Jag var ju på det där omsusade, omtalade, omskrivna seminariet om bibliotek och sociala medier (lägg märke till ordningen ;) utan att överhuvudtaget fatta att det var något speciellt som sades, jag är väl för deep into da shit. Tyckte nog att diskussionen höll OK nivå och inte brakade iväg och blev så där lamt dikotomisk som alltid annars (=ANTINGEN God Litteratur ELLER Sociala Medier). Visst var det en del slagfärdiga kommentarer om att somt och visst måste hamna på kyrkogården och att det behövs mer eluttag men mer var det ju inte - eller!? Här är en länk till Thentes drapa i DN som ni ju alla redan läst. Men har du också läst denna fina hyllning till Texten?
Medverkande var hursomhelst: Kristina Alexandersson (följ genast på twitter om du inte redan gör det @kalexandersson) som pratade från sin roll som användare av bibliotek och sociala medier. Om biblioteket som fysisk plats i skolan där man i bästa fall hittar bokskatt men som inte används i den utsträckning som det borde. Sara Kjellberg kände jag inte till tidigare, har skrivit avhandling/forskar (?) om forskarbloggar och berättade om sina rön, hur bloggandet suddar ut gränserna mellan informellt och formellt samtal och gör innehållet/samtalet sökbart. Såg hur sociala medier har förändrat bibliotekens kontext och att det är en intressant utmaning. Cecilia Bengtson (@ceciliabengtson) använder sociala medier för att omvärldsbevaka och nätverka. Gav exempel på bibliotek som hon tyckte arbetar bra i sociala medier: Malmö stadsbibliotek (facebook), Göteborgs blogg som är fin och transparent, KTH:s youtubefilmer, Länkskafferiet mm. Rasmus Fleischer (PP) gillar inte begreppet "sociala medier" - Internet per se är socialt idag... Pratade sig varm om bibliotekens funktion att sovra i infoflödet - biblioteket ska erbjuda något annat än en tom sökruta. Yttrade det mest twittrade uttalandet på seminariet: att det är viktigare för biblioteken att se till att det finns eluttag så att användarna kan använda sociala medier än att skapa gillabibliotekssida på facebook. Unni Drougge pratade svulstigt om listning, rangordning och humanism. Bättre att läsa en bra bok än många dåliga., Bibliotekarien är en värnare av god kvalitet. Halleluja.
Alla nämnde twitter som det goda socialamedierexemplet. Facebook mer ett vanligt community liksom. Jan Nolin, moderator, ville veta hur sociala medier förändrat kontexten: vi måste hantera information i form av flöden; ger oss en möjlighet att återkoppla och motverka guldfiskminnet. Vi ska våga vara en motvikt till det kortfattade, snabba och minneslösa.
Visar inlägg med etikett 2.0. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 2.0. Visa alla inlägg
lördag 16 oktober 2010
söndag 3 maj 2009
Klickglädje, mervärde och en sminkad gris
Vi var nästan 80 deltagare på Region Stockholms dag om det virtuella biblioteksrummet som innehöll allt från en okuvlig bibliotekaries syn på bibliotekens närvaro/icke-närvaro på sociala nätverkssajter till Erika Aurell som så sakligt som möjligt presenterade Axiells 2.0-flaggskepp Arena. Från vision till teknisk lösning samt erfarenheter av detta var väl tanken med dagens upplägg och det funkade bra tycker jag. Jag hade gärna fortsatt, kanske i lite mindre grupper, och pratat vidare om vårt projekt här i Värmland för att dra lite lärdom av andras surt förvärvade kunskap – eller helt enkelt skaffa samarbetspartners… Här kommer lite medplockat därifrån.
Hur gör vi människors röster hörda genom bibliotekens verksamhet? frågade Ydrefelt. Det tycker jag var en väldigt bra start på dagen, och en välbehövlig metrev fylld med demokratiska små tankekrokar. Det är klart att det inte bara handlar om att synliggöra biblioteken och våra exemplariska bestånd och allehanda aktiviteter – utan även de som omger oss. Men hur ser vårt rum på webben ut egentligen!? Jo, vi har ju OPAC, eller hur… Biblioteken är fortfarande låsta rum där man uppfostras av bibliotekarier. Ja, det är ju bara att konstatera att hon har rätt.
Det var intressant med rapporter om siffror och bakgrund till två av ”lässajterna”, Bok.nu samt bokcirklar.se. (Boktipset.se bara nämndes som det ingen ville vara, förlagsbundna alltså. Däremot fick de mycket plats i DN idag eller om det var igår). Att existera där läsarna finns, självklart ska vi lyfta in allt detta läsintresse på våra webbplatser – men hur? Vill vi vara mer än bara pekare? Hur skulle bok.nu:s statistiska bokinformation kunna erbjuda mervärde på värmlandswebben? Tänk om man också kunde komma förbi den där j-vla inloggningsrutan överallt…
Tekniska lösningar: Det var kul att få se Arena in action. Som två pilotexempel (liten och stor) gavs Lerum och Norrköping. Ser ju inte helt tokigt ut naturligtvis. Standardlösningen är baserad på liferay, portletbaserad, java etc. Lätt att bygga om osv… Mervärden delas av Arenabiblioteken men inte av andra (”centrala mervärden”). Teknikhusets Lars och Rey då? Lars har vi ju redan träffat när han presenterade CS Library (men om du ska på Biblioteksdagarna så gå på deras presentation 11.50 den 15:e, jag är iaf nyfiken!). Att även utvecklingsdelen släpps open source är ju bra. Mer om CS Library på annan plats.
Intressant också att höra erfarenheterna av arbetet med minabibliotek.se. Journalisten Jenny Eklund berättade om hur frustrerande och svårt det är att jobba med webb, inte minst för att allt tar så lååång tid och är så fruktansvärt dyrt. Hela bakgrunden styrs ju av drivande politiska beslut i Umeregionen – inte helt oviktigt. Hon lyfte frågan om vad bibliotekets webb egentligen ska vara – hur ser vi på det? Är vi eniga? Ska webbplatsen vara ett komplement eller ska det spegla verksamheten på biblioteket eller är det något helt annat? Ska webben ha en helt egen verksamhet med egna mål och en egen budget? Vilket tilltal ska webben ha? Vilken målgrupp?
Sist men inte minst presenterades biblioteket.se (den sminkade grisen, resultatet blir inte bättre än grunden dvs katalogen) av Marie Palmqvist som är systemansvarig och Marie Ekedahl som är huvudredaktör (och som tidigare jobbat med 1177). De inledde med lite siffror om bakgrunden, tex. Att projektet hölls mellan 2004-2008 och att 160 pers var inblandade (efter det var det svårt att koncentrera sig, herregud hur ska det gå med vårt projekt!?)… 3000 timmars konsultjobb för att bygga, 8000 på att specificera, fylla på med information etc. Utan finansiering av Kulturrådet hade det inte gått. Vanligaste ingång till webbplatsen: någon ramlar in direkt på katalogposten efter att ha sökt på Google. Mest använda sidor: fullpost samt kontaktuppgifter. Mest populära teman: Sven Wollter, meka med bilen, Stockholmiana och eurovisionsschlagerfestivalen. Ny kompetens som behövs (ur stockholmsperspektiv): affärsmässighet och beställarkompetens, teknisk och juridisk kompetens, kunskap om katalogisering och metadata, attityder och tankesätt behöver förändras. När det gäller kopplingen till 1177 vet jag inte riktigt vilka lärdomar man kan dra, speciellt med tanke på hur det projektet gått…
Innan slutdiskussionen lyfte Lena Lundgren barnperspektivet och gav bland annat spørgolivia.dk, en dansk frågetjänst som riktar sig till barn och ungdomar, som exempel. Vad ska hända med barnensbibliotek?
Diskussionen på slutet kom aldrig riktigt igång och det var synd. Jag kände mig rätt så ensam när jag släntrade ut ur Thessinsalen.
Summa summarum:
- Ha visionen först – inte den tekniska lösningen.
- Köp inte ett färdigt paket som du inte kan påverka (du får en sminkad gris)
- Låt inte politiker och beslutsfattare ha en massa åsikter innan det mesta är klart och de helt enkelt ser vad de inte kan vara utan längre
- Ta ställning. Ska vi fånga upp ungdomars intresse för läsning eller ska vi ”strunta” i detta och lägga krutet på literacy? (dvs. ett ansvar för informations-och kunskapsinhämtning som biblioteken med självklarhet borde ha). Eller båda? Koppla detta till våra måldokument – som är? Läs noga och återkoppla. ”…förmedla kultur och information, skapas av medarbetare samt kommunens invånare tillsammans…”
- Bok.nu + A3J söker nya samarbetspatrners för att lansera nästa generationens webbplatser för bibliotek
- Kanske ska vi be cheferna enas om några ledord (se minabiblioteks fyra i:n) när de ändå formulerar visionen?
- Diskussionen på webben startar inte automatiskt, varken av låntagarna eller medarbetarna. Stor osäkerhet bland personalen – ha kurser i att skriva för webben etc. Att skriva är ett nytt sätt för bibliotekarier att uttycka sin kompetens. (?)
- De allra flesta ramlar in på posten efter sökning i google – vad ska vi då göra med startsidan?
- Samarbeta och dela information – öppna bibliotek. Biblioteket.se hämtar tex in beskrivningar från boktips.net. Nationell samordning.
- Projekt långa svansen – kolla upp! En kul koppling virtuell – fysiskt bibliotek.
- Att man fattar beslut genererar jobb.
- Låg kvalitet i det viruella rummet drabbar hela ”varumärket” bibliotek. Håll hög kvalitet på det redaktionella materialet och e-tjänsterna för det skapar trovärdighet.
- Släpp prestige och organisation och se till användarnytta.
- Ett bra första bemötande ökar tilltron – och det första mötet är idag ofta på webben!
tisdag 17 februari 2009
Bibliotekarie 2.0
"Framtidens bibliotek" var temat för en inspirerande biblioteksdag i Säffle häromveckan. En riktigt bra dag i ett fantastiskt fint kommunhus, precis som det ska se ut på alla sätt och vis. Ska se om jag kan flickra hit lite bilder så småningom. Fruktansvärt kallt dock, se till att ta med rejält med varma sjalar och muddvärmare om ni har vägarna förbi.
Inledde gjorde årets uppsatsvinnare Katarina Evengård och Linda Nilsson med en intressant redogörelse för uppsatsarbetet och slutsatserna av "Bibliotekarie 2.0 - minabibliotek.se och bibliotekarierollen - en fallstudie på Umeå stadsbibliotek".
Att vara bibliotekarie är att leva ett liv i förändring konstaterade de. Användarnas behov förändras hela tiden (och har alltid gjort), det gäller att hänga med... Så hur påverkar då 2.o vår yrkesroll? Genom att försöka sätta sig in i det som skrivits på svenska om 2.0 konstaterar de att det trots alla olika åsikter ändå finns några saker som kan sägas urskilja 2.0 från annan förändrad verksamhet, nämligen att det finns en stark demokratisk aspekt (uppsatsen blev klar innan Hanssons inlägg i Biblioteksbladet ;), att 2.o-verksamheten utvärderas för att uppdateras regelbundet och ofta samt naturligtvis detta att användaren är delaktig. Personligen lockas jag starkt av Caseys inställning att även det fysiska rummet kan vara 2.0, men har samtidigt svårt att tänka mig 2.0 utan dator. (På Episerverdagen igår var det flera talare som inte ville använda 2.0 som begrepp eftersom det fokuserar så på teknik apropå det...)
Inledde gjorde årets uppsatsvinnare Katarina Evengård och Linda Nilsson med en intressant redogörelse för uppsatsarbetet och slutsatserna av "Bibliotekarie 2.0 - minabibliotek.se och bibliotekarierollen - en fallstudie på Umeå stadsbibliotek".
Att vara bibliotekarie är att leva ett liv i förändring konstaterade de. Användarnas behov förändras hela tiden (och har alltid gjort), det gäller att hänga med... Så hur påverkar då 2.o vår yrkesroll? Genom att försöka sätta sig in i det som skrivits på svenska om 2.0 konstaterar de att det trots alla olika åsikter ändå finns några saker som kan sägas urskilja 2.0 från annan förändrad verksamhet, nämligen att det finns en stark demokratisk aspekt (uppsatsen blev klar innan Hanssons inlägg i Biblioteksbladet ;), att 2.o-verksamheten utvärderas för att uppdateras regelbundet och ofta samt naturligtvis detta att användaren är delaktig. Personligen lockas jag starkt av Caseys inställning att även det fysiska rummet kan vara 2.0, men har samtidigt svårt att tänka mig 2.0 utan dator. (På Episerverdagen igår var det flera talare som inte ville använda 2.0 som begrepp eftersom det fokuserar så på teknik apropå det...)
Evengård och Nilsson har alltså använt minabibliotek.se som en fallstudie och berättade om hur arbetet med webben lagts upp, hur tjänsterna fördelats etc. Det mest givande med projektet är väl egentligen det faktum att de faktiskt satsat på webben i form av tilldelade tjänster, tydlig arbetsfördelning/krav på kompetens etc. Tydligen har de frångått den initiala ambitionen att varje medarbetare skulle lägga en arbetstimmer per vecka (eller vad det nu var) på webben till att varje filial ska bidra med 2,5 % i tid. Alla uppmanas att delta.
Olika synpunkter de fångade upp:
- förhållandet mellan bibliotekarie och användare blir mer jämlikt, vi får möjlighet att dra nytta av varandras kunskap
- mer demokratisk användarsyn
- fler bättre möten
- bibliotekarierollen blir mer personlig (vilket vissa tycker är bra och andra känner ett stort motstånd mot, min anmärkning)
- ibland blir det otydligt på webben vem det är som uttalar sig, uttalar man sig som "bibliotekarie" eller som "användare"? Våga vara experter, säger jag!
- en bibliotekaries uppgifter består men forumen förändras, webben är en förlängning bara
- MEN: detta att kunna skriva upplevs som ett nytt kompetenskrav
- kanske måste bibliotekarien släppa kontrollen (tex nyckelord, taggning etc, som visserligen är komplement). Nja snarare är väl detta ett mervärde - att släppa kontrollen är ju att släppa in användaren...
- den nya "tekniken" upplevs inte som ett hot utan snarare att den stärkt yrkesrollen, webben är ett skyltfönster för bibliotek samt den kompetens vi besitter
Slutsatser: nya krav på kompetens är bla att kunna skriva etc, journalistisk kompetens samt ett större krav på tekniskt kunnande. Bibliotekarierollen individualiseras och gränsen mellan privat/yrkesroll suddas ut. Nya kompetenser är viktiga men ersätter inte de gamla. Bibliotek 2.0 innebär kompetensutveckling samt förstärker vår yrkesroll genom att den visar upp vår kompetens.
tisdag 14 oktober 2008
Building capacity for change
Stephen Abrams (m Simpsonbild av sig själv s skärmsläckare) är "the company futurist" och en ren och skär fröjd att lyssna på (håll koll på stephens lighthouse där även KIB-powerpointen finns utlagd). Tänk mig honom & Joacim Hansson i ett och samma rum och framtidens bibliotek som diskussionsämne :-). The versatile library.
Berättar om internt projekt: 10 thing in 20 weeks (kolla upp).
Gör en kul sammanfattning av det senaste århundradets viktiga förändringar - vad är väl ett fjuttigt Internet mot tåg, flyg, kyl osv. Många tekniska framsteg påverkar vårt vardagsliv och sätt att relatera till varandra o vår omgivning, men i den ligan är ju Internet inte mycket att komma med menar han. vår generation måste vara den gnälligaste i mannaminne. Men ok. En stor förändring är det ju, en ekonomisk inte minst. The knowledgebased economy: patent, copyright, IT. Det är inte längre oljemagnater som äger världen utan copyright-owners...
Google. varför skulle man vilja att ens hemsida/sökverktyg fungerade som Google!? Allt vi ser på Google är ju manipulerat. De är proffs på sökoptimering och annonsköpare - just därför är det ju så viktigt att exempelvis just vi bibliotekarier finns samt licensdatabaser som inte kan manipuleras. Ställ en fråga till Google & Google har ju naturligtvis ingen aning om det är en elev som ska göra skolarbete eller en kvinna som vill skilja sig som söker på ordet "divorce". Vi agerar ju olika.
Hur positionerar vi biblioteken/bibliotekarierna?
Hur lär sig folk? det finns 7 lärstilar enligt Abrams, han pratar inte så mycket om den på KIB men här har jag hämtat dem från stephenslighthouse, en annan presentation han hållit för andra:
• Visual/Spatial (Picture Smart)
• Verbal/Linguistic (Word Smart)
• Musical/Rhythmic (MusicSmart)
• Logical/Mathematical (Number Smart)
• Bodily/Kinesthetic (Body Smart)
• Interpersonal (People Smart)
• Intrapersonal (Self Smart)
– Piaget, Bloom, Gardner, etc.
80% av biblioteken och bibliotekens verksamhet är textbaserade i sin lärstil och problemet är att vi så gärna vill få våra låntagare att bli det också. hur kan vi använda mer emotionella, taktila, sensoriska lärstilar?
(Lästips: "How doctors think"/K. Montgomery)
Att ändra en persons workflow är inte lätt, inget som görs i en handvändning. Det kräver motivation, ofta emotionell/psykologisk - underlätta för låntagaren/användaren! Tar ett exempel med hur läkarna kunde få upp databaser i sina PDA:s (handdatorer) och på så sätt direkt kunde kolla eventuella biverkningar av en medicin direkt på patientrummen istället för att vara tvugna att dubbelkolla detta efteråt. man kan också manipulera presentationen av informationen: för läkarna var det biverknignarna/contradictions som kom upp först men för sköterksorna var det en bild på medicinen eftersom de tenderar att vara mer visible learners och måste ha dödskoll på hur tabletten eller vad det nu är ser ut.
Ambition: Vi kan göra ditt liv bättre!
han visar en massa roliga/fina bokbilder från flickr.
Idag: en helt annna inställning till kunskap, vetenskap, FAKTA (och lagring tänker jag). inget är för evigt, det vi lärde oss när vi var små som var exakt vetenskap har visat sig inte stämma. Periodiska systemet, kokpunkt etc...
Nu: "Article level economy". vad händer när vi går till "Chapter level economy"?
Apropå lärstilar: de har lagt ut filmer, mp3-filer, streaming media i OPAC:en. Här kommer frågan: Your website - does it supply every learning styles? Får våra användare diskutera innehållet/ tagga innehållet/ lyssna/se filmer etc? Eller vill vi helt enkelt att de ska vara små minibibliotekarier? presentera oss inte som om vi vore stormarknader för artiklar. Gärna bilder på oss! Biblioteket kan inte existera utan oss, utan oss är det ju just bara ett varuhus.
Var personliga - se till att synas. Var där användarna är. Berätta vad du är bra på.
Pratar mer om user created content. Om att det går att söka i spoken word (!) som patologer kan göra med det de talat in i ´sina diktafoner.
Its all about DRM & Rights. Det bästa sättet att förutsäga framtiden är att invent it ourselves.
Visar ett gulligt diagram om vad 2.0 faktiskt är (visa på enhetsmöte?) Things U can do/People U know.
Key things:
Social networking. Vi är sociala varelser och bibliotek är sociala institutioner. SHaring, learnign together osv. dra nytta av the sharing economy.
zoho, flickr, ning, typepad, linkedin, googledocs, twitter, facebook, myspace etc etc.
Tänk att ha alla man mött genom livet samlade på ett och samma ställe (som man kan ha på facebook). Vilken resurs! Du kan rikta frågan direkt til den som passar bäst.
Kolla upp: Sirsidynix. Hans blogg: studie om att dödligheten sjunkit på sjukhus m bibliotek!?
Final words: Websites are sooo last century... (nu är det social networking som gäller :-)
Berättar om internt projekt: 10 thing in 20 weeks (kolla upp).
Gör en kul sammanfattning av det senaste århundradets viktiga förändringar - vad är väl ett fjuttigt Internet mot tåg, flyg, kyl osv. Många tekniska framsteg påverkar vårt vardagsliv och sätt att relatera till varandra o vår omgivning, men i den ligan är ju Internet inte mycket att komma med menar han. vår generation måste vara den gnälligaste i mannaminne. Men ok. En stor förändring är det ju, en ekonomisk inte minst. The knowledgebased economy: patent, copyright, IT. Det är inte längre oljemagnater som äger världen utan copyright-owners...
Google. varför skulle man vilja att ens hemsida/sökverktyg fungerade som Google!? Allt vi ser på Google är ju manipulerat. De är proffs på sökoptimering och annonsköpare - just därför är det ju så viktigt att exempelvis just vi bibliotekarier finns samt licensdatabaser som inte kan manipuleras. Ställ en fråga till Google & Google har ju naturligtvis ingen aning om det är en elev som ska göra skolarbete eller en kvinna som vill skilja sig som söker på ordet "divorce". Vi agerar ju olika.
Hur positionerar vi biblioteken/bibliotekarierna?
Hur lär sig folk? det finns 7 lärstilar enligt Abrams, han pratar inte så mycket om den på KIB men här har jag hämtat dem från stephenslighthouse, en annan presentation han hållit för andra:
• Visual/Spatial (Picture Smart)
• Verbal/Linguistic (Word Smart)
• Musical/Rhythmic (MusicSmart)
• Logical/Mathematical (Number Smart)
• Bodily/Kinesthetic (Body Smart)
• Interpersonal (People Smart)
• Intrapersonal (Self Smart)
– Piaget, Bloom, Gardner, etc.
80% av biblioteken och bibliotekens verksamhet är textbaserade i sin lärstil och problemet är att vi så gärna vill få våra låntagare att bli det också. hur kan vi använda mer emotionella, taktila, sensoriska lärstilar?
(Lästips: "How doctors think"/K. Montgomery)
Att ändra en persons workflow är inte lätt, inget som görs i en handvändning. Det kräver motivation, ofta emotionell/psykologisk - underlätta för låntagaren/användaren! Tar ett exempel med hur läkarna kunde få upp databaser i sina PDA:s (handdatorer) och på så sätt direkt kunde kolla eventuella biverkningar av en medicin direkt på patientrummen istället för att vara tvugna att dubbelkolla detta efteråt. man kan också manipulera presentationen av informationen: för läkarna var det biverknignarna/contradictions som kom upp först men för sköterksorna var det en bild på medicinen eftersom de tenderar att vara mer visible learners och måste ha dödskoll på hur tabletten eller vad det nu är ser ut.
Ambition: Vi kan göra ditt liv bättre!
han visar en massa roliga/fina bokbilder från flickr.
Idag: en helt annna inställning till kunskap, vetenskap, FAKTA (och lagring tänker jag). inget är för evigt, det vi lärde oss när vi var små som var exakt vetenskap har visat sig inte stämma. Periodiska systemet, kokpunkt etc...
Nu: "Article level economy". vad händer när vi går till "Chapter level economy"?
Apropå lärstilar: de har lagt ut filmer, mp3-filer, streaming media i OPAC:en. Här kommer frågan: Your website - does it supply every learning styles? Får våra användare diskutera innehållet/ tagga innehållet/ lyssna/se filmer etc? Eller vill vi helt enkelt att de ska vara små minibibliotekarier? presentera oss inte som om vi vore stormarknader för artiklar. Gärna bilder på oss! Biblioteket kan inte existera utan oss, utan oss är det ju just bara ett varuhus.
Var personliga - se till att synas. Var där användarna är. Berätta vad du är bra på.
Pratar mer om user created content. Om att det går att söka i spoken word (!) som patologer kan göra med det de talat in i ´sina diktafoner.
Its all about DRM & Rights. Det bästa sättet att förutsäga framtiden är att invent it ourselves.
Visar ett gulligt diagram om vad 2.0 faktiskt är (visa på enhetsmöte?) Things U can do/People U know.
Key things:
Social networking. Vi är sociala varelser och bibliotek är sociala institutioner. SHaring, learnign together osv. dra nytta av the sharing economy.
zoho, flickr, ning, typepad, linkedin, googledocs, twitter, facebook, myspace etc etc.
Tänk att ha alla man mött genom livet samlade på ett och samma ställe (som man kan ha på facebook). Vilken resurs! Du kan rikta frågan direkt til den som passar bäst.
Kolla upp: Sirsidynix. Hans blogg: studie om att dödligheten sjunkit på sjukhus m bibliotek!?
Final words: Websites are sooo last century... (nu är det social networking som gäller :-)
tisdag 6 maj 2008
Web 2.0-tjänster
Internetanvändare världen runt har röstat fram de 100 bästa web 2.0-applikationerna, de tio bästa i tio kategorier (tex lyssna, sök, foto, social networking etc) - många känner vi till, men andra blir vi väldigt nyfikna på :-)! HÄR.
torsdag 24 april 2008
2.0
2.0-tankar inspirerade av Åke Nygren i InfoTrend 2/07.
2.o påverkar vårt sätt att inhämta, bearbeta och dela med oss av information och kunskaper. Sociala medier tvingar oss att förändra vårt synsätt angående vem som äger informationen, hur kunskap produceras och förmedlas. För näringsliv (o andra) innebär de också nya möjligheter till effektiv o gratis marknadsföring genom att kunderna kan producera nytt innehåll - ex bloggar, wikis, podcasting. kunderna blir inte bara innehållskonsumenter utan prosumenter. Chans för biblioteken att ta lärdom: bättre marknadsföring, nå ut t nya grupper o bjuda in användare t delaktighet och engagemang i utvecklingen av bibliotekets tjänster (tänk: blogg!). Ta tillvara på "the wisdom of the crowd", hörja kvaliteten på våra tjänster och stärka vår roll som plattform för det livslånga lärandet. Internet är en plattform för kollektiv intelligens.
Web2.0-"revolutionen" har också lett till att människor idag kan fokusera mer på kreativitet och idéer än teknik- bloggandet är väl det mest kända sättet att nå ut med budskap till en massa utan att vara speciellt tekniskt kunnig. Webben är helt enkelt allas angelägenhet & tillhör bibliotekariernas kärnkompetens. Bästa sättet är att fokusera på praktiska moment - learning by doing. Istället för att prata om webbtjänster ska personalen använda webbtjänsterna.
23 Things. På olika bibliotek i amerika o Australien (o Malmö bla) har man arbetat fram utbildningsprogrammet 23 Things. (Länsbiblioteket har planer att börja liknande projekt till hösten!). De 23 sakerna är konkreta web 2.0-relaterade uppgifter som de dokumenterar på en blogg, allt från att ladda upp bilder till Flickr, använda rss etc.
Lärande är inte detsamma som utbildning.
Bygg ett kompetensutvecklingsprogram för de som hoppat på IT-tåget sent. De redan frälsta behöver inte learning 2.0.
Kommunicera veckovis via 1.0-metoder, dvs muntligt el e-post.
Fokusera på upptäckter och uppmuntra utmaningar
Uppmuntra personalen att använda varandras kunskap o samarbeta
det handlar om exponering, inte att göra saker rätt.
Praktisera transparens och radical trust
Uppmuntra till lek!
För bibliotek:
2.o påverkar vårt sätt att inhämta, bearbeta och dela med oss av information och kunskaper. Sociala medier tvingar oss att förändra vårt synsätt angående vem som äger informationen, hur kunskap produceras och förmedlas. För näringsliv (o andra) innebär de också nya möjligheter till effektiv o gratis marknadsföring genom att kunderna kan producera nytt innehåll - ex bloggar, wikis, podcasting. kunderna blir inte bara innehållskonsumenter utan prosumenter. Chans för biblioteken att ta lärdom: bättre marknadsföring, nå ut t nya grupper o bjuda in användare t delaktighet och engagemang i utvecklingen av bibliotekets tjänster (tänk: blogg!). Ta tillvara på "the wisdom of the crowd", hörja kvaliteten på våra tjänster och stärka vår roll som plattform för det livslånga lärandet. Internet är en plattform för kollektiv intelligens.
Web2.0-"revolutionen" har också lett till att människor idag kan fokusera mer på kreativitet och idéer än teknik- bloggandet är väl det mest kända sättet att nå ut med budskap till en massa utan att vara speciellt tekniskt kunnig. Webben är helt enkelt allas angelägenhet & tillhör bibliotekariernas kärnkompetens. Bästa sättet är att fokusera på praktiska moment - learning by doing. Istället för att prata om webbtjänster ska personalen använda webbtjänsterna.
23 Things. På olika bibliotek i amerika o Australien (o Malmö bla) har man arbetat fram utbildningsprogrammet 23 Things. (Länsbiblioteket har planer att börja liknande projekt till hösten!). De 23 sakerna är konkreta web 2.0-relaterade uppgifter som de dokumenterar på en blogg, allt från att ladda upp bilder till Flickr, använda rss etc.
Lärande är inte detsamma som utbildning.
Bygg ett kompetensutvecklingsprogram för de som hoppat på IT-tåget sent. De redan frälsta behöver inte learning 2.0.
Kommunicera veckovis via 1.0-metoder, dvs muntligt el e-post.
Fokusera på upptäckter och uppmuntra utmaningar
Uppmuntra personalen att använda varandras kunskap o samarbeta
det handlar om exponering, inte att göra saker rätt.
Praktisera transparens och radical trust
Uppmuntra till lek!
För bibliotek:
- Sprid information - blogga, RSS, använd wiki, delicious, starta podcasts
- Få användar-feedback genom att starta konversationer, ex blogg. Lämna kommentarfunktionen öppen. Använd sociala nätverkstjänster som Facebook, Myspace.
- ge biblioteket ett mänskligt ansikte. En bild på Flickr säger mer än 1000 ord?
- Tillhandahåll tjänster för distansare. Fler o fler användare är virtuella.
- Erbjud bibliotekstjänsterna där användarna är. Skapa en Myspace-profil. MeeboMe-widget för att användarna ska kunna starta IMkonversation direktpå webbplatsen etc.
- Dra nytta av kollegors och kunders kollektiva intelligens tex genom att ge möjlighet att tagga och kommentera innehåll i bibliotekskatalogen.
- Teknolust - tänk behov först! Välj sedan det bästa verktyget. Ställ frågor som "Kommer det här att förbättra biblioteksservicen? Kommer användarna verkligen att använda tjänsten?"
- Involvera all sorts personal i planeringen
- Involvera IT-avdelningen redan från start
- lek med tekniken
- Lita på användarna, lär av dem
- Tänk hållbarhet och uthållighet
- Tänk ut en policy för ex. kommentarer
- Marknadsför funktionalitet, inte teknik!
Second life? En del bibliotek bygger upp rum i Second life, inte minst för att värna det offentliga rummet, det finns få platser i SL som är öppna för alla. Användbarhet? Distansundervisning, samarbete m muséer etc, tillgängliggöra specialsamlingar etc. Sök upp tex Info Isalnd, den virtuella biblioteksön!
Twittrande? Twittr är en tjänst för oneliners, släkt m chatt o IM. I realtid kan man via mobil, webb eller IM följa konversationer som svarar på frågan Vad gör du nu?
Sociala medier har också bidragit till demokratisering av ordet, det finns många exempel på sk Open piloting, att allmänheten på ett tifdigt stadium får vara med o skapa nya program genom att bearbeta utkast.onsdag 13 februari 2008
Länsbibl. 2.0
I slutet av januari ordnade Länsbibblan (Camilla) en temadag kring 2.0. På förmiddagen pratade Jakob Harnesk om 2.0 i allmänhet och CS Library i synnerhet, och på eftermiddagen pratade Anna-Sina Axelsson från Stockholms stadsbibliotek om "Facebook- lek och bibliotek". En jättetrevlig och inspirerande dag!
Harnesk jobbar nu för Teknikhuset som gjort ett flertal webbsidor för bibliotek. Bland annat minabibliotek.se, interbib.se och biblioteket.se.
Att 2.0 används för att fräscha upp vilket begrepp som helst har vi ju alla märkt - vi väntar bara på Evidens 2.0, eller hur ;-)?
forts följer...
Harnesk jobbar nu för Teknikhuset som gjort ett flertal webbsidor för bibliotek. Bland annat minabibliotek.se, interbib.se och biblioteket.se.
Att 2.0 används för att fräscha upp vilket begrepp som helst har vi ju alla märkt - vi väntar bara på Evidens 2.0, eller hur ;-)?
forts följer...
torsdag 7 februari 2008
Artikeltips: checklista 2.0
Det här är egentligen ett artikeltips från Nils Grönlund, min gamla kursare från BHS som jag stötte ihop med på 2.0-dagen på länsbibblan häromveckan:
http://librariesinteract.info/2007/12/31/ten-library-20-resolutions-for-2008/
Bra och lättsmält checklista som lätt kan anpassas efter våra svenska och värmländska förutsättningar.
http://librariesinteract.info/2007/12/31/ten-library-20-resolutions-for-2008/
Bra och lättsmält checklista som lätt kan anpassas efter våra svenska och värmländska förutsättningar.
torsdag 6 september 2007
STM publishing: future trends
Torsdagens andra föredrag på KIB-konferensen hölls av Michael Mabe från STM publishers, Oxford, UK. Det är väl ingen idé att gå som katten kring het gröt: jag förstod nog inte riktigt vad Mabe ville få fram, förstod liksom inte riktigt vidden av det han ville ha sagt. Men med det sagt ska jag ändå försöka att kort summera en del av det han pratade om...
Det mest intressanta temat, enligt mig, var ändå frågan om vad som händer när Kina och Indien kliver in på banan (alltså den vetenskapliga traditionen med peer reviewed journals etc) - vad händer med den västerländska vetenskapliga kommunikationsmodellen? Här borde han ju, om han inte vore utsänd från förlagsbranschen, ha tagit upp open access som en möjlig - och enligt mig ÖNSKVÄRD - väg att gå men det gjorde han alltså inte. Istället fokuserade han helt enkelt på frågan om ifall tidskrifterna och formen för vetenskaplig publicering kommer att se likadan ut, kommer tidskrifter att överhuvudtaget existera på samma sätt?
Han pratade också en hel del om olika undersökningar om hur forskarna själva ser på saken, hur ser de på publicering i vetenskapliga tidskrifter, vad vill de ha ut av den - både som författare och som läsare? De anger oftast att det i första hand är för att forskningen ska föras framåt som är den allra största drivkraften till att publicera sig i denna typen av tidskrifter. I själva verket är det att främja den egna karriären menade Mabe, men även för att sprida resultaten av den egna forskningen. Som författare vill man, enligt Mabe, registrera, certifiera, sprida och arkivera.
Men några ämnesområden utmanar denna modell, tex. kemi och "matte" (Math Computer science :-). Forskarna/författarna inom dessa ämnesområden behöver inte en tredje part för att berätta vad som är "bra" (som garanterar vetenskaplig nivå etc. genom peer reviewed systemet) eftersom fältet är så litet och de som publicerar sig så få. Men resten är enligt Mabe fortfarande i mångt och mycket beroende av peer reviewed systemet.
Han försökte också lyfta fram några faror med web 2.0:
- att innehållet kommer från användarna är ju inte bara bra. Det medför en del konflikter mellan saker som gratis vs betaltjänst, demokrati vs kvalitet och att systemet med gate-keepers försvinner (eller flyttas kan man väl säga). De auktoritära systemen förstörs: nu/snart står nyhetstidningar mot bloggar och expertanalys mot amatörers åsikter... Allt detta enligt Mabe.
Som tur var ställde Arne Jakobsson från UBO i Oslo en fråga om open access i slutet och då hettade det väl äntligen till en smula. Mabe bortförklarade det hela med att han endast intresserat sig för saker som fungerar, det finns inte tillräckligt mycket data - open access uppfyller inte forskarnas/läsarnas krav (!?).
Alla föredragshållarnas powerpointpresentationer finns som pdf:er på KIBs sida, tillsammans med mina hastigt nedtecknade och ofta ganska obegripliga anteckningar kanske allt framstår lite tydligare?
http://kib.ki.se/kibkonferens/2007/presentations/mabe_stm-publishing.pdf
------------------------------------------------------------------------
Det mest intressanta temat, enligt mig, var ändå frågan om vad som händer när Kina och Indien kliver in på banan (alltså den vetenskapliga traditionen med peer reviewed journals etc) - vad händer med den västerländska vetenskapliga kommunikationsmodellen? Här borde han ju, om han inte vore utsänd från förlagsbranschen, ha tagit upp open access som en möjlig - och enligt mig ÖNSKVÄRD - väg att gå men det gjorde han alltså inte. Istället fokuserade han helt enkelt på frågan om ifall tidskrifterna och formen för vetenskaplig publicering kommer att se likadan ut, kommer tidskrifter att överhuvudtaget existera på samma sätt?
Han pratade också en hel del om olika undersökningar om hur forskarna själva ser på saken, hur ser de på publicering i vetenskapliga tidskrifter, vad vill de ha ut av den - både som författare och som läsare? De anger oftast att det i första hand är för att forskningen ska föras framåt som är den allra största drivkraften till att publicera sig i denna typen av tidskrifter. I själva verket är det att främja den egna karriären menade Mabe, men även för att sprida resultaten av den egna forskningen. Som författare vill man, enligt Mabe, registrera, certifiera, sprida och arkivera.
Men några ämnesområden utmanar denna modell, tex. kemi och "matte" (Math Computer science :-). Forskarna/författarna inom dessa ämnesområden behöver inte en tredje part för att berätta vad som är "bra" (som garanterar vetenskaplig nivå etc. genom peer reviewed systemet) eftersom fältet är så litet och de som publicerar sig så få. Men resten är enligt Mabe fortfarande i mångt och mycket beroende av peer reviewed systemet.
Han försökte också lyfta fram några faror med web 2.0:
- att innehållet kommer från användarna är ju inte bara bra. Det medför en del konflikter mellan saker som gratis vs betaltjänst, demokrati vs kvalitet och att systemet med gate-keepers försvinner (eller flyttas kan man väl säga). De auktoritära systemen förstörs: nu/snart står nyhetstidningar mot bloggar och expertanalys mot amatörers åsikter... Allt detta enligt Mabe.
Som tur var ställde Arne Jakobsson från UBO i Oslo en fråga om open access i slutet och då hettade det väl äntligen till en smula. Mabe bortförklarade det hela med att han endast intresserat sig för saker som fungerar, det finns inte tillräckligt mycket data - open access uppfyller inte forskarnas/läsarnas krav (!?).
Alla föredragshållarnas powerpointpresentationer finns som pdf:er på KIBs sida, tillsammans med mina hastigt nedtecknade och ofta ganska obegripliga anteckningar kanske allt framstår lite tydligare?
http://kib.ki.se/kibkonferens/2007/presentations/mabe_stm-publishing.pdf
------------------------------------------------------------------------
torsdag 30 augusti 2007
Bibliotekariens guide till 2.0-galaxen
Den allra största behållningen under KIB-konferensen tycker jag personligen var workshopen kring Bibliotek 2.0. Malin Cantwell och Erik Stattin hade sammanställt en "workshop-blogg" som kan användas som en mycket bra och överskådlig summering av olika 2.0-tjänster - och dessutom finns tydliga instruktioner och tips på hur man går tillväga. Se själv:
http://blogs.kib.ki.se/galaxen/
http://blogs.kib.ki.se/galaxen/
onsdag 29 augusti 2007
Getting in the flow
Torsdagens första föredragshållare var Guus van der Brekel från det medicinska biblioteket på universitetet i Groningen, Nederländerna. Som en av skaparna till det första medicinska biblioteket i Second Life hade även han en hel del att säga om hur bibliotek måste förändras i takt med att användare och samhälle gör det...
Biblioteken är inte längre ensamma om att erbjuda information, som vi alla vet. Ett problem, menade Brekel, är att "libraries disconnect" - användare måste ägna alldeles för mycket tid åt att hitta det de söker, alla sidor/gränssnitt ser olika ut, sökningar måste göras separat, användaren har ingen eller väldigt liten möjlighet till utvärdering etc. Biblioteken erbjuder väldigt sällan tjänster utanför biblioteket menade han också (men jag vet inte riktigt om jag känner igen detta från vår verksamhet?), åtminstone inte på ett enkelt sätt.
Web 2.0: att vara kopplad, att se och (vilja) dela, att samverka online - power & control to the user! Om människor har anledning (och användning) så förändras deras vanor snabbt! De nya användarna är mer fascinerade av ny teknik, "multitasking is a way of life" (HA!), att vara uppkopplad är essentiellt, de vill vara interaktiva - inte isolerade och de har ZERO tolerance for delay! Mycket av det Brekel sa får ju tas med en nypa salt men en del märks ju tydligt. Det här med noll tolerans för fördröjning visar sig ju bland annat i användares sökstrategier och hur man värderar träffar - man vill oftast "ha något om något", man vill ha det på en gång och nöjer sig därför med den första som finns i fulltext... Starkt förenklat, men ändå.
Där Användaren är - dit ska biblioteket! Vi måste röra oss bort från produktorientering till användarorientering och förkovra oss så mycket vi bara kan i användarmiljöer (user environments). Men hur ska vi då koppla ihop den med referensmiljön som ju vi är experter på!? Framförallt: skapa efterfrågan genom synlighet.
"Put library resources in users workflow!"
- explore and map target user groups
- identify used resources and tools
- bestäm "short term actions"...
(Sen hann jag inte anteckna mer men hans powerpoint ligger väl antagligen ute på KIBs sida för den som vill kolla upp.)
Förutom en mängd lästips som vi måste fjärrlåna/köpa och som jag i Shangrilaa kommer att hinna läsa så nämnde han en mängd olika youtubes, bloggar mm. som jag inte orkar skriva ner här. Måste nog skapa ett arkiv med lästips som fokuserar på jobb. Men en sak som ni gärna kan leta runt i och låta er inspireras av några minuter är Library Success - A Best Practices Wiki:
http://www.libsuccess.org/index.php?title=Main_Page
En fantastisk wiki med en otrolig mängd input för hur vi bäst kan praktisera "librarianship" - bibliotekariande? Bibliotekande? Under torsdagens workshop specialiserade jag mig ju på wikis - här har ni ett exempel på hur man kan använda sig av verktyget...
Annars pratade han sig varm om Netvibes och Toolbars, dessa borde man customisera efter ens egna behov (kom ihåg: skapa efterfrågan genom att synas) och visst har han rätt! Ganska lätt verkar det vara också, finns det intresse kan jag visa lite snabbt det lilla jag vet! Man skulle exempelvis kunna göra en egen toolbar där sökningar kunde genomföras i katalogen, pubmed och jag vet inte allt. Men ingen kommer ju att kunna ladda ner denna toolbar ändå efter september utan att be IT-avdelningen på sina bara knän ;-). Men som Brekel uttryckte det: It makes search flexible and your library visible!
Kontentan: get into the environment of the user (Brekel tänker sig användaren som en medicinstudent). Det innehåll och de verktyg de har tillgång till på webben kommer de att förvänta sig tillgång till även inom organisationen.
Ha överseende med svengelskan, please.
Slutligen en länk till hans powerpoint i pdf-format:
http://kib.ki.se/kibkonferens/2007/presentations/vandenbrekel_getting-in-the-flow.pdf
Biblioteken är inte längre ensamma om att erbjuda information, som vi alla vet. Ett problem, menade Brekel, är att "libraries disconnect" - användare måste ägna alldeles för mycket tid åt att hitta det de söker, alla sidor/gränssnitt ser olika ut, sökningar måste göras separat, användaren har ingen eller väldigt liten möjlighet till utvärdering etc. Biblioteken erbjuder väldigt sällan tjänster utanför biblioteket menade han också (men jag vet inte riktigt om jag känner igen detta från vår verksamhet?), åtminstone inte på ett enkelt sätt.
Web 2.0: att vara kopplad, att se och (vilja) dela, att samverka online - power & control to the user! Om människor har anledning (och användning) så förändras deras vanor snabbt! De nya användarna är mer fascinerade av ny teknik, "multitasking is a way of life" (HA!), att vara uppkopplad är essentiellt, de vill vara interaktiva - inte isolerade och de har ZERO tolerance for delay! Mycket av det Brekel sa får ju tas med en nypa salt men en del märks ju tydligt. Det här med noll tolerans för fördröjning visar sig ju bland annat i användares sökstrategier och hur man värderar träffar - man vill oftast "ha något om något", man vill ha det på en gång och nöjer sig därför med den första som finns i fulltext... Starkt förenklat, men ändå.
Där Användaren är - dit ska biblioteket! Vi måste röra oss bort från produktorientering till användarorientering och förkovra oss så mycket vi bara kan i användarmiljöer (user environments). Men hur ska vi då koppla ihop den med referensmiljön som ju vi är experter på!? Framförallt: skapa efterfrågan genom synlighet.
"Put library resources in users workflow!"
- explore and map target user groups
- identify used resources and tools
- bestäm "short term actions"...
(Sen hann jag inte anteckna mer men hans powerpoint ligger väl antagligen ute på KIBs sida för den som vill kolla upp.)
Förutom en mängd lästips som vi måste fjärrlåna/köpa och som jag i Shangrilaa kommer att hinna läsa så nämnde han en mängd olika youtubes, bloggar mm. som jag inte orkar skriva ner här. Måste nog skapa ett arkiv med lästips som fokuserar på jobb. Men en sak som ni gärna kan leta runt i och låta er inspireras av några minuter är Library Success - A Best Practices Wiki:
http://www.libsuccess.org/index.php?title=Main_Page
En fantastisk wiki med en otrolig mängd input för hur vi bäst kan praktisera "librarianship" - bibliotekariande? Bibliotekande? Under torsdagens workshop specialiserade jag mig ju på wikis - här har ni ett exempel på hur man kan använda sig av verktyget...
Annars pratade han sig varm om Netvibes och Toolbars, dessa borde man customisera efter ens egna behov (kom ihåg: skapa efterfrågan genom att synas) och visst har han rätt! Ganska lätt verkar det vara också, finns det intresse kan jag visa lite snabbt det lilla jag vet! Man skulle exempelvis kunna göra en egen toolbar där sökningar kunde genomföras i katalogen, pubmed och jag vet inte allt. Men ingen kommer ju att kunna ladda ner denna toolbar ändå efter september utan att be IT-avdelningen på sina bara knän ;-). Men som Brekel uttryckte det: It makes search flexible and your library visible!
Kontentan: get into the environment of the user (Brekel tänker sig användaren som en medicinstudent). Det innehåll och de verktyg de har tillgång till på webben kommer de att förvänta sig tillgång till även inom organisationen.
Ha överseende med svengelskan, please.
Slutligen en länk till hans powerpoint i pdf-format:
http://kib.ki.se/kibkonferens/2007/presentations/vandenbrekel_getting-in-the-flow.pdf
tisdag 24 juli 2007
Manifest
Ett manifest för oss 2.0-bibliotekarier, skriver vi under!?
http://liblogs.albany.edu/library20/2006/11/a_librarians_20_manifesto.html
Finns även bild- och ljudsatt av en dansk bibliotekarie men Youtube funkar ju inte här så ni får väl titta hemma:
http://www.esbenfjord.dk/2006/11/bibliotekarernes-20-manifesto-20.html
http://liblogs.albany.edu/library20/2006/11/a_librarians_20_manifesto.html
Finns även bild- och ljudsatt av en dansk bibliotekarie men Youtube funkar ju inte här så ni får väl titta hemma:
http://www.esbenfjord.dk/2006/11/bibliotekarernes-20-manifesto-20.html
tisdag 19 juni 2007
Mer om 2.0
Översiktlig artikel, tips från en annan blogg (NYBSONYTT), här finns hur många referenser som helst om du har några timmar att slå ihjäl och vill tänka över hur web2.0 påverkar/kan komma att påverka/borde påverka ditt liv som bibliotekarie:
http://www.webology.ir/2006/v3n2/a25.html
http://www.webology.ir/2006/v3n2/a25.html
Michael Casey
Jag håller ju fortfarande på att renskriva anteckningar från Biblioteksdagarna, suck... Nu är det äntligen dags för Michael Casey, mannen som för fem år sedan myntade begreppet Bibliotek 2.0 (eller Library 2.0 om man ska vara noga) på sin blogg http://www.librarycrunch.com/. Han har precis kommit ut med en bok med samma titel som vi ju bara måste läsa, eller hur! (Ingen träff i Bibliotek Värmland ännu, bara en mängd obegripliga titlar som såvitt man kan se inte har en siffra rätt jämfört med sökningen, suck #2).
Casey pratar en hel del om förändring, att den sker snabbare i våra dagar än den gjort tidigare, allt verkar handla om "questions of time and attention" - web 2.0, business 2.0, LIFE 2.0? Men här hänger inte biblioteken med, människor ser fortfarande biblioteket som framförallt förknippat med Boken - inte som en mötesplats, lärande av ny teknik etc. Och även om de flesta användare inser att den information de får via Google el. dyl. inte är lika tillförlitlig så är ansträngningen att hitta den så liten att den gör att det väger över till Googles fördel (jämfört med att exempelvis gå till biblioteket).
Även Casey pratar om SAMMANHANG (vi gamla personliga assistenter kan ju inte höra detta utan att tänka KASAM - känsla av sammanhang, men det är en annan historia). Vi inom bibblo måste inse vilket sammanhang vi vistas i. Vi har publiken, vi vill ge dem bättre service och vi vill öka publiken - allt detta vill vi med samma budget (eller mindre) = enter Library 2.0 - nya servicemodeller! this is a model of library service - där allt handlar om användarna. Om att ha ett personligt förhållande till sitt bibliotek. Casey tipsar om Michael Stephens blogg:
http://tametheweb.com/
En idé om ständig förändring.
Användarna medverkar.
Omfamna ny teknologi.
Mer om själva föreläsningen en annan kväll... Casey är även en flitig fotograf och har lagt ut en hel del av sina Stockholmsbilder på Flickr: http://flickr.com/photos/michaelcasey/sets/72157600238120915/
Casey pratar en hel del om förändring, att den sker snabbare i våra dagar än den gjort tidigare, allt verkar handla om "questions of time and attention" - web 2.0, business 2.0, LIFE 2.0? Men här hänger inte biblioteken med, människor ser fortfarande biblioteket som framförallt förknippat med Boken - inte som en mötesplats, lärande av ny teknik etc. Och även om de flesta användare inser att den information de får via Google el. dyl. inte är lika tillförlitlig så är ansträngningen att hitta den så liten att den gör att det väger över till Googles fördel (jämfört med att exempelvis gå till biblioteket).
Även Casey pratar om SAMMANHANG (vi gamla personliga assistenter kan ju inte höra detta utan att tänka KASAM - känsla av sammanhang, men det är en annan historia). Vi inom bibblo måste inse vilket sammanhang vi vistas i. Vi har publiken, vi vill ge dem bättre service och vi vill öka publiken - allt detta vill vi med samma budget (eller mindre) = enter Library 2.0 - nya servicemodeller! this is a model of library service - där allt handlar om användarna. Om att ha ett personligt förhållande till sitt bibliotek. Casey tipsar om Michael Stephens blogg:
http://tametheweb.com/
En idé om ständig förändring.
Användarna medverkar.
Omfamna ny teknologi.
Mer om själva föreläsningen en annan kväll... Casey är även en flitig fotograf och har lagt ut en hel del av sina Stockholmsbilder på Flickr: http://flickr.com/photos/michaelcasey/sets/72157600238120915/
onsdag 6 juni 2007
Web 2.0 på riktigt
Mats Hernvall (Stockholm) & Inger Edebro (Umeå) berättar på Biblioteksdagarna om sina erfarenheter med att bygga upp "sina" webbplatser http://biblioteket.se/ & http://www.minabibliotek.se/. Trist att Stockholms sida försegats av juridisk tvist, fortfarande en testversion ute -symptomatiskt? Nåväl, nu gäller:
FRÅN LÅNTAGARE TILL DELTAGARE
Hernvall berättade för deras grundläggande antaganden när de började arbetet, att bibliotekens idé håller tex. och att samhället har förändrats mycket mer och snabbare än vad biblioteken gjort, de levererar i stort sett samma tjänster som förr och på mycket liknande sätt som de gjorde "förr". Kan man förändra paketeringen så att biblioteket finns tillgängligt där medborgarna faktiskt är!? Se till att bibliotekets tjänster och kunskap faktiskt används!
Några tankar om marknadskrafterna bakom 2.0 (läs t.ex: http://www.oreilly.com/catalog/web2report/chapter/web20_report_excerpt.pdf):
-kundbasen är nationellt lokal
-kunderna är alltid uppkopplade
-kunderna är uppkopplade överallt
-kunderna är inte bara uppkopplade utan även engagerade
-kostnaderna för digitala leveranser har minskat dramatiskt etc.
Mer diskussion om den långa svansen - vi har ju även det smala! Och det gamla, men det är osynligt i våra magasin etc. lyft fram: likt denna bok är också/ du som gillade denna, läs även denna... etc.
Allt ska synliggöras. Dokumenten, samtalen, kompetensen. Vad gjorde Stockholm?
1. Kundorienterad webplats och ny katalog som binder samman medier och verksamhet. Biblioteket är inte bara en utlåningscentral.
2. Synliggör tjänsterna och personalens kompetens.
3. Skapa verktyg för deltagande och kommunikation.
4. Arkitektur och integration. Teknik för att underlätta etc.
5. Starta förändringsprocess i organisationen. Biblioteket.se inte bara ett webbprojekt utan ett biblioteksprojekt.
6. Se till att alla använder webbplatsen och utforskar dess möjligheter (personalen alltså!)
Erfarenheter och slutsatser?
-personal och kunder är jämbördiga. Låntagarna kommer inte längre för att bli "upplysta" etc.
-skapa en fokuserad verksamhetsutveckling med en vision - vad vill vi!?
-inse att det finns ingen färdig produkt som löser uppgiften!
-samverka! Här gäller prestigelöshet, Open Mind och Open Source! Gör detta på ett öppet o ärligt sätt
-integrera och marknadsför
-testa och ha kul!
-använd information om innehållet för att rekommendera, koppla samman och inspirera! Typ: jag vill ha något som liknar.../ den jag ville ha fanns inte inne men det gör ...
-undersök och följ användarbeteenden och statistik
I Umeå började de redan 1998, blev sedan EU-projekt. biblioteket verkar här ha samverkat och följt kommunens kulturpolitiska visioner tätt (inte helt oviktigt i sammanhanget: Capital of culture 2014 http://www.umea2014.se/)
Har försöt eftersträva en balans mellan vardag och vision, nog så viktigt! vardagens snabbt, konkret, problemlösande motsvaras av visionens långsiktigt, nyskapande och intresseväckande. Fyra ledord: Innovativ, Intuitiv, Informativ, Interaktiv. (Bra med korta ord i ett utvecklingsarbete säger Inger ;-)
Från kaos till klarhet i form av en tvåstegsraket: sex kommuner skapar en gemensam webb med en inloggning och ett lösenord, sen kommer community, diskussionsgrupper etc. grunden är att:
-förmedla kultur
-tillhandahålla information
-vara tillgänglig mötesplats
till sin hjälp har de tagit in en redaktör med jounalistisk bakgrund och de har ämnesredaktioner. All personal ska ägna 2.5% av sin arbetstid till webben!
Gullig avslutning: samesame but different? Visar bils på sin mamma som cyklade omkring i Umetrakten med bokkassar på styret och boklåda på pakethållaren i dåtidens form av "ny biblioteksverksamhet", nämligen uppsökande verksamhet...
Vill sträva mot en nationell web 2.0, behovet och intresset finns?
Fråga: Det finns egentligen tre vägar: ska man skapa en egen community, delta i de communities som redan finns eller göra både och?
FRÅN LÅNTAGARE TILL DELTAGARE
Hernvall berättade för deras grundläggande antaganden när de började arbetet, att bibliotekens idé håller tex. och att samhället har förändrats mycket mer och snabbare än vad biblioteken gjort, de levererar i stort sett samma tjänster som förr och på mycket liknande sätt som de gjorde "förr". Kan man förändra paketeringen så att biblioteket finns tillgängligt där medborgarna faktiskt är!? Se till att bibliotekets tjänster och kunskap faktiskt används!
Några tankar om marknadskrafterna bakom 2.0 (läs t.ex: http://www.oreilly.com/catalog/web2report/chapter/web20_report_excerpt.pdf):
-kundbasen är nationellt lokal
-kunderna är alltid uppkopplade
-kunderna är uppkopplade överallt
-kunderna är inte bara uppkopplade utan även engagerade
-kostnaderna för digitala leveranser har minskat dramatiskt etc.
Mer diskussion om den långa svansen - vi har ju även det smala! Och det gamla, men det är osynligt i våra magasin etc. lyft fram: likt denna bok är också/ du som gillade denna, läs även denna... etc.
Allt ska synliggöras. Dokumenten, samtalen, kompetensen. Vad gjorde Stockholm?
1. Kundorienterad webplats och ny katalog som binder samman medier och verksamhet. Biblioteket är inte bara en utlåningscentral.
2. Synliggör tjänsterna och personalens kompetens.
3. Skapa verktyg för deltagande och kommunikation.
4. Arkitektur och integration. Teknik för att underlätta etc.
5. Starta förändringsprocess i organisationen. Biblioteket.se inte bara ett webbprojekt utan ett biblioteksprojekt.
6. Se till att alla använder webbplatsen och utforskar dess möjligheter (personalen alltså!)
Erfarenheter och slutsatser?
-personal och kunder är jämbördiga. Låntagarna kommer inte längre för att bli "upplysta" etc.
-skapa en fokuserad verksamhetsutveckling med en vision - vad vill vi!?
-inse att det finns ingen färdig produkt som löser uppgiften!
-samverka! Här gäller prestigelöshet, Open Mind och Open Source! Gör detta på ett öppet o ärligt sätt
-integrera och marknadsför
-testa och ha kul!
-använd information om innehållet för att rekommendera, koppla samman och inspirera! Typ: jag vill ha något som liknar.../ den jag ville ha fanns inte inne men det gör ...
-undersök och följ användarbeteenden och statistik
I Umeå började de redan 1998, blev sedan EU-projekt. biblioteket verkar här ha samverkat och följt kommunens kulturpolitiska visioner tätt (inte helt oviktigt i sammanhanget: Capital of culture 2014 http://www.umea2014.se/)
Har försöt eftersträva en balans mellan vardag och vision, nog så viktigt! vardagens snabbt, konkret, problemlösande motsvaras av visionens långsiktigt, nyskapande och intresseväckande. Fyra ledord: Innovativ, Intuitiv, Informativ, Interaktiv. (Bra med korta ord i ett utvecklingsarbete säger Inger ;-)
Från kaos till klarhet i form av en tvåstegsraket: sex kommuner skapar en gemensam webb med en inloggning och ett lösenord, sen kommer community, diskussionsgrupper etc. grunden är att:
-förmedla kultur
-tillhandahålla information
-vara tillgänglig mötesplats
till sin hjälp har de tagit in en redaktör med jounalistisk bakgrund och de har ämnesredaktioner. All personal ska ägna 2.5% av sin arbetstid till webben!
Gullig avslutning: samesame but different? Visar bils på sin mamma som cyklade omkring i Umetrakten med bokkassar på styret och boklåda på pakethållaren i dåtidens form av "ny biblioteksverksamhet", nämligen uppsökande verksamhet...
Vill sträva mot en nationell web 2.0, behovet och intresset finns?
Fråga: Det finns egentligen tre vägar: ska man skapa en egen community, delta i de communities som redan finns eller göra både och?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)