KUB: Marknadsföring 2 - Strategisk marknadsföring

Idag äntligen uppföljningen till den fullmatade första dagen i marknadsföring (även då med Petra Trobäck) där vi pratade målgruppsanalys, kärnvärden och fick i uppgift att tänka igenom de tio (åtta) frågorna:
•  Speglar varumärket vårt syfte?
•  Kan vi leva upp till era löften?
•  Vad är våra huvudbudskap
•  Vem är våra konkurrenter?
•  Vem är vår målgrupp?
•  Hur möter målgrupperna vårt varumärke?
•  Vilka områden kommer ge oss störst positiv utdelning på vårt varumärke?
•  Hur ska vi mäta framgång?

Idag låg fokus på kommunikation - ett sätt att strategiskt marknadsföra biblioteken. Marknadsföring - den röda tråden i verksamheten.

Syfte med dagen:
- Vilken typ av kommunikationsstrategi passar biblioteket bäst?
- Hur skapar vi en struktur för kommunikation - att veta hur olika målgrupper/ intressenter ska bearbetas
- Kunskap och inspiration att åka hem och arbeta med egen kommunikationsstrategi och plan

Förra gången om hur ett effektivt varumärkesarbete kan stärka och skapa bibliotekets värde.

Det hjälper inte att springa fort om man inte vet vart man är påväg.

Tydlighet skiljer agnarna från vetet. Hur får vi alla i organisationen att springa åt samma håll? Medarbetarna säger en sak, rummet säger en, webben säger en annan = mycket otydlig och oattraktivt varumärke. Så kan det mycket väl vara trots det faktum att man har kommunikationsplaner etc...

Jobba likadant i alla kanaler.

Med utgångspunkt från varumärket (identitet, kärnvärde, positionering, löfte) - ta fram

A. Kommunikationsstrategi - mål, förhållningssätt/metoder, budskap
B. Kommunikationsplan/taktik - åtgärder, tidplan
C. Kommunikationskanal - var ska det göras, biblioteket, webben, sociala medier , tv

Glöm inte uppföljning och utvärdering - svårt! Mycket går inte att mäta. Helt ok att sätt mjuka fluffiga väden säger Petra.

A. Kommunikationsstrategi. Extern och intern kommuniaktion. Syftet att stärka varumärket. Åtföljande aktivitetsplan måste finnas. Jag tänker att vi har planen men inte strategin? Vi är alla marknadsförare. 
En plan kommer inte att lösa något. Allt vi gör kommunicerar. Allt vi gör måste därför bara väl förankrat internt, vi måste börja där. Det måste börja inifrån. Alla måste ju leva upp till löftet.

Integrerad kommunikation - att vi säger samma sak i alla kanaler

Krafter som påverkar varumärket:
PR (det vi inte betalar för, relationer)
reklam
utbud/sortiment
Serviceerbjudandet
Sociala medier
Medarbetare
Rummet

De olika kan vara viktiga i olika stadier beroende på var man är i processen.
Fem olika kommunikationsstategier (se rutbild) i dokumentationen på kubprojektet.wordpress.com.
1. Nollmotivationsstrategi uppstart/etablering. Inte aktuell för oss.
2. Rationell strategi. Målgruppen fattar beslut på rationella grunder, drivs av hög motivation. Rationellt tänkande. Används ofta av b2b, sällanköpsvaror. Även av demokratiska organisationer. Vanligt misstag att man projiicerar sitt eget engagemeng och överskattar deras intresse. Detaljrik och faktabaderad kommunikation. Ex Patagonia, the footprint collection, kan följa produkter till minsta beståndsdel typ. Mycket info, mycket text, mycket detaljer och fakta.
3. Känslomässig strategi. Hög motivation men samtidigt emotionell i kommunikationstillfället. Används ofta av ideella organisationer, även triss, spel, bris och friends. Känslomässig och starkt symbolladdad kommunikation.
4. Social strategi. Låg motivation men baserar fortfarande mycket på emotionella känslor. En strategi som handlar om att om du handlar så är du en i gänget. Ex Stadium "join the movement". "Act to join". Det många gör är misstaget att kombinera detta med rationell strategi. Var noga om man väljer den här strategin att inte baka in rationella värden.
5. Jämförelsestrategi. Låg motivation, rationellt tänkande. Oftast av multinationella företag med stor mediebudget. Snabb fakta, enkel kommunikation, jämförande, upprepande. Ex ÖB.

Vad känns mest relevant för oss?
1:3
2:2 eller 4
3:5

Idag kommunicerar vi rationellt. Vi tar för givet att vår målgrupp är högt motiverade, lika som vi.
Svårt att välja eftersom många är lite av allt. Därför viktigt att välja ut den som är viktigast för oss, mest långsiktigt viktig för oss.

Vi borde ligga i den inuitiva delen säger Trobäck, pga av vår historia, vi är en ideologisk institution i grunden. Sen är frågan om det finns högt eller lågt engagemang ("eldsjälar finns ju alltid"). Ska vi köra på hög eller låg motivation? De flesta av oss verkar vara inne på känslomässig kommunikation, dvs högt engagemeng - projicerar vi vårt eget engagemeng?

Intuitiv kommunikation - känslomässig eller social. Kan ju rikta oss till både befintliga och nya målgrupper med denna typ av kommunikation. Stadium tex väljer social strategi eftersom de menar att det är lätt att välja bort dem, målgruppen drivs av låg motivation.

Vi borde förflytta oss från den resonerande till den intuitiva sidan. Känslomässig eller social kommunikation, det är frågan? I väldigt många situationer är väl biblioteket utbytbart?

B. Kommunikativ taktik.
- Positiv. Man väljer att kommunicera sina styrkor. Fördelarna med oss... Lätt att ta till sig. Väldigt svensk. Lätt att förstå. Nackdelen svårt att sticka ut. Ex bilbranschen. Intressant eftersom bilreklam riktar sig till dem som köpt bil, alternativt de som precis ska köpa.
- Negativ. Man kommunicerar konkurrenternas svagheter för att samla poäng. Vanligt inom politiken. Krävs att organisationen har väldigt stark legitimitet. Ex Mac.
- Förändringstaktik. Kommunicerar att man vet att man är dålig på vissa saker men att man jobbar på det. Ex SJ. 100 punkter på tre år. Bockade av under resans gång.
- Konkurrerande. Man väljer styrkor från sina konkurrenter och gör dem till sina. Ex moderaterna som tog hela arbetar och sysselsättningsfrågan. Visar att man är förändringsbenägen och vill göra nåt nytt. Nackdel såklart att man tar någon annans.

Att man hela tiden vill bli bättre ska finnas med i alla kommunikationstaktiker.
Den positiva mest relevant, men den negativa kan också bli väldigt tydlig i vilka som är våra styrkor. Den positiva taktiken den som är mest svår att nå fram med. Den negativa visar också hur vi särskiljer oss från andra. Förändring: inte så illa som du tror... Självdistans: inte så tråkiga som vi ser ut...
Biblioteket - because youre worth it.

Positiv kommunikationstaktik känns enklast, men skulle vara kul att testa några av de andra.
Petra tror att vi skulle kunna lyckas med alla, bara vi gör det fullt ut. Kanske inte det negativa, för det ligger inte riktigt i vårt varumärke eftersom det lätt blir smutskastning och det är ju inget för en demokratisk organisation/institution.

Man kan byta taktik. Hur byter man utan att verka hattig? Märks oftast inte utåt så mycket, om man har valt taktik. Igenkänningen ligger i varumärket vi berättar om, inte taktiken vi väljer.

Hur mycket kan vi påverka? Det är alltid omvärlden som styr. Vi kan förhålla oss till den.

Tre kommunikationsbärare:
1. Marknadsföring. Budskap förmedlad i text, bild, event. (Köpt kommunikation, annonsering, reklam, etc men också ickeköpt kommunikation. Handlar mer om att bygga kommunikation, att prata genom någon annan. Pressmedelande. Debattartiklar. Sociala medier. Samarbeten.)
2. Operationell. Det vi själva gör, förmedlar i mötet ( rum, webb eller vart det nu sker, biblioteket som rum, bemötande och uppförande, vi som ambassadörer).
3. Tredjepart. Ickeköpt kommunikation från tredje part. Egetberöm luktar illa, det gäller att få andra att prata om oss. Andras beröm är guld värt.

Folk glömmer ofta vad man sagt, men minns känslan man fick. En nöjd kund är den bästa marknadsföraren.

PR bygger varumärke. Reklam underhåller en positionering man redan tagit, men bygger aldrig ett varumärke. Reklamen har tappat sin funktion i mediebruset.

Det är i de flesta fall enklare att byta åsikt än att byta grannar, fru, arbetskamrater etc. Nio av tio har någon annans smak hemma. (Ex färgbranschen, man köper inte färg utan wow vad snyggt.)


C. Kanaler.
Var kan vi synas och säga vad?
- Tryckta medier, tidningar. 70% av seriges befolkning läser tryckt tidning. Trenden går ner men fortfarande mycket. Många läser på nätet. Aftonbladet den mest besökta webbplatsen (sen kommer blocket?).
- TV. Reklam såklart men också att mer subtilt ligga bakom, room service som målarmästarna ligger bakom. Man såg att folk inte målade om och tapetserade lika mkt så man startade en organsiation. HM finansierat dokumentär om Bayard etc. Finns massvis exempel som vi inte vet om...
- Utomhusreklam. Kan ju vara affischer men även andra kreativa lösningar, ikea gjorde om balkonger till förvaringslådor, kalles kaviartub som rutschkana.
- Mötesforum. Lobbying och pr etc. Almedalsveckan.
- Vårt eget bibliotek. Vår främsta kommunikationskanal enligt Trobäck. Rummet som kanal. Investera i rummets möjligheter. Ikea ett bra exempel, den största budgeten går till varuhuset. I usa jobbar man mkt med skyltfönster.
- Finns massa andra kanaler, trycksaker, direktreklam, bio, radio, event, mässor, webben, sponsring, sms, kundklubbar, sociala medier, de anställda (empoyee branding)

Hur väljer man media? Räckvidd. Förmåga att förmedla utbudet.
Gå tillbaka till vilken av de tre cirklarna (vilka bärare) som är viktig och välj sedan kanal.
Man måste inte finnas i alla. Men oavsett om man har tio eller tjugo kanaler så ska man ha samma budskap i alla!

Vilken bärare som är viktig beror väldigt mkt på vilken situation man är i idag. Den operationella en förutsättning för att få bra tredje part. Börja med det operationella. Trobäck hade lagt 80% på det operationella, 15% på tredjepart och 5% på marknadsföring. Detta pga hur det ser ut i omvärlden och eftersom biblioteket är en upplevelsebaserad verksamhet, det som händer händer på plats, mötet det viktigaste för oss. Det operationella därför a och o. Men om tio år kanske det ser annorlunda ut, då kanske budgeten/tiden ska fördelas olika.


Ger olika exempel: Zara, satsar allt på tredje part. Lägger väldigt lite på reklam. Gudrun Sjöden och Bodyshop andra bra exempel på tredjepartsbärare.

Tredjepartskommunikation kräver personifiering. Annars kommer ingen att prata om en.

Absolut vodka. Bara reklam, men extremt kreativt. Svårt att förlita sig på tredjepartsbärare - oj vad gott det var att dricka vodkan inte helt rumsrent därför kan man inte förlita sig på tredjepartskommunikation. Lättare att få snacket kring reklamen.

De som lyckas bäst: är konsekventa, upprepar sig och arbetar integrerat. Samma budskap återfinns i samtliga kanaler, från medarbetare till annons.

Trender:
Personifiering, fr person till person inte produkt till person
Kändisar som förespråkare
Individualisering och involvering
Sociala medier som kanal
Upplevelser, räcker inte med produkten
Att ta ansvar - socialt engagemeng
Kravlöshet


Efter lunch mer gruppdiskussion. Utgå från marknadsföringsaktiviteten, läxan vi hade och presentera för varandra.
Varför var den bra, vilket var budskapet?
Vad kan vi lära oss?
Hur kan vi göra den till vår? Välj ut några ideer och presentera.

Vår grupp diskuterar bland annat: ICA-såpan: Familjärt. Gruppen. De är som oss. Personligt. De bryr sig. Berättar en historia. Igenkänningsfaktor.
Vad kan vi göra/lära?
Vara konsekventa. Lägga ner mkt på grunden/basen/rollerna, sedan kan man freebasa mkt och vara kreativa men ändå vara konsekventa.
Nivå 1, berättelsen om ica-familjen. Nivå 2: berättelsen om veckans erbjudande.
Visa jobbet bakom. Vilka är vi. Utan att det blir personbaserat.
Förstärka känslan.
Lättare på FB. Men hur förstärker vi det även tryckt?

KUNSKAP, KÄNSLA, KVALITET

Marknadsföringsidéer:
Addera mervärde.Kom till biblioteket denna vecka - delta i lotteri etc.
Överraskningsmoment. Resebyrå som satte isskrapa under vindrutetorkaren md budskap om att visst längtar man bort ibland. Spinoffs för bibliotek: scott goodwin som facebookar för polisen, skapar relationer. Vara personlig och relevant. Facebookar inifrån verksamheten, vågar stå för det han skriver. Istället för att sälja så tycker han. Ett exempel från Karlskogas bibliotek där en Emma driver en bokklubb, intressant att marknadsföra bibliotekariens kompetens så.
Vår kasse som det står biblioteket på.
Låna dig rik. Gemensam bibliotekskampanj. Fiktiva personer, satt upp affischer, Maja är rik - välkommen till biblioteket.
Pennor och lappar vid datorerna.
VIP-tjänster. Stjärnan plus - biografen i torsbys klubb som ger lite rabatt etc. Informationsbrev?
Alla som har kort, använd.
Bokcirkla på biblioteket. Ett sätt att bli personlig.
Den långa svansen. Specialiserade urvalet - som många vill ha. Detta skulle vi kunna bli bättre , att göra ett urval och presentera.
Diktbiblioteket.

Dagen avslutas med den till synes vansinniga uppgiften att göra en kommunikationsstrategi och plan på en timme. (Kolla hennes bilder).
Vad är målet med kommunikationen?
Vilket förhållningssätt ska vi inta?
Vilket budskap?
I vilka kanaler? (De tre ringarna, operationellt, marknadsföring eller tredjepart)
Med vilka aktiviteter kan vi skapa värde hos målgruppen

Första halvtimmen diskuterar vi mål, strategi och budskap. Trobäck ger oss två exempelbibliotek men vi försöker ändå vara så konkreta som möjligt och pratar mest om vår egen verksamhet. Extremt röriga anteckningar dock.
Mål: fler patienter ska använda bibliotekets resurser. Kulturens positiva betydelse för en god hälsa ska bli mer känd i organisationen/ ökad kännedom om kulturens betydelse för en god hälsa (i organisationen). Mätbara mål.
KPR (Kultur på recept), inför och ska naturligtvis ha förankring i/hos sjukhusbiblioteket.
Mål, mätbara mål. Utgå från arbetet med varumärket man jobbat med, målgruppernas drivkrafter etc. Syftet med vår kommunikation finns i visionen, tex att stärka läsande etc. Det svåra ofta att bryta ner.
Kan mätas genom att ställa fråga. Glöm inte att mäta innan så att man har att ngt att jämföra med efter de där två åren (nollvärde).
Förhållningssätt: känslomässigt/socialt. När det gäller läsande är hela drivkraften känsla då måste vi kommunicera det.
Budskap. Har vi utkristalliserat drivkrafter så ligger budskapet där. Huvudbudskapet vi måste ha: tex vi älskar språket. Delbudskap: hos oss kan du exprimentera med språket. Aktivitet: exprimentverkstäder.
Sen lägga tid på de sista två stegen: Kanaler och Plan.

Aktivitet / Målgrupp / Budskap / Kanal / Mål.

Idéer: Novelltävling, daisycafé, korsordshörna, poesiuppläsning, läsecirkel, konstutställning med debatttema, skrivarverkstad, författarbesök, högläsning i biblioteket. Att kommunpolitiker skulle kunna låna en femteklass och ses på biblioteket. Sociala medier. Lokaltidningar.


Sagt: Webben är inte bra på känslor. Håller verkligen inte med, webben är väl inte sämre än tryckt papper?

Eftermiddagens uppgift till synes helt omöjligt, svårt! Men det svåraste var att hålla fokus från början till slut och inte vimsa till det. Vi fick ju faktiskt till det mot slutet med både mål/syfte, förhållningssätt, huvudbudskap och delbudskap, kommunikations- och aktivitetsplan.

Gå hem och granska kritiskt det vi gör idag. Hur förhåller det sig till vårt syfte och förhållningssätt? Har den ett emotionellt förhållningssätt, är bäraren verkligen operationell?
Ha inte en massa pekpinnar, här får man inte ha matsäck etc. Att sätta upp lappar om detta är en aktivitet - som antagligen inte hänger ihop med ett syfte/mål som vi har.
Om man vill vara en oas för lugn och ro, kan en operationell aktivitet vara att skaffa fler fåtöljer.
Huvudbudskap: demokrati
Delbudskap: alla är välkomna

Som sagt: Starka varumärken är inget man får, utan något man förtjänar.

Och det börjar inifrån.


Trobäck hoppas att vi går hem och är lite kritiska mot det vi gör. Och kanske inte gör lika mycket utan istället blir bättre på det vi gör. Eftersom vår verklighet så spretig så måste vi börja med det operationella.

Så här långt: Varumärke. Målgrupp. Strategi.

Att fixa: rock/väst. Bokcirkla på nätet.

KUB: Marknadsföring 1 - Varumärke och målgruppsanalys

130129 Petra Trobäck: Varumärke och målgruppsanalys
KUBens marknadsföringsspår är ett av de jag sett fram emot mest. Och Lärandespåret. Och IT-spåret. Hehe, hursomhelst var detta en mycket bra dag (längesedan nu när jag renskriver anteckningarna) och vi gick nog alla därfrån med en känsla av att vi egentligen skulle vilja ägna resten av veckan åt att reda ut och tänka igenom allt detta. Dagen i korthet (glöm inte bort att kolla dokumentationen på kubprojektet.wordpress.com:

Kom ihåg att det är en sak vad vi säger och en helt annan hur vi verkligen gör. Det råder stor skillnad mellan attityd och beteende.

Varför vi är här? Idag har biblioteken stor konkurrens (!) från sociala medier, e-böcker mm därför måste vi marknadsföra oss. Vi har så mkt att erbjuda som folk inte vet om. Inre marknadsföring, rummet etc. Olika grupper, hur når vi dem?

Om omvärlden

ICA skulle kunna starta hundra bibliotek, fler och fler erbjuder både tjänster, varor, service. Idag är alltmer en blandning av allt. Upplevelsecentrum. Underhållning. Dygnet runt.

Människors livssfärer består av hemmet, jobbet - och en tredje plats. Den vill man vara. Mötesplats. Eftersom folk handlar själva boken på nätet så får tex. bokhandlarna se till att erbjuda ngt extra/ annat.

Enjoy and explore.

Mer och mer så blir handeln vår nya mötesplats. Konsumtion en del av livet. När Idol åker på turne är det inte folkparker man åker till utan köpcentrum. Köpcentrum har också blivit heta som byggnader, arkitektur. Tidigare varit mer knutet till kultur, Emporia i Malmö som exempel. Upplevelsecentrum, för alla sinnen och alla åldrar.

Har våra användare några gemensamma intressen? Vi måste satsa på det som samlar våra användare, vad är det?

Vad gör vi, mer än går till bibblan? Lekland, har blivit superpopulära. Virtuella mötesplatser.

Människor idag har många valmöjligheter men lite tid. Vi vill ha hjälp att välja. Fler och fler val baseras på förtroende. Många slåss om mötesplatsrollen.

Just därför viktigt med ett starkt varumärke, vad har biblioteket för värde för mig?

Varumärke: bilden som finns i en persons huvud när den ser eller hör ngt, tex bibliotek. En samling känslor och associationer. Alla har ett varumärke.

Vem styr vårt varumärke idag, vi eller omgivningen?

Vem är vi idag och vem vill vi vara?

Förstahandsvalet i information och kultur.

Målgruppsanalys.

Vi måste veta vem vi vill vara och vi måste förstå vår omgivning för att kunna identifiera och arbeta med sitt varumärke. Först då kan vi veta vilken plats vi kan ta, hur vi kan vara unika, skapa värde och vara meningsfulla.

Identifiera vem vi relaterar till i vår omgivning (målgruppsanalys)

-Till vem ska vi skicka vårt budskap, vilka ska vi välja att prata med (kärnmålgrupp) , vi har inte råd att prata med alla

-Vilket budskap ska vi skicka (varumärke och kommjunikationsanalys

Segmenteringens två val:

-demografiska val tex familjer m barn under 5

-gemensamma drivkrafter och intressen tex barns utveckling och läskunskap

Satsa på nummer två. Lite svårare men vi kommer att nå ut bättre.

Målgruppsanalysen måste vara utifrån och in-process.

Man kan inte välja sina intressenter? Men målgrupp kan man välja?

En och samma person kan ha olika intressen och därmed befinna sig i två olika målgrupper (målgruppsarenor).

Identifiera intressegrupper, vilka är relevanta för biblioteket.

Beskriv varje målgrupp. Drivkrafter, kännetecken, aktörer i form av organisationer, grupper, var befinner de sig etc. Försök förstå grupperna.

Analysera bibliotekets förhållande till målgruppen. Hur beroende är vi av gruppen, vilken bild har de av biblioteket?

Välj ut en kärngrupp. Vilken grupp kan vi inte leva utan, eller vill vi inte leva utan? Lägg 90% på denna grupp. Primär målgrupp. Kommunicera dagligen med denna grupp.

Primära målgruppen mest lönsam för verksamheten. Kommunicera dagligen med denna.

Sekundär målgrupp, den man ser en nytta av att kommunicera med vid specifika tillfällen. Men alla har ett gemensamt intresse och det är grunden/kärnan i varumärkesbudskapet.

Checklista - Är målgruppen:

Mätbar - går den att identifiera

Tillgänglig -kan vi nå dem via olika kommunikationsinsatser

Lönsam - tillräckligt stor grupp med stort intresse för vår verksamhet. Viktigt att inte kommunicera med fel målgrupp... 

Också viktigt att inte kommunicera med alla. Man måste välja, vara tydlig och specifik. Våga välja bort.

Landningsbana i butik, ytan där vi ska andas in vad butiken är och kommer att erbjuda. Exemplet Abercombie and fitch - drivkraften att vara ung.

Övning där vi i grupp får utgå från fiktivt bibliotek

1. Vilka målgrupper är relevanta för biblioteket

2. Beskriv varje målgrupp, drivkraft, kännetecken, aktörer

3. Vilka har potential att vara kärnmålgrupp

Kasta ut målgrupperna helt osorterat, varför kommer de, vilka egenskaper har de etc. Sedan kan man börja grupperna/klustra

Målgrupper: barn, barnfamiljer, studenter, anpassade medier, medelålders bokläsare. Vuxna läsare. daglediga (pensionärer, arbetslösa, flyktingar). De som kommer för fakta/information och de som kommer för nöjes skull. Människor med specifika behov. Missbrukare. Unga vuxna. Nya svenskar. Andra kulturer. De som inte har dator hemma. Datoranvändare. Politiker. Släktforskare. Beslutsfattare. Vi själva, personalen! Glöm inte att kommunicera inåt.

Drivkrafter: underhållning, bildning, utveckling, gratis, kravlöst, mötesplats, lugn miljö. Upplevelser, studieplatser. Föreställningen om det goda livet. Igenkänning/identifikation. Tryggt. En arena för egen kulturproduktion. Umgänge, sysselsättning, pedagogik, gemenskap, fika

Flera nämner personalen som resurs på olika sätt.

Skapa målgrupp utifrån drivkraften! Inte gruppegenskaper eller behov. Tänk inte bara på de som kommer in i biblioteket.

Tex personlig utveckling - kan vara barnfamiljen. Vad kännetecknar gruppen?

Kravlöshet en drivkraft. Sysselsättning - men varför bibblan och inte leklandet? Gå ett steg längre. Fråga hela tiden varför. Varför ska de komma/kommer de till oss? Vilken skillnad gör vi? Inte tidningsläsrna utan varför kommer de till oss för att läsa tidningen, då är vi inne på drivkrafter.

Målgruppsstrategi

När och var möter vi våra målgrupper/drivkrafter?

Vilka budskap är relevanta att skicka?

Hur kan viskicka dem?

Vad vet vi idag om våra målgrupper?

Vilka problem hjälper vi dom att lösa?

Vilka förväntningar har de på oss?

Hur ofta undersöker eller frågar vi dem om deras upplevelse?

Hur omsätter vi detta i praktiken?

Trilla inte i fällan att placera oss själva i centrum utan placera oss i målgruppens/intressegruppens sammanhang. Vilka arenor har vi att konkurrera/samarbeta med?

Fråga från gruppen om hur mycket vi ska finnas utanför lokalerna - och det beror ju på vilken kärnmålgrupp vi väljer. Befinner de sig någon annanstans -då ska vi vara också där.

Att vi är till för alla är inte samma som att vi ska kommunicera med alla.

Varumärket definieras utifrån och in (dem det berör), men byggs upp inifrån.

Från industriell ekonomi (mass marketing) till emotionell ekonomi (consumer democracy). Människan mer och mer inspirationen, kraften och samarbetspartnern bakom ett varumärkes framgång. De som äger varumärket är konsumenten/målgruppen. Inte organisationen som har makten längre.

Starka varumärken är inget man får utan något man förtjänar.

Varumärkets fyra ingredienser:

1. Identitet. Vår genetiska kod. Ska reflektera vad vi står för idag, verksamhetens ursprung, historisk tradition, geografisk hemvist, ideologiska rötter. Byggnaden. Ex Kungliga biblioteket i Rio vs Salt lake. IKEA som exempel på värderingar, svenskt skogar etc.

2. Kärnvärden. Utkristalliserade värderingar vi vill stå för. Identiteten utmejslad i värdeord, fungerar som ledstjärnor. Viktigt att kärnvärdet är kommunicerbart, relevanta (för vår målgrupp), värdefulla. Kan vara mening: "Think different" Apples. Man kan ha fler värdeord än tre (IKEA har tio). Man kan också skapa symboler kring kärnvärdena.

3. Positionering, vilken roll vill vi ha i samhället. Vad skiljer oss från andra, varför behövs vi, vad är vår roll? Att vara lagom bra på alla områden räcker inte, man måste äga ett område och vara lagom bra på de andra OBS. Inte dålig på något! Utbud, pris, tillgänglighet, mervärdesservice, kundupplevelse.

4. Löfte. Externt budskap direkt till vår målgrupp, vad lovar vi dem? Behöver inte vara klatschigt. Måste vara enkelt o lätt att förstå. Måste såklart reflektera det vi gör och vara lätt att komma ihåg. Lätt att följa. Ska inkludera vår målgrupp o vad som skiljer oss från andra. Ex Riksrevisionen: Vi granskar den statliga verksamheten.

Kan översättas i visuell identitet (grafisk profil, logga) och kommunikations- och marknadsföringsstrategi. Obs att grafiska identiteten följer av det andra, börja inte med loggan.

Positionering: Två axlar. Generellt fokus, lokalt fokus. Hitta ett område som inte är uppfyllt av andra aktörer.

Glöm inte bort att relatera till omgivningen, tex kommunen/landstinget har kanske löfte och positionering att förhålla sig till.

Vi får diskutera de goda exempel på starka varumärken som vi tänkt igenom. 

Tydlighet, kvalitet, värdering, berättar en historia man känner ngt positivt för och kommer ihåg. Något man kan relatera till. Flera väljer Fjällräven.

Goda exempel. 

Starbucks, ikea (löfte pch vision: att skapa en bättre vardag för de många människorna), target, benojerrys. Ikea så framgångsrika för att de är värderingsdrivna. De har starka kärnvärden som de kommunicerar inåt. Tio kärnvärden som genomsyrar allt, inåt och utåt, beteende,attityder och värderingar. Hur görs detta? De trummar ut värderingarna, vid produktion, vid nyanställningar, vid möten etc. Checklistor, kollar av hela tiden. Kärnvärdena är rötterna, som leder till stjälken attityder men blomman ska vara beteendet...

Fokusera starkt internt på kärnvädena.

Target. Usas största lågprisaktör. Såg ett hål i kartan, inom lågprissegmentet, att skapa modern poppig lågprishandel. Ett mervärde. Löfte: "Expect more. Pay less".

Benjerrys. Socialt ansvar, engagemang miljö etc. Förutom god glass. Ben känner ingen smak, ville ha stora bitar i så att det blir en upplevelse i munnen. Ingen annan hade gjort detta, plus att det bygger på efterätter och inte glass endast. Kommunicerar sina kärnvärden i produkten. Lokalt, cow-mobile etc.

Starbucks. Kaffe to go. Har tagit kaffe som en dryck till kaffe som en upplevelse. Bygger mkt på mötet i butiken och kring personalens uppfattning om sig själva som experter etc. Romantisera kaffeupplevelsen. Kaffemuggen deras stora media (precis som kassen bör vara vår?).

Yoggi. Hyllan, inte bara mejerihyllan utan även läskhyllan på Statoil. Enkel, bekväm, modern. Här har man designat själva produkten, den som möter mig som konsument.

Ragnsells, har gått från sopor till kretslopp. Tagline: "En del av kretsloppet". Ny visuell identitet, den gröna symbolen. Leva som man lär: rena kläder och bilar väldigt viktigt. Ordet avfall eller sopor fick inte nämnas (böta?). Bilar och personal de stora varumärkesbärarna. Kokbok kring kretsloppet, reklamgrej där man bad svenska akademin att ta bort ordet sopor etc...

Gemensamma framgångsfaktorer:

Man är sann i sitt varumärkes värderingar i alla aspekter av mötet med målgruppen. Intern kommunikation, webb, möten etc etc.

Tydligt värdefullt unikt budskapVisuellt utryck som attraherarUthållighet och repetitionVara sann sitt varumärke och hålla sitt löfte

Bättre att säga färre saker men fler gånger/på fler ställen än säga tusen grejer på olika ställen i bibblan.

Hur kan vi konkret överföra dessa lärdomar till relevanta biblioteksaktiviteter?

Vanliga ord när grupperna beskriver varför de valt sina varumärken som biblioteken kan lära ngt av: Hållbarhet, "mellansegment", tydlighet, folklighet, familjärt, trygga men inte tråkiga, ekonomiskt, inte vinstdrivande, man vet vilka som är personal, bra skyltning o marknadsföring. Lokalt engagemang, kvalitet. Igenkännande. Avslappnande, lugn och ro. Naturlighet, miljömedvetenhet. Pålitlighet, uthållighet. Brett utbud.  Expertis. Man får alltid ett svar, man når fram. Kunden i fokus. Trovärdighet. Tydlig hemsida, bra logga. Alla får vara med. Känslan av utvaldhet. Pålitlighet. Engagemang.

Kan vi använda detta i biblioteken eller är det demokratiskt problem? Känslan av utvaldhet.

Bibliotek värmland - det enda bibliotek du behöver...

Vi har alla valt varumärken som står nära vår identitet. Och bibliotekens identitet. Detta behöver inte vara fel, vi kan mycket väl använda oss av personalens gemensamma värderingar när vi bygger vårt varumärke. Vår egen personliga identitet.

Vad gör det för oss att vi inte är vinstdrivande? Utnyttja det förtroendet vi får pga detta.

Förankra, lev det!

Omvärldsanalys. Trender etc. Konkurrentanalys, andra mötesplatser etc? Hämta inspiration från andra. Målgruppsananlys, fokusgrupper, internanalys, brukarindersökning. Magkänsla. Swot. Medarbetarundersökningar. Egen bakgrund och bagage. Analysera vad vi vill behålla och vad vi vill förändra.

Vision och mission. Mission är verksamhetsiden, vårt existensberättigande. Vision ofta intern men kan ju lika gärna vara en o samma sak som hos ikea. Målbild och inriktining för verksamhet. Ej mätbara mål. Våga. Har man en bra o tydlig mission o vision så blir kvaliteten på varumärket bättre.

Formulera och visualisera identitet. Geografisk tillhörighet. Fysik (lokalen). Personlighet, hur är vi? Kultur, byråkratisk, öppen? Relationer, är vi tillgängliga? Nytta, vad är vi bra för? Image. Jämför den identitet vi tror att vi har med den vi skulle vilja ha. Också att formulera kärnvärden och positionering. Viktiga vägvisare för intern och extern kommunikation. Måste vara särskiljande värden. 

Se upp för hygienfaktorer som "lyhörd, engagerad, pålitlig" - detta tycker vi konsumenter att alla ska vara. Räcker inte mmed detta, vi kan ha det men det räcker inte. Behöver inte vara klämkäckt. 1177 som exempel (Dygnet runt, för alla, enkelt och användarvänligt, pålitligt, empati, respektfullhet och trygghet).

Extremt mycket ord nu märker jag. Kolla upp hennes presentation.

Trobäck visar också en annan modell för positioneringsanalys. Relevans, en axel, och prestation en annan. Fyra boxar. Viktigt/oviktigt. Sämre än andra/ bättre än andra. 

Stryk det som är oviktigt. Fundera över rutan viktigt/Sämre. Något vi kan flytta? Ta tillvara på det i rutan Bättre/Viktigt. Vad betyder orden för oss, vad är viktigt med trygghet hos oss? Vi vill vara väldigt mkt, det är tydligt i övningen. Alla ord är viktiga. Det vi saknar tror Petra är kunskap om vår målgrupp, tycker de verkligen att allt detta som vi sagt är viktigt?

Våga satsa på vårt varumärke. Ett varumärke är inte loggan etc utan detta kan endast förstärka en image. Våga förändra, men börja inte utifrån bilden.

Vi kan inte se ut som en anka men simma som en hund. Vi måste hålla vad vi lovar.

Varumärkesarkitektur.

Individuella varumärken. (Resurskrävande, kunskap etc)

Modermärke. (Svenska kyrkan)

Dotter- modermärke. Måste ha gemensamma värderingar, sen kan man bygga på med egna. (Svt)

Vilken känner vi oss mest bekväm med? Vilken är mest fördelaktig? Varför? 

Bibliotek värmland. Vi borde jobba mer med gemensamma värderingar.

Vad ska vi göra nu? Identifiera var vi är och utgå därifrån. Ta med tio frågorna att jobba med (fast det var åtta?): • Speglar varumärket vårt syfte? 
• Kan vi leva upp till våra löften? 
• Vad är våra huvudbudskap ?
• Vem är våra konkurrenter? 
• Vem är vår målgrupp? 
• Hur möter målgrupperna vårt varumärke? 
• Vilka områden kommer ge oss störst positiv utdelning på vårt varumärke? 
• Hur ska vi mäta framgång? 

Biblioteket är ett upplevelsevarumärke. 

Varje möte med en besökare viktigt.

Framtidens IT & metadata

Lite sent omsider kommer här anteckningar från det första av kubens helt webbaserade lärandetillfällen (adobe connect) den 6 februari. Dagen funkar som helhet bra, lite struligt med ljud, kommentarer etc, men som helhet kul och en innehållsligt mycket bra och inspirerande dag. Det här vill en jobba mer med. Ber i förväg mig själv om ursäkt för det långrandiga antecknandet, ofta helt utan sammanhang. Så blir det ibland.

Metadata - en grund, Miriam Säfström. Vad är metadata, hur arbetar KB med metadata och varför?
Vad är metadata? Strukturerad info om annat som underlättar åtkomst, användning eller administration av inforesurser etc. Data om data. Katalogpost, abstract, baksidestext på bok, kort i kortkatalog, taggar i webb = allt är metadata. I vårt sammanhang det som beskriner informationsresurser av olika slag. Vi lämnar spår efter oss överallt, på webben men också när vi tex handlar - Icas riktade reklamerbjudande bara ett exempel på företags användande av metadata.

Typer av metadata: beskrivande, ordnande och administrativa. Vi är mest vana vid de första två i biblioteksvärlden. Visar vanliga metadataelement, författare titel ämnesord etc

Det krävs resurser för att skapa bra metadata. Vi kan använda varandras ackumulerade metadata på ett helt nytt sätt idag, men å andra sidan finns det en mängd olika medier typer etc. Kvalitetsbegreppet och metadata är intressant: högkvalitativ metadata är nyckeln in i våra kataloger, men vad är bra metadata? Ska det vara så mycket som möjligt, så jämn s möjligt eller vad? Måste ju ha med användarnas behov att göra. Vi måste ha dem för att återfinna, för att kunna navigera i våra samlingar - allt viktigare (varför har spetskompetensen om detta runnit oss ur händerna?) (och har den det?).

Hitta, navigera, identifiera, välja, ordna.

Kraven är så mycket större nu när användarna är så sökvana, våra kataloger måste möta deras krav - om de nu överhuvudtaget hittar t våra kataloger - finns nedslående forskning om detta enligt Miriam (FRÅGA HENNE VILKEN HON ÅSYFTAR).

Vi bibliotekarier har ju hållit på med detta i århundranden, varför äger inte vi frågan? Varför är inte våra kataloger den självklara startpunkten när någon söker svaret på en fråga?

Standards -ett träsk som liknas med berättelsen om en indisk prins o elefant, blinda män. Beroende på vad man ska beskriva finns det olika standards och behov. Krs, aacr, rda. Marc 21, dublin core. Iasa.
Kvaliten är relativ, finns stort behov av att samordna de lokala behoven. Måste se likadan ut för att kunna hanteras på samma sätt.

Nationella samordningen med KB (Expertgruppen för metadata, Styrgruppen för libris mfl grupper). Dessa svarar till Nationella referensgruppen. Libris alltmer stommen för det nationella arbetet med metadata och gemensam katalog. Vad händer nu? Bibframeinitiativet, eventuellt ersätta marc. Nya katalogiseringsregler. Öppen länkad data.

RDA

RDA står för Resource Description and Access (”Resursbeskrivning och åtkomst”). RDA är den katalogiseringsstandard som kommer att ersätta AACR2. RDA är anpassat till den digitala utvecklingen (e-resurser, online-kataloger och semantisk webb) och utgör en datamodell för framtidens kataloger. RDA lägger mer tonvikt på relationerna mellan olika dataelement, och mindre på hur data ska presenteras. RDA är inte knutet till något särskilt beskrivningsformat, utan målet är flexibel data, som kan delas och återanvändas även utanför biblioteksvärlden.

Varför är detta viktigt för oss? Våra svenska katalogiseringsregler (KRS) är en översättning och bearbetning av AACR2. AACR2 uppdateras inte längre, och en övergång till RDA är avgörande för fortsatt internationellt samarbete och postutbyte. Möjligheten till mer effektiv dataanvändning och bättre system får vi på köpet.

Libris bygger eget. Utvecklingen går från att katalogisera till att producera marcinfo, katalogerna ska vara så mkt mer. Inspirerande. Konceptuella modeller för att samla data på andra sätt än gamla kortkatalogtänket. Vi kan samordna på olika sätt etc. Postitlappar tex( hur överlevde de innan workshops blev så poppis)! ;) (Kolla sidan med designprinciper för webbkatalogisering 00:37:43).

Nya katalogiseringsregler är på gång men posterna kommer inte att se jätteannorlunda ut, kommer att fungera bättre i de kataloger vi försöker bygga upp.

Marc-formatet/standarden, har den tjänat ut (machine readable cataloging)? Skapad på 60talet vid library of congress (Henriette abrams?). De flesta folkbibliotek använder svensk modifikation (BTJ-MARC), forskningsbibliotek MARC 21). 245 10 $a Gösta Berlings saga / $c Selma Lagerlöf
Helt genialt att det fortfarande kan användas och se så bra ut, men vi måste börja tänka på tronföljden. Bibframe. Vill bygga mer på att beskriva det man gör. Ett paradigmskifte - fokus har gått från att skapa perfekta poster till att fokusera på samband och relationer. Vi på biblioteken kan bidra med vår kompetens till "öppen länkad data molnet". Låt folk använda din data. Bjud in.

Öppen länkad data. Metadatasamordning. Avslutas med frågor om Google, vad är det unika vi inom bibliotek kan erbjuda, kommer RDA att översättas eller ej? Inget RDA innan 2014 tydligen.


Metadata för bibliotekswebbar, Oscar Andersson Laurin, SSB. Systemutvecklare, webbvärlden.
Baserat mest på hur de arbetat med biblioteket.se. Virtuella enheten, startade bland annat Öppna bibliotek tillsammans med Daniel Andersson.
Alla pratar om att de tycker att det känns väldigt konstigt att sitta och prata med sig själv framför datorn. Oscar har arrangerat sig själv framför en fin bokhylla för att verka mer trovärdig och visar fin bild på hur han tror att vi ser ut: science fiction-artade. ;)

Bibliotekswebbar ligger ganska långt efter andra webbplatser som våra användare använder och jämför oss med. När han beskriver nuläget för metadata för webbar kommer det att vara framtiden för bibliotek... Tell me about it.

Fokus på tjänster och funktionalitet som man behöver metadatan till. Det har blivit svårare att skilja på metadatan och datan den beskriver. Kanske är det inte ens alltid intressant.
Bibliotekens metadata: bibliografisk metadata, för sökning, länkning, identifiering, för användarupplevelse. Hans fokus på tjänster, hur ska metadatan göra att användarnas behov uppfylls.
Underliggande och utvidgande metadata (hans översättning)
Ska bibliotekskatalogen vara en katalog även i framtiden?
Idag: omslagsbilder, beskrivningstexter, ämnesord, läsordning.
Tar exempel från bibliotek.se, omslagsbilder saknas på väldigt många äldre böcker "omslag saknas"
Beskrivningstexter i katalogen från leverentörer som minst sagt skiftar i kvalitet. Väldigt viktig metadatatyp ju. Willmaguide om Beijing som exempel med hemsk text som ju biblioteket inte vill stå bakom men som användare uppfattar som vår information (https://biblioteket.stockholm.se/titel/330786) . Ämnesord, exemplet Dunderfot. En barnbok - och ämnesorden är ju helt galna. :) inte målgruppsanpassade direkt. Man skulle kunna ha id på ämnesorden. Olika tilltal för olika målgrupper behövs. Läsordning. Anmärkningar från 500-fältet i marc, anmärkningar som ju aldrig varit till för att visas upp för användare. Helt obegripligt för de ungdomar som är intresserade av vilken bok i ordningen Harry potter och dödsrelikerna är.

Hur ska man då använda metadatan?
Typer av metadata: core, descriptive, enriched/enhanced. (Bowker)
Beskrivande data ofta svår att ta till sig för användare, tex 100 sidor. Istället kan man generera tjockleken på böckerna i bildomslagen, ex Hungerspelen. Det gäller att skapa intuitiva användarsituationer.

Underliggande metadata - visas genom tjänstens struktur, för sökning, för att koppla samman saker som kanske inte är självklara, för användarupplevelse. Ex på underliggande metadata i Stockholm: lånestatistik per titel och per användare (viktigt för relevansranking , listor mm. Idag har de ca 200-400 favoritmärkningar per dag), sökstatistik, redaktionell taggning (för att koppla ihop titlar), användarmönster, klassificeringar.
Biblioteket.se har ett externt sökindex, inte bara burk (btj), utan många källor: libris, elib, publit.se, bookit, mtm, google analytics, bokrondellen (?). När man ska bygga en tjänst måste man veta varifrån man behöver data.

Utvidgad/berikad metadata (enhanced). Att erbjuda användaren en stark känsla av vad innehållet/materialet innehåller, ser ut etc. "Providing an in-store experience to the user".
Viktig typ av enhanced metadata: omslagsbilder. Bra exempel på vikten av att jobba med utvidgad metadata. Omslag säljer böckerna. Enskilt viktigaste datat för att sälja en bok. Titlar utan omslag "finns inte" för vissa grupper. Jämför med annonser på Blocket etc. (Vi tänker rätt med digitala klinikbiblioteken och omslagsbilderna).

Be att få ta del av deras undersökning som de gjorde under året?

The link between metadata and sales, 2011.

Framtiden

• Gamla omslagsbilder. En unik nisch för biblioteken. Finns det behov av bläddringstjänster, kanske på skärmar i biblioteken? Ex cover flow. Behöver bättre kvalitet på bilderna.
• Katalog eller lästjänst? Katalog ngt begränsande.

• Google som exempel. Vilka förväntingar har användare på webbtjänster, Google ett bra exempel på vad folk förväntar sig. Google fungerar som en katalog, man får en träfflista med länkar direkt till innehållet. Jämför med opac. Här kommer jag till ett metainnehåll.

• Användarna förväntar sig att man ska komma till ngt som faktiskt är nära det verkliga innehållet. Var skulle då en användare kunna landa istället för en post?

• Provläs kanske den mest efterfrågade tjänsten de har idag. Provläs: bläddra, typografi, textstorlek, prova i olika enheter, provläsa = läsa. Se tex Amazon - en provläsningstänst de kallar look inside. Kan även växla läge mellan print book och kindle book! I slutet av provläsningsavsnittet: buy now/ låna nu. (Vi bortser från licens och avtalsproblem, det får lösas)
• Funkar precis lika bra i mobilen, man kan där också välja att med ett klick skicka den trådlöst till mobilen. Skapa motsvarande funktionalitet för biblioteken! Yes please.
• Barnens bibliotek, skisser som interaktionsdesigner tagit fram. Baserat på undersökning och behovsanalysen som de gjorde för bättre delaktighet. Om man klickar på ngt så dyker omslaget upp tillsammans med metadata i olika rutor/fragment runt omslaget så att man kan klicka sig vidare till det man är intreserad av.

Fortsättningen då? Större krav på nya typer av metadata tro Oscar, bättre kvalitet på bilder, bättre provläsningstjänster etc. Mer enhanced data. Det kommer också att bli svårare att skilja data från metadata. Länkad data, rdf, kommer att vara ett nytt paradigm att hålla koll på.

Läsa vidare:

• Projekt bättre användarupplevelse.
• Bibliocommons, freebase (kolla wikipedia)
• Länkad data, semantic web, rdf
• Nielsenrapporten (da oben)

Grunden till länkad data: att själva strukturen är informationen.

Exempel på metadata vi lägger energi på men inte använder: tex i stockholm en enorm mängd lokala ämnesord som inte går att användas på webben.

Fråga om monopol på katalogutförande? Open source-tekniker bakom bibliotek.se, drupal, solar webindex (samma som cs o arena). Axiell... I Danmark upphandlar alla kommuner gemensamt.

Vision för framtiden? Libris. Att vi blir bättre kravställare. Att vi blir bättre på att veta vilka behov vi och våra användare har. Satsa resurser på att digitalisera själva. Titta efter andra leverantörer. Allt detta skulle må bra av samordning och gemensamma avtal...


Bekvämt eller rätt? Victor Sarge, utvecklingsledare Regionbibliotek Halland, expertgruppen för metadata.
It-infrastrukturen för biblioteken, regionalt, lokalt, men även nationellt.
Biblioteken kontrolleras inte bara av sin huvudman. Vi behöver ta tillbakas kontrollen.
Öppna licenser, med fri metadata och fria system kan vi ta tillbaka kontrollen.
Det har redan börjat.

För att ha ordning behöver vi metadata, och ett system för att hantera metadatan. Metadata en del av biblioteksbegreppet.

Ritar upp ett bibliotekslandskap där himlen är styrning, huvudman. Vatten är själva verksamheten, bibilioteket. Fast mark, det dagliga, metadata, system, verk. Sedan jorden, licenser, avtal etc. Ofta stängda. Licenserna kommer ju ofta från en tredje part, som alltså bestämmer över hur sakerna får användas. Helt plötsligt börjar alla pilar vändas. Biblioteken nu fångade i mitten mellan huvudman och system. Victor plockar bort den stängda licensen och tredje parten så löser sig problemet när vi använder öppna licenser istället. Att vi äger våra data. "Blir en spännande rundgång"
Öppna licenser ger oss makten tillbaka. När ngn annan äger vår metadata kan vi inte själva styra och ställa över vilka tjänster vi kan erbjuda.
Men vågar vi? Ja. Hylte, sipri mfl vågar! Munkagårdsgymnasiet.

Koha + libris. En fri infrastruktur för svenska bibliotek.

2013-2014
Översätta till svenska. Kopplat till folkbokföringen. Ständig och omedelbar synkroniserong med Libris. Finansierat av libris mm. Ytterligare utveckling när behov identifieras. Hylte migrerar 2013. En del av projektet att vara kunskapsunderlag till andra. Läs bloggen.

Pubsubhubbub.

Koha (official website)
Från Nya Zeeland, typ millenieskiftet. Delar av deras system skulle inte komma att hålla ihop, för dyrt att köpa nytt. Ca 12 veckor innan satte de igång. Långt innan alla gjorde webbaserade system helt enkelt. Samt ett öppet system, eftersom andra behövde komma in och lämna support etc. Tog ca halvår innan systemet släpptes. En global biblioteksgemenskap. Finns katalog över några tusen av de som har kohainstallationer om man vill kolla.

Koha som ett sätt att erbjuda bättre tjänster till användarna, ett sätt att spara pengar, en utgångspunkt för framtiden. Biblioteksgemenskap en viktig aspekt.

Visar bilder från olika koha-gränssnitt. Helt webbaserat så det enda som behövs är en webbläsare, inga klienter eller dylikt behövs. Och uppkoppling såklart. För bokbussar tex finns en offlineuppkoppling.
Visar personal och opac-gränssnitt. Ser direkt i träfflistan hur många ex som finns, var de finns inne och var de står. Koha är enligt Victor mycket roligare att hålla på med, som systemansvarig, än tex Bookit eller andra system. Oavsett vad man tycker om ifall systemen ska vara öppna eller icke.
Har mobilgränssnitt.

Utmaningar

• Skapa en samlad kraft för utvecklingen
• Orka och våga genomföra byten
• Välja mellan: bekvämt -låta andra fortsätta äga oss, eller rätt: själva ta initiativet.

"Lite pyssel"

Metadata är politiskt.

Frågor: Vilken kompetens behövs på hemmaplan för att migrera? Utveckla och drifta själva? perl + serverdrift i lamp-miljö Hur kopplar man mervärde i webb till koha, tex användargenererat material?
Rfid interaktion? Btjs reaktion, de vill väl ha betalt för sina poster, metadata etc?


Libris för folkbiblioteken - mot en nationell katalog, Hilda Androls, Librisavdelningen KB
Berättar om KBs nya uppdrag 2011.

Libris samkatalog, databas med fritt tillgängliga poster, 400 bibliotek har gemensamt skapat katalogen, nationalbibliografin ingår. I den svenska nationalbibliografin förtecknas bokproduktionen i Sverige, oavsett ämne. Nationalbibliografin innehåller dock inte bara böcker utan även tidskrifter, kartor, dagstidningar och delar i monografi- och rapportserier. Den består av fyra delar: databasen, statistiken, veckolistan och månadslistan.

Vad innebär nationell katalog? Katalog med bestånd och beskrivningar för alla svenska bibliotek och sökbar för alla. Folkbibliotek välkomna. Kb fungerar som samlingspunkt, utvecklar etc.
Rätt så knastertorr presentation om projektet, läs vad som står på hennes sidor helt enkelt.

(Fråga Åsa Hansen om jag undrar något, hon sitter med i arbetsgrupp för folkbibliotekens gemenskap i libris. Projektet avslutas 2014.)

Viktiga frågor för folkbiblioteken:
Poster, rätt, snabbt och av god kvalitet, från olika leverentörer
Support -stöd i inledningsfas och vid fortsatt arbete
Lokala strategier - med vilka argument kan förändringen säljas in
Samarbete och standarder
Hantera leverentörer - av system och poster
Organisation av samarbete

Libriskollektivet. Alla dessa ord gör mig glad. Gemenskap, standard, struktur, kollektiv, samordning, samarbete, samsyn.

Biblioek som ansluter sig börjar ofta med att ansluta sig till Libris förvärvsrutin. Leverentörer som är anslutna, sju stycken, adlibris, bokus, btj mfl. Biblioteket beställer bok och katalogpost i samband med förvärvet, metadata skickas till libris, biblioteket får både bok o post med bestånd i libris o den lokala katalogen. Går inte riktigt på tre sekunder än men vi är på väg tydligen.

Varför gå med i Libris? Fördelar?
En post katalogiseras bara en gång.
Samarbete mellan bibliotek, poster, kontakter m leverentörer, katalogisering (som i värmland), upphandlingar.
Tillgång till fria poster av hög kvalitet.
Libris svarar för drift o underhåll av systemen.

Libriskollektivet handlar om samarbete. Hur mkt jobb lägs ner?
Forskningsbiblioteken har hållit på med detta i 40 år. Dela med sig + ta del av andras. I förlängningen hushåller vi med offentliga medel. Knappt 300 folkbibliotek, 47 st med i Libris. Selma gick med 2012... Flera påväg.

Nytt katalogiseringsverktyg, webbaserat. Kommer att stödja den konceptuella FRBR-modellen, länkad data o framtida nya katalogiseringsregler (rda).

Andra relaterade projekt:
Inköp med librisposter
Koha + libris = billigare bättre och en fri infrastruktur för svenska bibliotek

Projekt på kb: målgruppsanalys inför samtida vägval, rätt tjänster till rätt målgrupp. Förstudie - nationellt system för att tillhandahålla e-böcker till bibliotek. John Augustsson, kontakta om frågor?

Framtid

• Biblioteken får tillgång till fria poster för att bygga digitala tjänster
• Alla medborgare får jämlik tillgång till info och kultur
• Integrerat biblioteksnätverk som samarbetar etc blabla

Vad krävs för att ansluta sig? En plan. Kontakta Helene Forsblad. Eller värmlandsbiblioteken som anslutit sig i två olika sammanslutningar. Postuppdatering, bibliografisk service?


Libris i Värmland, Anna Christina om värmlandsbibliotekens arbete.
Behovet av fri metadata.

För att skapa fri metadata måste vi förändra arbetssätt.

Katalogkort. Microfilm. Microfiche. Opacs.
Inleder med kul detalj om hur bibliotek Värmland samarbetet i sin inda satsade rätt så mycket pengar på en gemensam annons i telefonkataogen. Plötsligt var det inte aktuellt längre. Ingen stor förändring för biblioteken kanske men ett bra exempel på hur ngt som är väldigt uppskattad ett tag helt plötsligt inte alls är det efter ett tag.

Att välja system och medier har också förändrats. Förr EN leverantör, nu finns det flera. Men inte fritt val, vi måste upphandla. Värmlandsupphandlingarna har gjort biblitoeken starkare och gett bra priser när biblioteken gått samman.

Varför nationell katalog? Burk o libris slås ihop, men det gick inte. Drömmen om den lätta vägen måste vi släppa. Kompetens på biblioteken viktig. Men har man haft bibliografisk service så finns ju inte denna kompetens. Nu kan man vara med och påverka. Komptetens i bibliotekets kärnverksamhet - kontroll över data. Ett bibliotek som inte klarar att arbeta med metadata kommer att få svårt att klara framtiden?

Sju bibliotek har gått över till libris. Sunne drivande.Verkar som att allt gått ganska smidigt i övergången, men bra med stark motivation. Importen av poster fungerar åtminstone nu relativt bra.
Selma gick med 1 januari, släppte bibliografisk service.

Andrea har gjort förstudie. Finns en projektledare, Lotta Simonsson. Allt finns på Länsbibliotekets webbplats.

Förändringar tar tid och kraft.

Hur går det?
Fungerar bra med bokus mm. Inte btj. Även problem med bookit, axiell. Ett system som ju är helt utvecklat för att passa burkposter. Originaltitel hamnar tex i fält 240 istället för 244. Med mera.

Lästips: Att bryta ny marc, Libris 40 år.

Uppmanar andra bibliotek i KUB-projektet att bli Librisprojektet och att man kan använda projektpengar till det? För de poster som det inte finns info kommer Lotta att skapa poster som det ser ut nu.

Här finns dokumentationen från dagen.