genom att delta!

Gör ett smörgåsbord och utveckla intranätet (formulär, nyhetsbrev mm).

Ju mer vi syns ute i huset desto mer kommer det att börja hända på bibblan. Men glöm inte att dra lärdom av den tröghet som visade sig i Borås. Kolla upp barriärerna. Riv dem. Var på plats.

Amen.

Marknadsföring

Jag kommer inte ihåg längre om jag redan länkat till Uppsalas eminenta artiklar om marknadsföring, här kommer del 2:

Från hemknåpade skyltar till planerad kommunikation.

2.0

2.0-tankar inspirerade av Åke Nygren i InfoTrend 2/07.

2.o påverkar vårt sätt att inhämta, bearbeta och dela med oss av information och kunskaper. Sociala medier tvingar oss att förändra vårt synsätt angående vem som äger informationen, hur kunskap produceras och förmedlas. För näringsliv (o andra) innebär de också nya möjligheter till effektiv o gratis marknadsföring genom att kunderna kan producera nytt innehåll - ex bloggar, wikis, podcasting. kunderna blir inte bara innehållskonsumenter utan prosumenter. Chans för biblioteken att ta lärdom: bättre marknadsföring, nå ut t nya grupper o bjuda in användare t delaktighet och engagemang i utvecklingen av bibliotekets tjänster (tänk: blogg!). Ta tillvara på "the wisdom of the crowd", hörja kvaliteten på våra tjänster och stärka vår roll som plattform för det livslånga lärandet. Internet är en plattform för kollektiv intelligens.

Web2.0-"revolutionen" har också lett till att människor idag kan fokusera mer på kreativitet och idéer än teknik- bloggandet är väl det mest kända sättet att nå ut med budskap till en massa utan att vara speciellt tekniskt kunnig. Webben är helt enkelt allas angelägenhet & tillhör bibliotekariernas kärnkompetens. Bästa sättet är att fokusera på praktiska moment - learning by doing. Istället för att prata om webbtjänster ska personalen använda webbtjänsterna.

23 Things. På olika bibliotek i amerika o Australien (o Malmö bla) har man arbetat fram utbildningsprogrammet 23 Things. (Länsbiblioteket har planer att börja liknande projekt till hösten!). De 23 sakerna är konkreta web 2.0-relaterade uppgifter som de dokumenterar på en blogg, allt från att ladda upp bilder till Flickr, använda rss etc.

Lärande är inte detsamma som utbildning.
Bygg ett kompetensutvecklingsprogram för de som hoppat på IT-tåget sent. De redan frälsta behöver inte learning 2.0.
Kommunicera veckovis via 1.0-metoder, dvs muntligt el e-post.
Fokusera på upptäckter och uppmuntra utmaningar
Uppmuntra personalen att använda varandras kunskap o samarbeta
det handlar om exponering, inte att göra saker rätt.
Praktisera transparens och radical trust
Uppmuntra till lek!

För bibliotek:

• Sprid information - blogga, RSS, använd wiki, delicious, starta podcasts
• Få användar-feedback genom att starta konversationer, ex blogg. Lämna kommentarfunktionen öppen. Använd sociala nätverkstjänster som Facebook, Myspace.
• ge biblioteket ett mänskligt ansikte. En bild på Flickr säger mer än 1000 ord?
• Tillhandahåll tjänster för distansare. Fler o fler användare är virtuella.
• Erbjud bibliotekstjänsterna där användarna är. Skapa en Myspace-profil. MeeboMe-widget för att användarna ska kunna starta IMkonversation direktpå webbplatsen etc.
• Dra nytta av kollegors och kunders kollektiva intelligens tex genom att ge möjlighet att tagga och kommentera innehåll i bibliotekskatalogen.

Undvik:

• Teknolust - tänk behov först! Välj sedan det bästa verktyget. Ställ frågor som "Kommer det här att förbättra biblioteksservicen? Kommer användarna verkligen att använda tjänsten?"
• Involvera all sorts personal i planeringen
• Involvera IT-avdelningen redan från start
• lek med tekniken
• Lita på användarna, lär av dem
• Tänk hållbarhet och uthållighet
• Tänk ut en policy för ex. kommentarer
• Marknadsför funktionalitet, inte teknik!

Second life? En del bibliotek bygger upp rum i Second life, inte minst för att värna det offentliga rummet, det finns få platser i SL som är öppna för alla. Användbarhet? Distansundervisning, samarbete m muséer etc, tillgängliggöra specialsamlingar etc. Sök upp tex Info Isalnd, den virtuella biblioteksön!

Twittrande? Twittr är en tjänst för oneliners, släkt m chatt o IM. I realtid kan man via mobil, webb eller IM följa konversationer som svarar på frågan Vad gör du nu?

Sociala medier har också bidragit till demokratisering av ordet, det finns många exempel på sk Open piloting, att allmänheten på ett tifdigt stadium får vara med o skapa nya program genom att bearbeta utkast.

Östgötawebben

Sara Carlsson har varit ansvarig för utvecklingen av barnsidorna på östgötabibliotekens satsning http://www.ostgotabibliotek.se/ (motsvarighet till Bibliotek Värmland-portalen). De inledde arbetet med denna satsning 2003 och portalen lanserades i december 2007.

Grupper bildades för portalens olika ingångar. I barngruppen arbetade de mycket med frågorna: För vem? Barn. Nytto eller nöje? Nöje & läslust. Vad ska finnas med? Inspiration, tips, länkar, frågesporter mm. Viktigt att det alltid händer något, vem ska göra det? Huvudredaktör + arbetsgrupp + länets bibliotekarier. Utseende? barnanpassat, mycket bilder, hittade en lokal illustratör.

Gjorde användartester i form av formulär på webben "TESTPILOTER". Lottade ut olika saker en gång/månad för att få folk att delta, lägger ut deras svar på hemsidan.

Marknadsföringsarbetet fortsätter: se till att alla länkar till sidan, visa upp sig för skolor, föreningar, kommunfullmäktige etc. Tjänsteomfattning: redaktionen 2 halvtider, sedan två stycken på länsbiblioteket om vardera ca 20% + ca 20-25 ute i länet som bidrar. Länsbiblioteket står för teknik samt personal, kommunerna ställer upp med arbetstid. Använder sig av Google statistics, målet är att i år fördubbla dagens snittmått på 170 besökare/dag.

Tips: dels deras "Lyssna och ladda ner hemifrån" där de använt sig av riktiga användare för att få det lite mer personligt.
Tips till BV-portalen: "En bra bok tack!" Varje vecka tipsar en bibliotekarie med bild o allt...
Boktips.net - använd! Om man är med och skriver boktips så får man använda sig av deras tjänst på sin egen hemsida.
Man kan beställa boken på hemsidan och välja vart man vill att den ska levereras (till vilket bibliotek). Det biblioteket får då beställningen och får lägga in den i sin tur.
Arbeta gemensamt!

Ny bibliotekswiki!

Nejmen hurra, vilket bra initiativ! Jag har inte hunnit botanisera så mycket bland själva innehållet, men tanken är att det ska vara en wiki där vi bibliotek kan lägga in info om vår verksamhet - hur arbetar vi? Ge och få idéer och förslag på hur man kan marknadsföra, olika roliga projekt etc etc - en idébank för inspiration och erfarenhetsutbyte!

http://www.idebiblioteket.se/

EBM på KIB

Var på en kursdag på KIB, halva dagen ägnades åt EBM-resurser och andra halvan åt Endnote. Här kommer anteckningarna från EBM-halvan (med Eva Lorentzon & Lotta Mathiesen), ursäkta svenskan :-). Fyll gärna i mina luckor och svara gärna på mina frågor!!!

KIB har ju en starkare forskningsprägel än vi och därför är säkert vi mer uppdaterade när det gäller den kliniska praktiken, vi har ju mer kontakt med klinikerna etc. Key point: när klinikerna börjar jobba med evidensbaserade vårdprogram etc måste vi bli bättre, vi måste gå ut med våra tjänster etc. Uppsala vårdbibliotek skiftar nu sätt att tänka på vid utbildningar och informationskompetenshöjande verksamhet för kliniker. De vill flytta fokus från originalartiklar och att utbilda sjuksköterskor till blivande forskare till att fokusera på mer allmän informationkompetens. Mer evidensbaserad information... Intressant! Var står vi i detta?

Vi börjar med att jämföra olika EBM-källor: Cochrane, EBM Guidelines, Clinical evidence och TRIP database, genom att leta efter svar på frågor kring om motion är en bra behandling mot övervikt hos barn.

Cochrane: Högst status. Täcker mer än tidskriftsreviewer, dvs mer änd et "grå" materialet. Innehåller kompletta systematiska översikter (tillgänglig gratis via SBU) som uppdateras kontinuerligt, ca 4 ggr per år (men en uppdatering betyder ju inte att alls tas med). Undvik meshen, allt "meshas" inte. Cochrane så duktiga på att sätta relevanta titlar så det räcker oftast. Man kan följa den reviewgrupp som följer ett visst ämne! Alternativ är att välja "By topic" - ger en bra överblick över om man täckt ämnet, något som klinikerna kanske ofta vill ha känslan av. Får man träff bland deras egna översikter (Cochrane reviews) så kommer detta resultat först. "Protocol" = en hint om att material är under arbete/kommer inom kort. TIPS: "Author conclusion". Eftersom klinikerna inte har tid så kan man tipsa om att i det dokument de hittar klicka på länken "Author conclusion" som alltid ingår. Detta är en kort sammanfattning av dokumentet. "Technology assessemnt", finns även andra länders SBU:er men var?

(Jag har också skrivit så här: jämför Cochrane reviews och Clinical trials som är baserat på Pubmed. Fråga Marika. fattar int evad jag menar men det låter ju lite intressant, suck).

EBM Guidelines: startade som rekommendationer för primärvårdsläkare i Finland, kan vara bra att veta eftersom vi skandinaviska länder kanske har mer likartade regler och lagar än andra. Många bra bilder/foton, framförallt hud och ögon. Fungerar bra att bara skriva in orden efter varandra (gäller alla dessa databaser), det är lite skillnad när det gäller trunkering men i EBMG ger tex child Eller children + obesity samma resultat. Rekommendationerna baseras på Cochranes systematiska översikter och DARE. Graderad evidens mellan A-D. Ca 1000 st riktlinjer/kliniska behandlingsguider inom ett brett fältav sjukdomar, framförallt inom allmänmedicin, med länkar tillCochrane reviews. Ca 3000 Evidence summaries (som baseras på vad?). Blå prick = mindre uppdatering, röd prick = ny eller mycket genomarbetad/reviderad artikel. Primary hits: översikter som är mer omfattande än Text hits: mindre, mer kliniskt inriktade, inte så mycket referenser.

TRIP (Turning research Into Practice) database: Denna var, förutom till namnet, helt okänd för mig. En meta-sökmotor 8som ett vidvineklobjektiv sa någon). Söker ibland ett 60-tal högkvalitativa källor skriver KIB & specificerar inte mer. TRIP själva säger "Största samlingen av direkt länkat evidensbaserat material på nätet". Gratis. OBS: intressant "feature" tycker jag var "Patient information leaflets"! Får ju otroligt många träffar, men det går att begränsa på en hel del olika sätt. Filter Medline by specialisation, bloggmaterial.

Clinical evidence: baseras på litteraturstudier (Medline, Cochrane library, Embase). Lättsmält grafik. Produceras av BMJ publishing group. Utgår från viktiga kliniska frågeställningar, ger kortfattad sammanfattning av aktuell kunskap vad gäller prevention och behandling av vanliga kliniska tillstånd. Viktig resurs inom klinisk praxis, visar både för- och nackdelar av olika behandlingsmetoder. Fokus på patientens bästa. Måste trunkera. Olika söksätt tycker jag personligen är lite rörigt men jag känner mig ändå mest hemma här. Kanske något sämre redovisat var de letar och hur de bedömer, jämfört med tex Cochrane.

Det finns helt klart hur mycket information som helst " där ute", ändå kan det vara så att man inte får svar på sin fråga. Allt är inte kliniskt bevisat.

Vi får artikeln "A categorization and analysis of the criticisms of Evidence-Based Medicine" så den tänkte jag ägna några minuter åt att läsa nu...

Marknadsföring

Hur gör du när du vill att människor ska tänka på biblioteket: informerar du eller kommunicerar du? Information har fokus på avsändaren som vill föra ut sitt budskap, medan kommunikation utgår från mottagaren. för att kunna kommunicera måste du kunna föreställa dig din användare/mottagare och anpassa budskapet till dennes nivå = ditt budskap kommer att se olika ut beroende på vem du vänder dig till.

Kommunikation pågår hela tiden. Inte bara genom informationsmaterial & dylikt utan genom oss som jobbar på bibblan, våra lokaler etc.

IMAGE: den bild som våra användare har av biblioteket
PROFIL: den bild som vi vill att användarna ska ha av biblioteket
IDENTITET: vår egen bild av oss själva

Läs mer på bland annat Länsbiblioteket i Uppsalas blogg!

Fullt upp

Har haft fullt upp, bland annat med att skapa sjukhusbibblans alldeles egna blogg - väldigt kul! Men nu är det dags att börja tänka efter vad jag var med om under bokmässan.

TORSDAG. Börjar med att lyssna till Daniel Koch som pratar om Rummet som idéproducent. Skrivit avhandling "Structuring fashion" och intresserar sig för hur rum skapar betydelse. Han inleder med Foucaults sköna resonemang kring Borges problem med ordningsskapande, bara en sån sak:

Michel Foucault citerar med uppenbar vällust en essä av just Jorge Luis Borges, där denne pekar på ordningens problem. Borges menar sig ha läst en uppsats om ett antikt kinesiskt uppslagsverk, betitlat "Det Himmelska verket över nyttig kunskap", där rikets alla djur katalogiseras på följande vis:
(a) those that belong to the Emperor,
(b) embalmed ones,
(c) those that are trained,
(d) suckling pigs,
(e) mermaids,
(f) fabulous ones,
(g) stray dogs,
(h) those that are included in this classification,
(i) those that tremble as if they were mad,
(j) innumerable ones,
(k) those drawn with a very fine camel's-hair brush,
(l) others,
(m) those that have just broken a flower vase,
(n) those that resemble flies from a distance.
En i alla avseenden ytterst sträng klassifikation, stammande ur helt andra behov än de vi förbinder med Upplysningens ordning. Vad Foucault vill visa är att ingen ordning är objektiv. Så fort tillvaron skall klassificeras sker det utifrån uttalade, eller vilket är vanligare, outtalade eller till och med omedvetna syften. (Just detta är dock hämtat från Ola Larsmos hemsida.)

Vi är vana vid våra kategoriseringar och detta låser vårt tänkande. Varje form av sortering rymmer en värdering (tänk bland annat på Hanssons avhandling "Klassifikation, bibliotek och samhälle").

Koch menar att varuhus & bibliotek är samma typ av byggnad & har jämfört tre varuhus med tre bibliotek. Bokhyllan som symbol för detta, vi hittar lätt en ordning även i våra kompisars bokhyllor trots att vi inte känner till den.

Arkitektur som interaktion. Pratar en del om individ och kontext. Kontexten är mycket viktig för hur vi tolkar exempelvis sinnesstämningen hos en person på bild - ger exempel på detta genom att byta bakgrundsmiljö på en bild föreställande en kvinna. Allt beror på sammanhanget. Koch visar olika scheman över hur Åhlens har indelat sina varor, vilka märken som angränsar till varandra och resonemanget bakom: de trendigaste ligger vid entrén, de billigaste längst in & lyxvaror tillsammans. Vilken vara, till vem, i vilken situation? Ju längre bort från entrén man kommer desto mer medveten efterfrågan kräver "varan" - att ha deckarna längst in i bibblan är strategiskt helt enkelt (som jan redan påpekat efter att ha lyssnat på denne Koch vid ett annat tillfälle).

Med KI-kunden i fokus

Lotta Haglund lämnar en beskrivning av hur KIB går vidare med resultaten från ”Unga forskare”-undersökningen 2006. Några konsekvenser för KIBs verksamhet:

• bibliotekarierna måste vara där forskarna är
• webben måste ses över: bort med alla fackuttryck - förenkla! Men observera: det är inte fackuttrycken som upplevs som obegripliga utan hjälptexterna!
• intressanta områden som kan komma att prioriteras: stöd för artikelskrivning samt fler liknande undersökningar vid andra institutioner och med en grupp studenter

Fortsätter med att berätta om KIBs olika projekt, bland annat en uppsats utifrån enkät och intervjuer med forskare på KI: ”De som plockar fram böcker men inte vet vad som står i dem : en attitydundersökning bland forskare om bibliotekarieyrkets professionella status” av Lena Hurtig (2007) - ett läsmåste så småningom. Intressanta slutsatser:
Biblioteket/bibliotekarierna är anonyma men respekterade. Biblioteket är "stort och skräckinjagande".

Forskarna å andra sidan är:
- Självgående (de två huvudkällorna är PubMed & Google)
- Nöjda med informationsförsörjningen
- Okunniga om vad bibliotekariens kompetens kan tillföra
- Intresserade av ”tips och trix”, men inga längre kurser
- Överlastade av information
- Ointresserade av att kontakta biblioteket
- Okunniga om basala tjänster som fjärrlån, sökhjälp etc
- I behov av hjälp med Officepaketet, EndNote etc

De vill ha mer hjälp att sålla, inte bara hitta.

Visst låter det bekant!? Men vad göra? Nya chefen på KIB har initierat ett stort arbete med att identifiera KIs kundgrupper, PALPUS-projektet. Men att vara där forskarna är - vad innebär det? Till exempel: Forskarperspektiv och inte biblioteksperspektiv!
Konkreta idéer:
- biblioteksvoucher med tjänstemeny
- Storytelling i personaltidningen för att sprida kunskap om vår kompetens och våra tjänster
- Biblioteksintroduktion för nyanställda forskare, bibliotekspub, lunch/frukosteminarier, informella möten
- Välja ut och marknadsföra utvalda tjänster, t ex fjärrlån, proxy
- Låt hela institutionen prenumerera på nyhetsbrev, genom prefekt