Har vi rätt (sorts) tidskrifter?

I senaste numret av BBL kunde man läsa en intressant liten rapportering om en magisteruppsats från Borås: Läkares användning av medicinska tidskrifter – Är sjukhusbibliotekets bestånd en viktig källa? av Annie Davidsson.

Hur använder läkare medicinska tidskrifter, och är sjukhusbibliotekens bestånd viktiga i denna användning? Används isåfall de tryckta eller de elektroniska mest? Vilken inställning har läkarna till bibliotekets bestånd? Genom att sammanställa enkätsvaren från 53 läkare vid ett mellanstort sjukhus kunde Davidsson bland annat konstatera att läkarna var positiva till elektroniska tidskrifter men att de använder pappersutgåvorna i större utsträckning. Hälften av läkarna använde sig av bibliotekets tryckta tidskrifter minst en gång i månaden, för de elektroniska var motsvarande siffra 40%. Hon fann inga större skillnader i användning när det gällde färdiga läkare, läkare under utbildning eller forskande läkare, inte heller någon större skillnad med hänsyn till läkarnas ålder.

Lite nedslående kan det tyckas vara att läkarna i undersökningen i väldigt liten utsträckning använde sig av bibliotekets övriga tjänster, som tex. att beställa tidskriftsartiklar eller automatiska innehållsförteckningar ur nypublicerade tidskriftsnummer. Bara en av läkarna i undersökningen använde sig av bibliotekets tjänster hemifrån, trots att det finns tidigare forskning som visar att det är en uppskattad service. Man är positivt inställd till biblioteken och verkar tycka att det är viktigt att servicen erbjuds, men man använder sig relativt sällan av den?

Något som inte heller kommer som en överraskning är ju hur olika de tryckta respektive de elektroniska tidskrifterna används. En tryckt tidskrift skummas det och bläddras i – men framförallt läser man i stor utsträckning hela numret vilket ingen uppgav att de gjorde med ett nummer av en elektronisk tidskrift. Däremot var det vanligare att skriva ut artiklar ur en elektronisk tidskrift än att kopiera ur en pappersvariant. På det stora hela uttryckte läkarna inget större missnöje med de elektroniska tidskrifterna, mer än hälften ansåg att fördelarna uppvägde nackdelarna.

Resultaten är ibalnd relativt motstridiga. Läkare har helt enkelt inte tid att söka information förrän de verkligen behöver den, och då har biblioteken lyckas behålla rätt prenumerationer – det är en tolkning. Men hon konstaterar också att läkarna inte känner till bibliotekens utbud och de tjänster som biblioteket tillhandahåller. Hur når man ut med det? Vilka behov finns? Vilket är bästa sättet att visa sig oumbärlig? Visa på konkreta tidsbesparingar är ju en sak, men hur? Omvärldsbevakning, TOC-alerts, överhuvudtaget alla tjänster som synkroniserar och sammanställer?

Jag skrev om detta på jobb-bloggen också, kanske nappar nån i användarskaran?