Men först: renskriva anteckningar eller åtminstone kort notera vad som sades den 15 september hur kan vi använda forskning på biblioteken?
Forskningsinformerat biblioteksarbete - i Sverige & utomlands
Lotta Haglund från KIB ger svenskt och internationellt perspektiv på EPLIB-arbetet. Definition av EPLIB: ..."användarrapporterad, av bibliotekarier observerad och forskningsbaserad evidens." Jag kände mig nöjd med att komma från ett sjukhusbibliotek eftersom jag redan kände till Cochrane och hela evidensarbetet men det var ändå kul att höra. Eva Alopeus nämndes som en av de första I Sverige som skrivit om evidencebased librarianship (2001). 2009 hölls den femte EBLIP-konferensen i Sverige och tidigare i år pratade Andrew Booth på den medicinska bibliotekskonferensen i Linköping (vilket var jättebra!).
Definitely maybe or Do the right thing (Ögland, Åstrand, Herron) - en skrift som summerar två kurser som hölls 2009-2010 med målet att ta reda på hur man skulle kunna tillämpa ett evidensbaserat förhållningssätt på verksamhetsutveckling i en svensk bibliotekskontext. Mycket intressant läsning, inte minst frågorna längst bak som deltagarna själva tog med sig in i kursen.
Hursomhelst: det tog 20 år innan det hände något inom medicinen och nu har EBLIP varit känt inom biblioteksvärlden i ca 10 år, vi får se vad som händer... Arbete pågår.
Evidensens många ansikten / Ingemar Bohlin (doc. vetenskapsteori, GU)
Ett alltmer vetenskapbaserat samhälle ställer högre krav på att verksamheter ska bygga på god kunskap. detta sker tex genom beslutsstöd och riktlinjer och drivkraften är ofta att man vill kvalitetssäkra. Stark betoning på evidens och medicin även på detta föredrag. metasyntes och grounded theory. "Naturligt att begreppet startat inom medicinska bibliotek, de har varit otroligt viktiga."
Varför forskningsinformerat biblioteksarbete? / Lotta Åstrand, KIB
"I samma stund som man slutar att försöka bli bättre slutar man att vara bra" (osäker källa). "Få saker är så praktiska som en bra teori."
"Det är lättare att ta till sig ny kunskap än att ändra attityder".
- Varför arbeta forskningsinformerat/evidensbaserat? Kundperspektiv: Få bättre kunskap om kund/användare behov och intressen. Få större förståelse för lärande/forskningsprocessen. Medarbetare: man blir en mer attraktiv arbetsplats, stärker professionen, vi behöver ju verktyg och metoder för att se på verksamheten med kritisk blick. Ledning: skapar legitimitet åt verkssamheten, ger kvalitet i processer och resultat, bra omvärldsbevakning, ger underlag för beslut, effektivt, bättre resursutnyttjande.
- Hur har KIB använt forskning för att påverka/utveckla praktiken? Bland annat genom att utgå från "Kompetensbaserad personalstrategi" av Malin Lindelöw vid rekrytering av ny personal. Att göra en grundlig behovsanalys är mycket viktigt, sedan kan man börja med kravprofilen. På KIB har de använt sig av arbetsprover, tex genom att ge feedback till elever som skrivit uppsats.
- Resultat? Bättre träffsäkerhet, större tydlighet och transparens, mer delaktighet och bättre förankring, effektivt resursutnyttjande, bra process etc etc.
- Förutsättningar för att arbeta forskningsinformerat? Ledningens stöd! En organisation som stödjer lärande grupper, "ok att testa". Drivande personer. mm
God sushi till lunch & trevligt samkväm.
Forskning i projektet Synliggör biblioteket, Regionbibliotek Halland / Anette Eliasson (numera i Mölndal)
Kommunicerar men till alla så når man ingen. Men hur gör man då när man har ett faktiskt uppdrag att vara till för alla? De valde till slut ut barnfamiljer som en prioriterad målgrupp.
Använd forskningen men låt även forskningen använda sig av praktiken så att man tillsamamns skapar kunskap. Läs rapporten.
De ville öka medvetensheten om bibliotekens utbud och öka användningen av bibliotekets resurser. Arbetade med kompetensutvekling = verksamhetsutveckling. Läste litteratur om marknadsföring, folkbibliotekets identitet, användarstudier, metoder för biblioteksutveckling. Gjorde studiebesök, hade ning, lånade en forskare. Samarbetade med kommunikationsbyrå och användarstudieföretag. Tog ca 2 år. Viktigt när man arbetar med marknadsföring: börja med den egna identiteten och kunskap om hur användare betraktar eller upplever verksamheten. Icke-användarstudier nästan viktigast.
Berättar mycket om erfarenheter från projektet, svårt att dra några riktiga slutsatser om målen uppnåddes.
Tidskriftsklubbar - både för ifrågasättande och samsyn / Malin Ögland
Inspirerad av Lotta H och david H på KIB i Infotrend, deltod i tvinningprojektet som man kan läsa om i Ett steg till.
Form: samla en grupp som vill vara med (eller bestäm att nu blir det av och ni ska vara med). Diskutera syfte och bestäm litteratururval, nivå, omfång, innehåll.
Mötet: alla läser en och samma artikel men en har i uppdrag att ge bakgrundsanalys. Kritisk granskning, struktur, diskutera innehåll och innehållets relevans för den egna verksamheten.
Syften: att utmanas, öka bibliotekariers förmåga till kritisk granskning, bygga upp en gemensam kunskapsgrund, belysa egna observationer, omvärldsbevakning.
Kompetensutveckling är ingenting utan reflektion.
EX. Hur ska vi tänka nät vi ska inreda vårt bibliotek? Hur väljer barn i förskoleåldern böcker? vad kom fjärrlåneutredningen fram till?
Glöm inte att utvärdera. Börja inte för ambitiöst.
Aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete / Eva Fred och Kerstin Wockats, Kultur i Väst.
Aktionsforkning täcker glappet mellan forskning och praktik. Bjuder in forskare från BHS som får berätta om sin forskning. Poängen är att utveckla praktiken mha akademiska verktyg/teorier genom att ta avstamp i det praktiska arbetet och de behov som finns. En handledare finns i gruppen med forskarkompetens.
1. Formulera fråga. Ska vara öppen, tex vad händer om vi börjar låna ut e-böcker? Observera, intervjua, filma, enkäter.
2. Planera förändring.
3. genomför.
En loggbok är viktig. Vad hände? Vad upplevde jag? vad lärde jag mig?
Att arbeta med forskningscirklar / Kerstin Rydbeck och Mia Carlberg
Ytterligare ett sätt att skapa ett evidensbaserat arbetssätt på bibliotek. har arbetat med skolbibliotek och högskolebibliotek. En forskningscirkel är som en traditionell cirkel, ska bestå av männsikor med gemensam yrkespraktik och en senior forskare. ett gemensamt problem ses ur ett vetenskapligt perspektiv för att öka kompetensen och förändra praktiken. arbetet ska dokumenteras.
Goda erfarenheter, bland annat att det är bra att dikutera det som upplevs som invant och etablerat. Svårt att få tid och ett problem att det är allas gemensamma ansvar att driva cirkeln framåt, inte ledarens ansvar.
Forskning i praktiken - en fråga om kunskapssyn, identitet och lärande / Ola Pilerot
Intressant avslutning om vikten av att arbeta reflexivt, att utmana sig själv (och sina kollegor) och att hålla sig uppdaterad. Att vara intreserad av forskning innebär inte bara att hålla sig uppdaterad på forskningsresultat utan är också ett förhållningssätt. betonar det sociala i lärandet. Människor lär genom deltagande i sociala praktiker. handlingar grundas i begrepp, hur vi talar om saker speglar vi agerar och förhåller oss till desamma. Kritisk mot EBLIP. Läs Koufogiannakis: What is evidence?
Bevis vs underlag. Klyfta vs kontinuum. Metasyntes som en lösning?
I all hast, tänk om vi hade ett Best practice för biblioteks- och informationsverksamhet.
