Klickfestival

Två härliga dagar i sällskap med sköna kollegor och ouebben är till ända. Jag har fått många nya tips på webbresurser men också känt mig orolig över delar av innehållet eller avsaknaden av dem. Därför  kommer här några hastiga funderingar som jag väl förhoppningsvis får anledning att återkomma till.

Vad jag saknade i en tvådagars (grund-)utbildning om "Webben 2014" för bibliotekarier (och pedagoger):

• Problematiserande av vem som äger informationen när vi loggar in och använder "gratistjänster", det finns som vi vet inget som är gratis på webben. Exempel. 
• En välinformerad diskussion om Molnet och dess för-och nackdelar. Hur agerar svenska bibliotek, hur ser utvecklingen ut, bena ut de juridiska frågorna, vad ska man akta sig för, vad är förtjänsterna, hur ser alternativet ut om vi använder lokala tjänster/resurser etc? Hur gör våra användare? Hur råda dem? Vi,ka tjänster kan vi rekommendera eller inte med tanke på olika "privacy-frågor"?
• Ett block om responsiv/mobil webb - vad innebär det för oss att våra användare förväntar sig att vi finns tillgängliga i fickan, närsomhelst och varsomhelst? Hur påverkar utvecklingen våra beslut om var vi ska lägga kraften? (Nej, inte på att bygga upp länkbibliotek). Följsam webbanvändning, vad är det?
• Samarbeten. Öppenhet. Tex när det gäller omvärldsbevakning. Lära av varandra - vi har ju en gedigen Lära av varandra-grund att utgå ifrån, använd den! Om vi nu mot all förmodan ska bygga netvibes-skrivbord - hur delar vi dem? Etc.
• Överhuvudtaget DELA-kulturen, hur tappar vi in i den utvecklingen? Hur möjliggör pch underlättar vi för våra användare att dela med sig? Hur delar vi själva med oss?
• Varför inte visa några bra bibliotekswebbar och diskutera plus o minus etc? Vad säger aktuella användarundersökningar/forskning om biblioteksanvändning på webb? Statistik, åt vilket håll går utvecklingen? Hur kan vi inkorporera det vi visas i våra befintliga strukturer/webbar?
• Bibliotekvarmland.se - varför inte utveckla den plattform "vi" redan har? Bädda in en bibliotekvarmland-youtubekanal etc etc. Mer kännedom om våra lokala förutsättningar och möjlighet för oss att diskutera tillsammans hur vi går vidare, med anspråket att komma fram till konkreta genomförbara ideer som vi kunde ha delat med oss till varandra och våra chefer.
• Mer av flipped classroom varianten, om allt finns på en webbsida, varför då inte utgå från den och föra diskussionen ett snäpp högre, alla exempel kan vi klicka på själva. 
• Sökning. Mer om kvalificerad sökning, inte bara intitle: i google. Vårt problem är inte att hitta resurser utan att relevansranka just det vi är ute efter, hur sovra etc? Klassiska frågor med ständigt nya svar. Sökning i adressfältet etc - vem skriver in hela adresser nuförtiden? Referensfrågor? 
• MIK. Aktuella frågor, politiskt, samarbeten, exempel. Vårt uppdrag. Varför inte nämna/utgå från mik-rummet?

 

Framtidens IT & metadata

Lite sent omsider kommer här anteckningar från det första av kubens helt webbaserade lärandetillfällen (adobe connect) den 6 februari. Dagen funkar som helhet bra, lite struligt med ljud, kommentarer etc, men som helhet kul och en innehållsligt mycket bra och inspirerande dag. Det här vill en jobba mer med. Ber i förväg mig själv om ursäkt för det långrandiga antecknandet, ofta helt utan sammanhang. Så blir det ibland.

Metadata - en grund, Miriam Säfström. Vad är metadata, hur arbetar KB med metadata och varför?
Vad är metadata? Strukturerad info om annat som underlättar åtkomst, användning eller administration av inforesurser etc. Data om data. Katalogpost, abstract, baksidestext på bok, kort i kortkatalog, taggar i webb = allt är metadata. I vårt sammanhang det som beskriner informationsresurser av olika slag. Vi lämnar spår efter oss överallt, på webben men också när vi tex handlar - Icas riktade reklamerbjudande bara ett exempel på företags användande av metadata.

Typer av metadata: beskrivande, ordnande och administrativa. Vi är mest vana vid de första två i biblioteksvärlden. Visar vanliga metadataelement, författare titel ämnesord etc

Det krävs resurser för att skapa bra metadata. Vi kan använda varandras ackumulerade metadata på ett helt nytt sätt idag, men å andra sidan finns det en mängd olika medier typer etc. Kvalitetsbegreppet och metadata är intressant: högkvalitativ metadata är nyckeln in i våra kataloger, men vad är bra metadata? Ska det vara så mycket som möjligt, så jämn s möjligt eller vad? Måste ju ha med användarnas behov att göra. Vi måste ha dem för att återfinna, för att kunna navigera i våra samlingar - allt viktigare (varför har spetskompetensen om detta runnit oss ur händerna?) (och har den det?).

Hitta, navigera, identifiera, välja, ordna.

Kraven är så mycket större nu när användarna är så sökvana, våra kataloger måste möta deras krav - om de nu överhuvudtaget hittar t våra kataloger - finns nedslående forskning om detta enligt Miriam (FRÅGA HENNE VILKEN HON ÅSYFTAR).

Vi bibliotekarier har ju hållit på med detta i århundranden, varför äger inte vi frågan? Varför är inte våra kataloger den självklara startpunkten när någon söker svaret på en fråga?

Standards -ett träsk som liknas med berättelsen om en indisk prins o elefant, blinda män. Beroende på vad man ska beskriva finns det olika standards och behov. Krs, aacr, rda. Marc 21, dublin core. Iasa.
Kvaliten är relativ, finns stort behov av att samordna de lokala behoven. Måste se likadan ut för att kunna hanteras på samma sätt.

Nationella samordningen med KB (Expertgruppen för metadata, Styrgruppen för libris mfl grupper). Dessa svarar till Nationella referensgruppen. Libris alltmer stommen för det nationella arbetet med metadata och gemensam katalog. Vad händer nu? Bibframeinitiativet, eventuellt ersätta marc. Nya katalogiseringsregler. Öppen länkad data.

RDA

RDA står för Resource Description and Access (”Resursbeskrivning och åtkomst”). RDA är den katalogiseringsstandard som kommer att ersätta AACR2. RDA är anpassat till den digitala utvecklingen (e-resurser, online-kataloger och semantisk webb) och utgör en datamodell för framtidens kataloger. RDA lägger mer tonvikt på relationerna mellan olika dataelement, och mindre på hur data ska presenteras. RDA är inte knutet till något särskilt beskrivningsformat, utan målet är flexibel data, som kan delas och återanvändas även utanför biblioteksvärlden.

Varför är detta viktigt för oss? Våra svenska katalogiseringsregler (KRS) är en översättning och bearbetning av AACR2. AACR2 uppdateras inte längre, och en övergång till RDA är avgörande för fortsatt internationellt samarbete och postutbyte. Möjligheten till mer effektiv dataanvändning och bättre system får vi på köpet.

Libris bygger eget. Utvecklingen går från att katalogisera till att producera marcinfo, katalogerna ska vara så mkt mer. Inspirerande. Konceptuella modeller för att samla data på andra sätt än gamla kortkatalogtänket. Vi kan samordna på olika sätt etc. Postitlappar tex( hur överlevde de innan workshops blev så poppis)! ;) (Kolla sidan med designprinciper för webbkatalogisering 00:37:43).

Nya katalogiseringsregler är på gång men posterna kommer inte att se jätteannorlunda ut, kommer att fungera bättre i de kataloger vi försöker bygga upp.

Marc-formatet/standarden, har den tjänat ut (machine readable cataloging)? Skapad på 60talet vid library of congress (Henriette abrams?). De flesta folkbibliotek använder svensk modifikation (BTJ-MARC), forskningsbibliotek MARC 21). 245 10 $a Gösta Berlings saga / $c Selma Lagerlöf
Helt genialt att det fortfarande kan användas och se så bra ut, men vi måste börja tänka på tronföljden. Bibframe. Vill bygga mer på att beskriva det man gör. Ett paradigmskifte - fokus har gått från att skapa perfekta poster till att fokusera på samband och relationer. Vi på biblioteken kan bidra med vår kompetens till "öppen länkad data molnet". Låt folk använda din data. Bjud in.

Öppen länkad data. Metadatasamordning. Avslutas med frågor om Google, vad är det unika vi inom bibliotek kan erbjuda, kommer RDA att översättas eller ej? Inget RDA innan 2014 tydligen.


Metadata för bibliotekswebbar, Oscar Andersson Laurin, SSB. Systemutvecklare, webbvärlden.
Baserat mest på hur de arbetat med biblioteket.se. Virtuella enheten, startade bland annat Öppna bibliotek tillsammans med Daniel Andersson.
Alla pratar om att de tycker att det känns väldigt konstigt att sitta och prata med sig själv framför datorn. Oscar har arrangerat sig själv framför en fin bokhylla för att verka mer trovärdig och visar fin bild på hur han tror att vi ser ut: science fiction-artade. ;)

Bibliotekswebbar ligger ganska långt efter andra webbplatser som våra användare använder och jämför oss med. När han beskriver nuläget för metadata för webbar kommer det att vara framtiden för bibliotek... Tell me about it.

Fokus på tjänster och funktionalitet som man behöver metadatan till. Det har blivit svårare att skilja på metadatan och datan den beskriver. Kanske är det inte ens alltid intressant.
Bibliotekens metadata: bibliografisk metadata, för sökning, länkning, identifiering, för användarupplevelse. Hans fokus på tjänster, hur ska metadatan göra att användarnas behov uppfylls.
Underliggande och utvidgande metadata (hans översättning)
Ska bibliotekskatalogen vara en katalog även i framtiden?
Idag: omslagsbilder, beskrivningstexter, ämnesord, läsordning.
Tar exempel från bibliotek.se, omslagsbilder saknas på väldigt många äldre böcker "omslag saknas"
Beskrivningstexter i katalogen från leverentörer som minst sagt skiftar i kvalitet. Väldigt viktig metadatatyp ju. Willmaguide om Beijing som exempel med hemsk text som ju biblioteket inte vill stå bakom men som användare uppfattar som vår information (https://biblioteket.stockholm.se/titel/330786) . Ämnesord, exemplet Dunderfot. En barnbok - och ämnesorden är ju helt galna. :) inte målgruppsanpassade direkt. Man skulle kunna ha id på ämnesorden. Olika tilltal för olika målgrupper behövs. Läsordning. Anmärkningar från 500-fältet i marc, anmärkningar som ju aldrig varit till för att visas upp för användare. Helt obegripligt för de ungdomar som är intresserade av vilken bok i ordningen Harry potter och dödsrelikerna är.

Hur ska man då använda metadatan?
Typer av metadata: core, descriptive, enriched/enhanced. (Bowker)
Beskrivande data ofta svår att ta till sig för användare, tex 100 sidor. Istället kan man generera tjockleken på böckerna i bildomslagen, ex Hungerspelen. Det gäller att skapa intuitiva användarsituationer.

Underliggande metadata - visas genom tjänstens struktur, för sökning, för att koppla samman saker som kanske inte är självklara, för användarupplevelse. Ex på underliggande metadata i Stockholm: lånestatistik per titel och per användare (viktigt för relevansranking , listor mm. Idag har de ca 200-400 favoritmärkningar per dag), sökstatistik, redaktionell taggning (för att koppla ihop titlar), användarmönster, klassificeringar.
Biblioteket.se har ett externt sökindex, inte bara burk (btj), utan många källor: libris, elib, publit.se, bookit, mtm, google analytics, bokrondellen (?). När man ska bygga en tjänst måste man veta varifrån man behöver data.

Utvidgad/berikad metadata (enhanced). Att erbjuda användaren en stark känsla av vad innehållet/materialet innehåller, ser ut etc. "Providing an in-store experience to the user".
Viktig typ av enhanced metadata: omslagsbilder. Bra exempel på vikten av att jobba med utvidgad metadata. Omslag säljer böckerna. Enskilt viktigaste datat för att sälja en bok. Titlar utan omslag "finns inte" för vissa grupper. Jämför med annonser på Blocket etc. (Vi tänker rätt med digitala klinikbiblioteken och omslagsbilderna).

Be att få ta del av deras undersökning som de gjorde under året?

The link between metadata and sales, 2011.

Framtiden

• Gamla omslagsbilder. En unik nisch för biblioteken. Finns det behov av bläddringstjänster, kanske på skärmar i biblioteken? Ex cover flow. Behöver bättre kvalitet på bilderna.
• Katalog eller lästjänst? Katalog ngt begränsande.

• Google som exempel. Vilka förväntingar har användare på webbtjänster, Google ett bra exempel på vad folk förväntar sig. Google fungerar som en katalog, man får en träfflista med länkar direkt till innehållet. Jämför med opac. Här kommer jag till ett metainnehåll.

• Användarna förväntar sig att man ska komma till ngt som faktiskt är nära det verkliga innehållet. Var skulle då en användare kunna landa istället för en post?

• Provläs kanske den mest efterfrågade tjänsten de har idag. Provläs: bläddra, typografi, textstorlek, prova i olika enheter, provläsa = läsa. Se tex Amazon - en provläsningstänst de kallar look inside. Kan även växla läge mellan print book och kindle book! I slutet av provläsningsavsnittet: buy now/ låna nu. (Vi bortser från licens och avtalsproblem, det får lösas)
• Funkar precis lika bra i mobilen, man kan där också välja att med ett klick skicka den trådlöst till mobilen. Skapa motsvarande funktionalitet för biblioteken! Yes please.
• Barnens bibliotek, skisser som interaktionsdesigner tagit fram. Baserat på undersökning och behovsanalysen som de gjorde för bättre delaktighet. Om man klickar på ngt så dyker omslaget upp tillsammans med metadata i olika rutor/fragment runt omslaget så att man kan klicka sig vidare till det man är intreserad av.

Fortsättningen då? Större krav på nya typer av metadata tro Oscar, bättre kvalitet på bilder, bättre provläsningstjänster etc. Mer enhanced data. Det kommer också att bli svårare att skilja data från metadata. Länkad data, rdf, kommer att vara ett nytt paradigm att hålla koll på.

Läsa vidare:

• Projekt bättre användarupplevelse.
• Bibliocommons, freebase (kolla wikipedia)
• Länkad data, semantic web, rdf
• Nielsenrapporten (da oben)

Grunden till länkad data: att själva strukturen är informationen.

Exempel på metadata vi lägger energi på men inte använder: tex i stockholm en enorm mängd lokala ämnesord som inte går att användas på webben.

Fråga om monopol på katalogutförande? Open source-tekniker bakom bibliotek.se, drupal, solar webindex (samma som cs o arena). Axiell... I Danmark upphandlar alla kommuner gemensamt.

Vision för framtiden? Libris. Att vi blir bättre kravställare. Att vi blir bättre på att veta vilka behov vi och våra användare har. Satsa resurser på att digitalisera själva. Titta efter andra leverantörer. Allt detta skulle må bra av samordning och gemensamma avtal...


Bekvämt eller rätt? Victor Sarge, utvecklingsledare Regionbibliotek Halland, expertgruppen för metadata.
It-infrastrukturen för biblioteken, regionalt, lokalt, men även nationellt.
Biblioteken kontrolleras inte bara av sin huvudman. Vi behöver ta tillbakas kontrollen.
Öppna licenser, med fri metadata och fria system kan vi ta tillbaka kontrollen.
Det har redan börjat.

För att ha ordning behöver vi metadata, och ett system för att hantera metadatan. Metadata en del av biblioteksbegreppet.

Ritar upp ett bibliotekslandskap där himlen är styrning, huvudman. Vatten är själva verksamheten, bibilioteket. Fast mark, det dagliga, metadata, system, verk. Sedan jorden, licenser, avtal etc. Ofta stängda. Licenserna kommer ju ofta från en tredje part, som alltså bestämmer över hur sakerna får användas. Helt plötsligt börjar alla pilar vändas. Biblioteken nu fångade i mitten mellan huvudman och system. Victor plockar bort den stängda licensen och tredje parten så löser sig problemet när vi använder öppna licenser istället. Att vi äger våra data. "Blir en spännande rundgång"
Öppna licenser ger oss makten tillbaka. När ngn annan äger vår metadata kan vi inte själva styra och ställa över vilka tjänster vi kan erbjuda.
Men vågar vi? Ja. Hylte, sipri mfl vågar! Munkagårdsgymnasiet.

Koha + libris. En fri infrastruktur för svenska bibliotek.

2013-2014
Översätta till svenska. Kopplat till folkbokföringen. Ständig och omedelbar synkroniserong med Libris. Finansierat av libris mm. Ytterligare utveckling när behov identifieras. Hylte migrerar 2013. En del av projektet att vara kunskapsunderlag till andra. Läs bloggen.

Pubsubhubbub.

Koha (official website)
Från Nya Zeeland, typ millenieskiftet. Delar av deras system skulle inte komma att hålla ihop, för dyrt att köpa nytt. Ca 12 veckor innan satte de igång. Långt innan alla gjorde webbaserade system helt enkelt. Samt ett öppet system, eftersom andra behövde komma in och lämna support etc. Tog ca halvår innan systemet släpptes. En global biblioteksgemenskap. Finns katalog över några tusen av de som har kohainstallationer om man vill kolla.

Koha som ett sätt att erbjuda bättre tjänster till användarna, ett sätt att spara pengar, en utgångspunkt för framtiden. Biblioteksgemenskap en viktig aspekt.

Visar bilder från olika koha-gränssnitt. Helt webbaserat så det enda som behövs är en webbläsare, inga klienter eller dylikt behövs. Och uppkoppling såklart. För bokbussar tex finns en offlineuppkoppling.
Visar personal och opac-gränssnitt. Ser direkt i träfflistan hur många ex som finns, var de finns inne och var de står. Koha är enligt Victor mycket roligare att hålla på med, som systemansvarig, än tex Bookit eller andra system. Oavsett vad man tycker om ifall systemen ska vara öppna eller icke.
Har mobilgränssnitt.

Utmaningar

• Skapa en samlad kraft för utvecklingen
• Orka och våga genomföra byten
• Välja mellan: bekvämt -låta andra fortsätta äga oss, eller rätt: själva ta initiativet.

"Lite pyssel"

Metadata är politiskt.

Frågor: Vilken kompetens behövs på hemmaplan för att migrera? Utveckla och drifta själva? perl + serverdrift i lamp-miljö Hur kopplar man mervärde i webb till koha, tex användargenererat material?
Rfid interaktion? Btjs reaktion, de vill väl ha betalt för sina poster, metadata etc?


Libris för folkbiblioteken - mot en nationell katalog, Hilda Androls, Librisavdelningen KB
Berättar om KBs nya uppdrag 2011.

Libris samkatalog, databas med fritt tillgängliga poster, 400 bibliotek har gemensamt skapat katalogen, nationalbibliografin ingår. I den svenska nationalbibliografin förtecknas bokproduktionen i Sverige, oavsett ämne. Nationalbibliografin innehåller dock inte bara böcker utan även tidskrifter, kartor, dagstidningar och delar i monografi- och rapportserier. Den består av fyra delar: databasen, statistiken, veckolistan och månadslistan.

Vad innebär nationell katalog? Katalog med bestånd och beskrivningar för alla svenska bibliotek och sökbar för alla. Folkbibliotek välkomna. Kb fungerar som samlingspunkt, utvecklar etc.
Rätt så knastertorr presentation om projektet, läs vad som står på hennes sidor helt enkelt.

(Fråga Åsa Hansen om jag undrar något, hon sitter med i arbetsgrupp för folkbibliotekens gemenskap i libris. Projektet avslutas 2014.)

Viktiga frågor för folkbiblioteken:
Poster, rätt, snabbt och av god kvalitet, från olika leverentörer
Support -stöd i inledningsfas och vid fortsatt arbete
Lokala strategier - med vilka argument kan förändringen säljas in
Samarbete och standarder
Hantera leverentörer - av system och poster
Organisation av samarbete

Libriskollektivet. Alla dessa ord gör mig glad. Gemenskap, standard, struktur, kollektiv, samordning, samarbete, samsyn.

Biblioek som ansluter sig börjar ofta med att ansluta sig till Libris förvärvsrutin. Leverentörer som är anslutna, sju stycken, adlibris, bokus, btj mfl. Biblioteket beställer bok och katalogpost i samband med förvärvet, metadata skickas till libris, biblioteket får både bok o post med bestånd i libris o den lokala katalogen. Går inte riktigt på tre sekunder än men vi är på väg tydligen.

Varför gå med i Libris? Fördelar?
En post katalogiseras bara en gång.
Samarbete mellan bibliotek, poster, kontakter m leverentörer, katalogisering (som i värmland), upphandlingar.
Tillgång till fria poster av hög kvalitet.
Libris svarar för drift o underhåll av systemen.

Libriskollektivet handlar om samarbete. Hur mkt jobb lägs ner?
Forskningsbiblioteken har hållit på med detta i 40 år. Dela med sig + ta del av andras. I förlängningen hushåller vi med offentliga medel. Knappt 300 folkbibliotek, 47 st med i Libris. Selma gick med 2012... Flera påväg.

Nytt katalogiseringsverktyg, webbaserat. Kommer att stödja den konceptuella FRBR-modellen, länkad data o framtida nya katalogiseringsregler (rda).

Andra relaterade projekt:
Inköp med librisposter
Koha + libris = billigare bättre och en fri infrastruktur för svenska bibliotek

Projekt på kb: målgruppsanalys inför samtida vägval, rätt tjänster till rätt målgrupp. Förstudie - nationellt system för att tillhandahålla e-böcker till bibliotek. John Augustsson, kontakta om frågor?

Framtid

• Biblioteken får tillgång till fria poster för att bygga digitala tjänster
• Alla medborgare får jämlik tillgång till info och kultur
• Integrerat biblioteksnätverk som samarbetar etc blabla

Vad krävs för att ansluta sig? En plan. Kontakta Helene Forsblad. Eller värmlandsbiblioteken som anslutit sig i två olika sammanslutningar. Postuppdatering, bibliografisk service?


Libris i Värmland, Anna Christina om värmlandsbibliotekens arbete.
Behovet av fri metadata.

För att skapa fri metadata måste vi förändra arbetssätt.

Katalogkort. Microfilm. Microfiche. Opacs.
Inleder med kul detalj om hur bibliotek Värmland samarbetet i sin inda satsade rätt så mycket pengar på en gemensam annons i telefonkataogen. Plötsligt var det inte aktuellt längre. Ingen stor förändring för biblioteken kanske men ett bra exempel på hur ngt som är väldigt uppskattad ett tag helt plötsligt inte alls är det efter ett tag.

Att välja system och medier har också förändrats. Förr EN leverantör, nu finns det flera. Men inte fritt val, vi måste upphandla. Värmlandsupphandlingarna har gjort biblitoeken starkare och gett bra priser när biblioteken gått samman.

Varför nationell katalog? Burk o libris slås ihop, men det gick inte. Drömmen om den lätta vägen måste vi släppa. Kompetens på biblioteken viktig. Men har man haft bibliografisk service så finns ju inte denna kompetens. Nu kan man vara med och påverka. Komptetens i bibliotekets kärnverksamhet - kontroll över data. Ett bibliotek som inte klarar att arbeta med metadata kommer att få svårt att klara framtiden?

Sju bibliotek har gått över till libris. Sunne drivande.Verkar som att allt gått ganska smidigt i övergången, men bra med stark motivation. Importen av poster fungerar åtminstone nu relativt bra.
Selma gick med 1 januari, släppte bibliografisk service.

Andrea har gjort förstudie. Finns en projektledare, Lotta Simonsson. Allt finns på Länsbibliotekets webbplats.

Förändringar tar tid och kraft.

Hur går det?
Fungerar bra med bokus mm. Inte btj. Även problem med bookit, axiell. Ett system som ju är helt utvecklat för att passa burkposter. Originaltitel hamnar tex i fält 240 istället för 244. Med mera.

Lästips: Att bryta ny marc, Libris 40 år.

Uppmanar andra bibliotek i KUB-projektet att bli Librisprojektet och att man kan använda projektpengar till det? För de poster som det inte finns info kommer Lotta att skapa poster som det ser ut nu.

Här finns dokumentationen från dagen.

Webbredaktörens ABC

När jag stänger bibblan i eftermiddag går jag hem & har lite mer semester, det ska bli riktigt skönt. Regn är väl OK, men i såna mängder!? Kul för oss bibliotek visserligen, igår frontade ju stadsbiblioteket med stor bild och artikel på framsidan i VF om ökade utlån - mera sånt! Lustigt att vår verksamhet är så väderberoende trots allt... Här på sjukhusbiblioteket är det rätt så lugnt, en strid ström av hugade spekulanter och samma goda stämning som vanligt. Mysigt.

Jag har precis fått Fredrik Wackås "Webbredaktörens handbok. Skapa värdefullt innehåll för webb och intranät" i min hand. Konkret och kortfattade, verkar mycket bra och innehåller något mer än bara "Skriv det viktigaste först. Var kortfattad. Skriv inte för alla."

Om man är intresserad har han lagt ut en "teaser" under Creative Commons-licens på sin hemsida: en kort variant på boken som heter Webbredaktörens ABC och som kan laddas ner i pdf-format. Flott. Gå in på hans hemsida och botanisera en stund, speciellt om du är intresserad av intranät.

Användarstyrd webbutveckling

I Växjö har de ägnat drygt 6 månader åt att tillsammans med 700 användare utveckla bibliotekets webbplats. Metoder de använt har bland annat varit kortsortering (14 grupper m 2-4 i varje) samt diskussionstillfällen där studenter fick läsa texter om informationssökning och ta ställning till dessa. Med utgångspunkt i kortsorteringen och diskussionerna gjordes två webbenkäter - en om den svenska och en om den engelska webben.


Resultat? Rensa sidan. På tok för mycket information och alltför mycket klickande. Det måste vara enkelt att hitta. De har rensat bort alla loggor och ikoner. Layouten ska underlätta snabbläsning, enkelt språk och förstärkt du-tilltal. Inga förkortningar. Mer ingresser och olika tips, tex. söktips. Att söka information är det absolut viktigaste. mest förvånande var det stora stödet för ämnesguider och sökguider. Mer marknadsföring efterlystes... Startade en blogg för att nå ut med nyheter och tips, hade tidigare ett slags nyhetsbrev som ingen någonsin klickade på en länk i. Alla i personalen kan nu enkelt lägga ut nyheter etc...

Vad vill man ha hjälp med på bibliotekets webbplats?
Vad är målet med denna webbsida?
Uppfyller vi målet?

Utveckla webbplatsen utifrån dessa frågor. Att låta användare vara med i utvecklingen av en webbplats innebär inte automatiskt en användarvänlig webb...

Läs mer i Infotrend 4/08. Så här ser webbplatsen ut: http://www.vxu.se/bib/

Klickglädje, mervärde och en sminkad gris

Vi var nästan 80 deltagare på Region Stockholms dag om det virtuella biblioteksrummet som innehöll allt från en okuvlig bibliotekaries syn på bibliotekens närvaro/icke-närvaro på sociala nätverkssajter till Erika Aurell som så sakligt som möjligt presenterade Axiells 2.0-flaggskepp Arena. Från vision till teknisk lösning samt erfarenheter av detta var väl tanken med dagens upplägg och det funkade bra tycker jag. Jag hade gärna fortsatt, kanske i lite mindre grupper, och pratat vidare om vårt projekt här i Värmland för att dra lite lärdom av andras surt förvärvade kunskap – eller helt enkelt skaffa samarbetspartners… Här kommer lite medplockat därifrån.

Hur gör vi människors röster hörda genom bibliotekens verksamhet? frågade Ydrefelt. Det tycker jag var en väldigt bra start på dagen, och en välbehövlig metrev fylld med demokratiska små tankekrokar. Det är klart att det inte bara handlar om att synliggöra biblioteken och våra exemplariska bestånd och allehanda aktiviteter – utan även de som omger oss. Men hur ser vårt rum på webben ut egentligen!? Jo, vi har ju OPAC, eller hur… Biblioteken är fortfarande låsta rum där man uppfostras av bibliotekarier. Ja, det är ju bara att konstatera att hon har rätt.

Det var intressant med rapporter om siffror och bakgrund till två av ”lässajterna”, Bok.nu samt bokcirklar.se. (Boktipset.se bara nämndes som det ingen ville vara, förlagsbundna alltså. Däremot fick de mycket plats i DN idag eller om det var igår). Att existera där läsarna finns, självklart ska vi lyfta in allt detta läsintresse på våra webbplatser – men hur? Vill vi vara mer än bara pekare? Hur skulle bok.nu:s statistiska bokinformation kunna erbjuda mervärde på värmlandswebben? Tänk om man också kunde komma förbi den där j-vla inloggningsrutan överallt…

Tekniska lösningar: Det var kul att få se Arena in action. Som två pilotexempel (liten och stor) gavs Lerum och Norrköping. Ser ju inte helt tokigt ut naturligtvis. Standardlösningen är baserad på liferay, portletbaserad, java etc. Lätt att bygga om osv… Mervärden delas av Arenabiblioteken men inte av andra (”centrala mervärden”). Teknikhusets Lars och Rey då? Lars har vi ju redan träffat när han presenterade CS Library (men om du ska på Biblioteksdagarna så gå på deras presentation 11.50 den 15:e, jag är iaf nyfiken!). Att även utvecklingsdelen släpps open source är ju bra. Mer om CS Library på annan plats.

Intressant också att höra erfarenheterna av arbetet med minabibliotek.se. Journalisten Jenny Eklund berättade om hur frustrerande och svårt det är att jobba med webb, inte minst för att allt tar så lååång tid och är så fruktansvärt dyrt. Hela bakgrunden styrs ju av drivande politiska beslut i Umeregionen – inte helt oviktigt. Hon lyfte frågan om vad bibliotekets webb egentligen ska vara – hur ser vi på det? Är vi eniga? Ska webbplatsen vara ett komplement eller ska det spegla verksamheten på biblioteket eller är det något helt annat? Ska webben ha en helt egen verksamhet med egna mål och en egen budget? Vilket tilltal ska webben ha? Vilken målgrupp?

Sist men inte minst presenterades biblioteket.se (den sminkade grisen, resultatet blir inte bättre än grunden dvs katalogen) av Marie Palmqvist som är systemansvarig och Marie Ekedahl som är huvudredaktör (och som tidigare jobbat med 1177). De inledde med lite siffror om bakgrunden, tex. Att projektet hölls mellan 2004-2008 och att 160 pers var inblandade (efter det var det svårt att koncentrera sig, herregud hur ska det gå med vårt projekt!?)… 3000 timmars konsultjobb för att bygga, 8000 på att specificera, fylla på med information etc. Utan finansiering av Kulturrådet hade det inte gått. Vanligaste ingång till webbplatsen: någon ramlar in direkt på katalogposten efter att ha sökt på Google. Mest använda sidor: fullpost samt kontaktuppgifter. Mest populära teman: Sven Wollter, meka med bilen, Stockholmiana och eurovisionsschlagerfestivalen. Ny kompetens som behövs (ur stockholmsperspektiv): affärsmässighet och beställarkompetens, teknisk och juridisk kompetens, kunskap om katalogisering och metadata, attityder och tankesätt behöver förändras. När det gäller kopplingen till 1177 vet jag inte riktigt vilka lärdomar man kan dra, speciellt med tanke på hur det projektet gått…

Innan slutdiskussionen lyfte Lena Lundgren barnperspektivet och gav bland annat spørgolivia.dk, en dansk frågetjänst som riktar sig till barn och ungdomar, som exempel. Vad ska hända med barnensbibliotek?

Diskussionen på slutet kom aldrig riktigt igång och det var synd. Jag kände mig rätt så ensam när jag släntrade ut ur Thessinsalen.

Summa summarum:

• Ha visionen först – inte den tekniska lösningen.
• Köp inte ett färdigt paket som du inte kan påverka (du får en sminkad gris)
• Låt inte politiker och beslutsfattare ha en massa åsikter innan det mesta är klart och de helt enkelt ser vad de inte kan vara utan längre
• Ta ställning. Ska vi fånga upp ungdomars intresse för läsning eller ska vi ”strunta” i detta och lägga krutet på literacy? (dvs. ett ansvar för informations-och kunskapsinhämtning som biblioteken med självklarhet borde ha). Eller båda? Koppla detta till våra måldokument – som är? Läs noga och återkoppla. ”…förmedla kultur och information, skapas av medarbetare samt kommunens invånare tillsammans…”
• Bok.nu + A3J söker nya samarbetspatrners för att lansera nästa generationens webbplatser för bibliotek
• Kanske ska vi be cheferna enas om några ledord (se minabiblioteks fyra i:n) när de ändå formulerar visionen?
• Diskussionen på webben startar inte automatiskt, varken av låntagarna eller medarbetarna. Stor osäkerhet bland personalen – ha kurser i att skriva för webben etc. Att skriva är ett nytt sätt för bibliotekarier att uttycka sin kompetens. (?)
• De allra flesta ramlar in på posten efter sökning i google – vad ska vi då göra med startsidan?
• Samarbeta och dela information – öppna bibliotek. Biblioteket.se hämtar tex in beskrivningar från boktips.net. Nationell samordning.
• Projekt långa svansen – kolla upp! En kul koppling virtuell – fysiskt bibliotek.
• Att man fattar beslut genererar jobb.
• Låg kvalitet i det viruella rummet drabbar hela ”varumärket” bibliotek. Håll hög kvalitet på det redaktionella materialet och e-tjänsterna för det skapar trovärdighet.
• Släpp prestige och organisation och se till användarnytta.
• Ett bra första bemötande ökar tilltron – och det första mötet är idag ofta på webben!
  
  

WCM Thurvival

Jag var ju på Episerverdagen för ett tag sedan och det var både kul, inspirerande och givande. Framförallt för fortskridandet med Kunskapscentrum & projektet att starta webb åt dem, men även för mitt "hemmajobb" med intranät osv.

Min ambition var, som alltid, att jag skulle renskriva alla fina anteckningar från dagen men det kommer väl aldrig att ske. Sakta sipprar några kondenserade meningar nu ner på webben, först från Tim Walters, Forrester.

Vi vill förändra/förbättra användarnas upplevelse och hur gör vi det? Jo, genom engagemang. Engagement in the post-WCM world. Jahaja. Vad är nu detta? Jo: the 4 I:s of engagement är:

Influence
Intimacy
Involvement
Interaction

Personalisera är grejjen - webbsidan levererar helt enkelt olika innehåll beroende på vem som besöker den, clickpaths etc. Användarna berättar genom sin användning vilka de är och vad de vill (hmm) - se till att använda den informationen. (tänk även diskussionen kring vårt nya intranät). Skräddarsy. Kanske måste man inte bygga om hela sidan, men lägg åtminstone in en ruta som ändrar innehåll beroende på vem som besöker sidan/loggar in. (Nej, det sägs ingenting om säkerhet eller privacy en enda gång under denna dag :)

"New roles and skills to manage engagement", 4 roller:
Content architect
Content technology knowledge manager
Content administrators
Multichannel program managers (marketing)

Summering: WCM is dead. Och det nya är - WCM, för det finns ännu ingen ersättare. Gud va dumt. Men en riktigt bra föreläsning.

Thurvival = survival + thrive

Bibliotekarie 2.0

"Framtidens bibliotek" var temat för en inspirerande biblioteksdag i Säffle häromveckan. En riktigt bra dag i ett fantastiskt fint kommunhus, precis som det ska se ut på alla sätt och vis. Ska se om jag kan flickra hit lite bilder så småningom. Fruktansvärt kallt dock, se till att ta med rejält med varma sjalar och muddvärmare om ni har vägarna förbi.

Inledde gjorde årets uppsatsvinnare Katarina Evengård och Linda Nilsson med en intressant redogörelse för uppsatsarbetet och slutsatserna av "Bibliotekarie 2.0 - minabibliotek.se och bibliotekarierollen - en fallstudie på Umeå stadsbibliotek".

Att vara bibliotekarie är att leva ett liv i förändring konstaterade de. Användarnas behov förändras hela tiden (och har alltid gjort), det gäller att hänga med... Så hur påverkar då 2.o vår yrkesroll? Genom att försöka sätta sig in i det som skrivits på svenska om 2.0 konstaterar de att det trots alla olika åsikter ändå finns några saker som kan sägas urskilja 2.0 från annan förändrad verksamhet, nämligen att det finns en stark demokratisk aspekt (uppsatsen blev klar innan Hanssons inlägg i Biblioteksbladet ;), att 2.o-verksamheten utvärderas för att uppdateras regelbundet och ofta samt naturligtvis detta att användaren är delaktig. Personligen lockas jag starkt av Caseys inställning att även det fysiska rummet kan vara 2.0, men har samtidigt svårt att tänka mig 2.0 utan dator. (På Episerverdagen igår var det flera talare som inte ville använda 2.0 som begrepp eftersom det fokuserar så på teknik apropå det...)

Evengård och Nilsson har alltså använt minabibliotek.se som en fallstudie och berättade om hur arbetet med webben lagts upp, hur tjänsterna fördelats etc. Det mest givande med projektet är väl egentligen det faktum att de faktiskt satsat på webben i form av tilldelade tjänster, tydlig arbetsfördelning/krav på kompetens etc. Tydligen har de frångått den initiala ambitionen att varje medarbetare skulle lägga en arbetstimmer per vecka (eller vad det nu var) på webben till att varje filial ska bidra med 2,5 % i tid. Alla uppmanas att delta.

Olika synpunkter de fångade upp:

• förhållandet mellan bibliotekarie och användare blir mer jämlikt, vi får möjlighet att dra nytta av varandras kunskap


• mer demokratisk användarsyn


• fler bättre möten


• bibliotekarierollen blir mer personlig (vilket vissa tycker är bra och andra känner ett stort motstånd mot, min anmärkning)


• ibland blir det otydligt på webben vem det är som uttalar sig, uttalar man sig som "bibliotekarie" eller som "användare"? Våga vara experter, säger jag!
• en bibliotekaries uppgifter består men forumen förändras, webben är en förlängning bara
• MEN: detta att kunna skriva upplevs som ett nytt kompetenskrav
• kanske måste bibliotekarien släppa kontrollen (tex nyckelord, taggning etc, som visserligen är komplement). Nja snarare är väl detta ett mervärde - att släppa kontrollen är ju att släppa in användaren...
• den nya "tekniken" upplevs inte som ett hot utan snarare att den stärkt yrkesrollen, webben är ett skyltfönster för bibliotek samt den kompetens vi besitter

Slutsatser: nya krav på kompetens är bla att kunna skriva etc, journalistisk kompetens samt ett större krav på tekniskt kunnande. Bibliotekarierollen individualiseras och gränsen mellan privat/yrkesroll suddas ut. Nya kompetenser är viktiga men ersätter inte de gamla. Bibliotek 2.0 innebär kompetensutveckling samt förstärker vår yrkesroll genom att den visar upp vår kompetens.

Konferens: Användbarhet och ökad tillgänglighet på webbplatser och intranät - så säkerställer du att verksamheten får maximalt ut av sin investering

Nu ligger man här på hotellrummet och försöker summera. Hart när omöjligt som man säger... Har varit en helt otroligt bra dag, mitt i prick. Speciellt för KCÄ-projektet naturligtvis.

Så här efter första konferensdagen är vi (jag & Ulrica), som vi misstänkte, helt fullproppade med kunskap, erfarenheter, nya kontakter och idéer. Några av dagens programpunkter har varit:

• Hur säkerställer vi en tillgänglig webbplats, vad kan man kräva och hur omsätter man detta i praktiken? Vart börjar man? Hur kan man argumentera för ökad tillgänglighet? (Magnus Burell, tidigare Verva nu Inuse)
  
• Hur omsätter man riktlinjer i praktisk handling? Vad krävs av respektive aktörer (beställare, leverantörer, tekniker etc)? Vilken struktur bör webbplatsen ha? (Emil Stenström, Tomas Gunnarsson, Valtech)
  
• Hur strukturerar man information på bästa sätt efter den målgrupp man identifierat? (Sara Rutgersson, interaktionsarkitekt, Antrop)
  
• Att utforma ett gränssnitt som är behagligt och lätt att använda (Darja Isaksson, Inuse)
  
• Trender inom webbområdet - finns det något att ta med sig hem och använda i verksamheten? Hur ska man hinna med omvärldsbevakningen - också? (Björn Fant, konsult mm)
  

IT-standard

Arbetet med KÄS:s webbplats är så kul! Och lärorikt. Önskar bara att det fanns mycket mera tid avsatt för att kunna sitta med det... Men nu gäller det att hänga med - och mitt största problem just nu är att jag vet så lite om öppen källkod. Tack vare eriks axplock har jag ägnat en stund nu på morgonen åt förkovran i detta ämne, men regeringens satsning på IT-standard orkar jag bara inte med just nu. Här finns hela bibban.

Eriks axplock: "Bibliotek kan och bör bidra till att sprida information om öppen källkod." Just det.