Allt handlar om att positionera biblioteket - och oss själva. Kära nån, varför är det så trögt och svårt att lyfta fram vår kompetens. Egentligen är det ju skit att X blir så charmerande överraskad över allt Bibliotekarier kan, det hade han liksom ingen aaaning om - mer än ställa böcker i bokstavsordning liksom. Nåväl, det var ett sidospår, tillbaka till KIB-konferensen:
Viktigt att veta hur människor lär sig och se till att anpassa sitt paket efter det! Lärstilar, sju stycken minst. Kan vi inte ha en "Journal club" om detta? Det passar ju finemangs in i 2.0 & EBL o hela serven.
Ta plats i folks "work-flow", vi vill ha det så enkelt som möjligt. Se till att vara tydlig med vilken skillnad vi kommer att göra, vilken tid vi sparar, den resurs vi är etc. Underlätta för användaren!
Att vara där användaren är. Sprid kunskap där frågan uppstått! Ge dig in i diskussionerna. Våga vara expert.
Biblioteket är en social institution, utnyttja detta. Och "the sharing economy".
Mät rätt saker. Producera inte bara en massa siffror för att visa hur upptagna vi är - visa att vi är ute efter att göra skillnad! IMPACT!
Frågor: hur blir vi mer proffessionella? Hur frågar vi vad de vill ha? Hur frågar vi vad de använder? Hur visar vi alternativ? Hur frågar vi hur de ser på biblioteket?
Vi kan fungera som igångsättare för dem att börja arbeta mer evidensbaserat, hjälpa till att formulera frågor & hitta svar. Bygga upp minidatabas på intranätet med de frågor och resultat som kommer upp? (se Borås). Marknadsför genom att delta!
Gör ett smörgåsbord och utveckla intranätet (formulär, nyhetsbrev mm).
Ju mer vi syns ute i huset desto mer kommer det att börja hända på bibblan. Men glöm inte att dra lärdom av den tröghet som visade sig i Borås. Kolla upp barriärerna. Riv dem. Var på plats.
Amen.
Visar inlägg med etikett EBM. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett EBM. Visa alla inlägg
tisdag 7 oktober 2008
fredag 7 mars 2008
Nordenström Steg 3
Tyvärr kunde jag ju inte vara med på själva genomgången/diskussionen men här kommer en kort sammanfattning av kapitlet.
Kritisk granskning & värdering av vetenskapliga data... Detta är naturligtvis en viktig del vid tillämpningen av EBM - "en systematisk analys av informationens validitet och reliabilitet samt av artiklarnas resultat och relevans".
Validitet - i vilken utsträckning mäter analysen eller undersökningen det den avser att mäta? Ändamålsenlighet - accuracy. Extern validitet: kan resultatet appliceras på personer som inte varit med i testet, intern validitet: är experimentets upplägg tillförlitligt?
Reliabilitet: hur upprepningsbart är resultatet? Blir resultatet detsamma om vi gör om studien många gånger?
Att värdera en informationskällas kvalitet är en komplex process minsann, som tur är behöver jag inte dessutom besluta om vilken eventuell medicinsk åtgärd jag ska välja! En studies bevisvärde beror dels på studieupplägg (experimentell eller observationell) och dels på klinisk frågeställning (terapi, diagnos, prognos etc.).
Bevisvärdeshierarki:
RCT-studier: Randomiserade kontrollerade studier, och observationella studier som kan ge värdefull vetenskaplig information vid exempelvis diagnos, prognos, etiologi.
Evidenshierarki:
RCT
Icke-randomiserad studie m samtida eller historiska kontroller
Kohortstudie (observationell studie, en kohort är en grupp individer s har vissa gemensamma drag eller egenskaper), annat ord för samma typ av studier är longitudinella prospektiva studier och incidensstudier
Fall-kontrollstudie
Tvärsnittstudie
Studie m konsekutiva fall
Fallbeskrivning
Evidensens kvalitet:
Stark vetenskaplig evidens ger meta-analyser, systematiska översikter eller RCT:s.
Måttlig evidens: små randomiserade studier el. studier utan randomisering (kohort etc)
Svag evidens: expertutlåtanden, konsensusrapporter, fallbeskrivningar mm.
Vetenskaplig evidens saknas.
Varje vetenskaplig publikation måste bedömas efter dess egna meriter. Men ibland kan det vara intressant att veta en tidskrifts impaktfaktor (den frekvens som tidskriftens artiklar refereras till i andra tidskrifters artiklar). Ju högre IF desto mer prestigefylld tidskrift. Bara 20 % av samtliga tidskrifter har över 2 så en IF över 2-3 betecknas som hög.
I Pubmed finns möjligheten att göra en sökning i 120 core clinical journals, använd AIM (finns även i andra databaser). Sökningen genomförs alltså i några av de viktigaste och mest inflytelserika kliniska tidskrifterna (med hög IF).
När det gäller utvärdering av vetenskaplig kvalitet blir Nordenström utförlig/långrandig och går in på saker som granskningsmallar (sid63), effektmått (sid68) mm. Mycket viktigt naturligtvis men utifrån den erfarenhet jag har av de användare som kommer till oss och är osäkra på detta område skulle jag nog inte stoppa detta kapitel i deras händer...
Okidoki, en liten begreppskontroll:
SENSITIVITET: I vilken utsträckning kan ett test påvisa sjukdom?
SPECIFICITET: I vilken utsträckning kan ett test utesluta sjukdom?
PREVALENS: Den grundläggande risken för sjukdom i den aktuella populationen
LIKELIHOOD RATIO: Hur stort är oddset för ...? Ett oddsmått som beskriver sannolikheten för ett testresultat hos en person med sjukdom i relation till sannolikheten för ett testresultat hos en person uten sjukdom.
SYSTEMATISK ÖVERSIKT: man har samlat all relevant information, kritiskt granskat den och summerat bevisen inom ett specifikt område. Störst vikt läggs vid randomiserade studier. Med meta-analys sammanfattas resultaten genom statistisk analys av de inkluderade undersökningarna.
ODDS RATIO: används vid meta-analyser för att olika studier ska kunna jämföras och för att man ska kunna beräkna den sammantagna effekten av olika studier. Kontrollgrupper används, hur stor är oddset för att en grupp påvisar positiva eller negativa effekter i förhållande till kontrollgrupp. På sidan 85 finns en bild, förklarades så vansinnigt enkelt när vi var på Kib, men nu står det stilla...
Vårdprogram. Intressant att läsa om att detta alltid rört upp starka känslor - administratörer och politiker är ofta starka förespråkare medan kliniskt verksamma personer är mer skeptiska. Rättvisa v/s medelmåttig snarare än optimal vård. MER PÅ SID. 89.
Kritisk granskning & värdering av vetenskapliga data... Detta är naturligtvis en viktig del vid tillämpningen av EBM - "en systematisk analys av informationens validitet och reliabilitet samt av artiklarnas resultat och relevans".
Validitet - i vilken utsträckning mäter analysen eller undersökningen det den avser att mäta? Ändamålsenlighet - accuracy. Extern validitet: kan resultatet appliceras på personer som inte varit med i testet, intern validitet: är experimentets upplägg tillförlitligt?
Reliabilitet: hur upprepningsbart är resultatet? Blir resultatet detsamma om vi gör om studien många gånger?
Att värdera en informationskällas kvalitet är en komplex process minsann, som tur är behöver jag inte dessutom besluta om vilken eventuell medicinsk åtgärd jag ska välja! En studies bevisvärde beror dels på studieupplägg (experimentell eller observationell) och dels på klinisk frågeställning (terapi, diagnos, prognos etc.).
Bevisvärdeshierarki:
RCT-studier: Randomiserade kontrollerade studier, och observationella studier som kan ge värdefull vetenskaplig information vid exempelvis diagnos, prognos, etiologi.
Evidenshierarki:
RCT
Icke-randomiserad studie m samtida eller historiska kontroller
Kohortstudie (observationell studie, en kohort är en grupp individer s har vissa gemensamma drag eller egenskaper), annat ord för samma typ av studier är longitudinella prospektiva studier och incidensstudier
Fall-kontrollstudie
Tvärsnittstudie
Studie m konsekutiva fall
Fallbeskrivning
Evidensens kvalitet:
Stark vetenskaplig evidens ger meta-analyser, systematiska översikter eller RCT:s.
Måttlig evidens: små randomiserade studier el. studier utan randomisering (kohort etc)
Svag evidens: expertutlåtanden, konsensusrapporter, fallbeskrivningar mm.
Vetenskaplig evidens saknas.
Varje vetenskaplig publikation måste bedömas efter dess egna meriter. Men ibland kan det vara intressant att veta en tidskrifts impaktfaktor (den frekvens som tidskriftens artiklar refereras till i andra tidskrifters artiklar). Ju högre IF desto mer prestigefylld tidskrift. Bara 20 % av samtliga tidskrifter har över 2 så en IF över 2-3 betecknas som hög.
I Pubmed finns möjligheten att göra en sökning i 120 core clinical journals, använd AIM (finns även i andra databaser). Sökningen genomförs alltså i några av de viktigaste och mest inflytelserika kliniska tidskrifterna (med hög IF).
När det gäller utvärdering av vetenskaplig kvalitet blir Nordenström utförlig/långrandig och går in på saker som granskningsmallar (sid63), effektmått (sid68) mm. Mycket viktigt naturligtvis men utifrån den erfarenhet jag har av de användare som kommer till oss och är osäkra på detta område skulle jag nog inte stoppa detta kapitel i deras händer...
Okidoki, en liten begreppskontroll:
SENSITIVITET: I vilken utsträckning kan ett test påvisa sjukdom?
SPECIFICITET: I vilken utsträckning kan ett test utesluta sjukdom?
PREVALENS: Den grundläggande risken för sjukdom i den aktuella populationen
LIKELIHOOD RATIO: Hur stort är oddset för ...? Ett oddsmått som beskriver sannolikheten för ett testresultat hos en person med sjukdom i relation till sannolikheten för ett testresultat hos en person uten sjukdom.
SYSTEMATISK ÖVERSIKT: man har samlat all relevant information, kritiskt granskat den och summerat bevisen inom ett specifikt område. Störst vikt läggs vid randomiserade studier. Med meta-analys sammanfattas resultaten genom statistisk analys av de inkluderade undersökningarna.
ODDS RATIO: används vid meta-analyser för att olika studier ska kunna jämföras och för att man ska kunna beräkna den sammantagna effekten av olika studier. Kontrollgrupper används, hur stor är oddset för att en grupp påvisar positiva eller negativa effekter i förhållande till kontrollgrupp. På sidan 85 finns en bild, förklarades så vansinnigt enkelt när vi var på Kib, men nu står det stilla...
Vårdprogram. Intressant att läsa om att detta alltid rört upp starka känslor - administratörer och politiker är ofta starka förespråkare medan kliniskt verksamma personer är mer skeptiska. Rättvisa v/s medelmåttig snarare än optimal vård. MER PÅ SID. 89.
måndag 11 februari 2008
Nordenström STEG 2
Informationssökning - prova olika metoder! Börja med att göra en så bred sökning som möjligt (hög sensitivitet) och gör begränsningar sedan (öka specificiteten) för att minska antalet irrelevanta träffar. Uttnyttja en bra träff för att hitta andra relevanta artiklar. Nordenström säger att man ska prova både med fritextsökningar OCH mesh-termer, men det måste ju bero på vad och var man söker. ger exempel från Pubmed, som ju länkar automatiskt till meshtermer vilket kan kontrolleras i Details. Viktigt att kontrollera olika synonymer om man söker i fritext!
Men så har vi ju även vårt älskade mesh ;-). Kontrollerade ämnesord som beskriver innehållet i artikeln. Hierarkiskt ordnade. Pubmed tar automatiskt med underordnade termer (auto-explode-funktion). Kontrollera alltid var i hierarkin ämnesordet ligger, kanske finns det ett mer överordnat som kan vara användbart. Eller också kan sökningen göras mer specifik så slipper man en masa "brus"? Pubmeds Mesh database ger bra information om vad termen avser etc. Svenska meshen översätter.
När man då fått fram sina sökord är det dags att kombinera dem. Boolska operatorer (AND, OR, NOT) - hur ofta använder vi dem!? För min egen del är det nog NOT som används mest, för att bli av med sådant i en sökning som inte verkar gå att "begränsa bort".
Embase använder sig inte av meshtermer utan subject headings, samma gäller tex Pedro?
Pubmed: håll ögonen på Details-fliken! här visas hur pubmed översatt din sökning. History-fliken: här listas varje sökning separat & det är här man kombinerar flera sökord. Kanske kan man använda hans sammanställning på sid. 42 men med konkreta exempel istället för annars skrämmer vi bort låntagarna för all framtid ;-)...
Sid. 46 däremot tycker jag illustrerar egna sökord/ mesh-termer på ett bra sätt.
Vanligaste begränsningarna enligt Nordenström: "Publication types" som numera heter Type of article" - Clinical trial/Meta-analysis/Practice guideline/RCT/Review. språk naturligtvis, human och ålder på artikeln. Han listar också användbara suffix! Kopiera sid. 49.
Sen var det dags att hitta besläktade artiklar. I pubmed: related articles. Här kan man hitta tips på andra användbara mesh-termer.
Men så har vi ju även vårt älskade mesh ;-). Kontrollerade ämnesord som beskriver innehållet i artikeln. Hierarkiskt ordnade. Pubmed tar automatiskt med underordnade termer (auto-explode-funktion). Kontrollera alltid var i hierarkin ämnesordet ligger, kanske finns det ett mer överordnat som kan vara användbart. Eller också kan sökningen göras mer specifik så slipper man en masa "brus"? Pubmeds Mesh database ger bra information om vad termen avser etc. Svenska meshen översätter.
När man då fått fram sina sökord är det dags att kombinera dem. Boolska operatorer (AND, OR, NOT) - hur ofta använder vi dem!? För min egen del är det nog NOT som används mest, för att bli av med sådant i en sökning som inte verkar gå att "begränsa bort".
Embase använder sig inte av meshtermer utan subject headings, samma gäller tex Pedro?
Pubmed: håll ögonen på Details-fliken! här visas hur pubmed översatt din sökning. History-fliken: här listas varje sökning separat & det är här man kombinerar flera sökord. Kanske kan man använda hans sammanställning på sid. 42 men med konkreta exempel istället för annars skrämmer vi bort låntagarna för all framtid ;-)...
Sid. 46 däremot tycker jag illustrerar egna sökord/ mesh-termer på ett bra sätt.
Vanligaste begränsningarna enligt Nordenström: "Publication types" som numera heter Type of article" - Clinical trial/Meta-analysis/Practice guideline/RCT/Review. språk naturligtvis, human och ålder på artikeln. Han listar också användbara suffix! Kopiera sid. 49.
Sen var det dags att hitta besläktade artiklar. I pubmed: related articles. Här kan man hitta tips på andra användbara mesh-termer.
Nordenström STEG 1
Vi går i Sherlock Holmes fotspår här på sjukhusbiblioteket i Karlstad. I fyra omgångar är den tänkt att vi ska läsa och diskutera Nordenströms Evidensbaserad medicin och här kommer lite anteckningar från steg 1.
Redan i inledningen börjar det bli dags för tankearbete: att arbeta evidensbaserat innebär inte att man endast använder tekniker eller behandlingar som det finns evidens för - utan att man är medveten om den evidens som finns (eller ej).
Basen för evidensbaserad medicin är informationsteknologi, skriver Nordenström, och jag tänker att vår plats inom medicinen är ju given. "En uppdaterad sjukvård som står på en vetenskaplig grund". (Vägledning, utbildning, värdering etc). Förmågan att hantera ny information, att kunna söka, värdera och implementera! Det livslånga lärandet etc...
Vad ger evidens?
Redan i inledningen börjar det bli dags för tankearbete: att arbeta evidensbaserat innebär inte att man endast använder tekniker eller behandlingar som det finns evidens för - utan att man är medveten om den evidens som finns (eller ej).
Basen för evidensbaserad medicin är informationsteknologi, skriver Nordenström, och jag tänker att vår plats inom medicinen är ju given. "En uppdaterad sjukvård som står på en vetenskaplig grund". (Vägledning, utbildning, värdering etc). Förmågan att hantera ny information, att kunna söka, värdera och implementera! Det livslånga lärandet etc...
Vad ger evidens?
- experiment
- observation
- erfarenhet
FIKA: Formulera fråga, Informationssökning, Kritisk granskning, Applikation av resultat i min kliniska vardag.
DIKE: Diagnos, Intervention, Kontroll, Effektmått.
Det finns fyra typer av informationskällor:
- Systematiska översikter/metaanalyser. Sekundära informationskällor som består av sammanställningar av originalartiklar, kvalitetsgranskade av oberoende forskare och kliniker. COCHRANE, Clinical queries i Pubmed (men var medveten om att ca 50% av referenserna uppfyller gängse krav för systematiska översikter, att begränsa till review articles i limitfunktionen är tydligen ännu sämre).
- Kliniska behandlingsguider (Clinical Practice Guidelines). Översikter som behandlar stora sjukdomasgrupper och behandlingsstrategier.
- Critically Appraised Topics (CATs). Kortfattade behandlingsguider som gjorts på specifika frågeställningar inom ett begränsat medicinskt problem. EXEMPEL?
- Originalartiklar. Med primärdata. Framförallt originalartiklar med randomiserade kontrollerade studier är av intresse påpekar Nordenström (RCT:s).
Axplock ur vår diskussion:
- att Nordenström skriver utifrån ett läkarperspektiv. Omvårdnad nämns öht inte...
- sum search usch, jättemånga wikipediaträffar tex.
- ska vi lära ut cochrane? och då kanske begränsa till reviews så att man slipper allt "tjafs"
- eller clinical queries i pubmed kanske? där kommer cochraneträffarna med.
- trip är inte dum. här kommer dare och cochrane träffar.
- kolla igenom våra egna ämnesresurser! samt även sjukhusbiblioteken.se.
fredag 23 november 2007
Mer EBM på KIB
Nej, det blev mest sammanfattningen på artikeln och detta snappade jag: diskussion om vad EBM är och står för och om medicin verkligen ska låta sig regleras av krav på evidens hela tiden. Ett specifikt område där EBM kan vara användbart är inom prevention.
Nu fortsätter vi med resten av EBM-förmiddagen istället. Vi hade en liten diskussion om att allt kan ju inte evidensbaseras och bemötande med mera. Trots att KIB älskar Pubmed påpekar de: börja inte med Pubmed! Bättre att söka i sekundära informationskällor först eftersom där har ju det vetenskapliga underlaget redan kvalitetsgranskats av oberoende och ofta erfarna bedömare. Titta i EBM-databaserna först.
Dagsläget för kliniker: ägnar mindre än 2 minuter i genomsnitt för att finna svaret på en fråga (Ely et al, BMJ 1999). Flertalet kliniska frågor blir obesvarade (Alper et al, J Fam Pract 2001). Läkare känner sig överväldigade av den mängd information som finns tillgänglig och som ofta inte kan ge dem svar på frågor om specifika kliniska problem (Ely et al, BMJ 2002).
Evidens: latinets evidentia, tydlighet. Något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller. I evidensbaserad sjukvård betyder evidens systematisk observation som uppfyller vetenskapliga tillförlitliga kriterier på ett sådant sätt att de anses utgöra "bästa tillgängliga bevis". Evidens finns ofta allmänt tillgängligt i form av publicerade fakta, eventuellt också i texter (systematiska översikter, metaanalyser) som enligt vetenskapliga regler sammanfattar och kommenterar alla tillgängliga publikationer av sådana fakta.
Vägen till evidensbaserad kunskap:
-man lär sig ett systematiskt arbetssätt
-kunskapen om det egna arbetsområdet ökar
-det ställs större krav på det kliniska resonemanget eftersom även kunskap från litteraturen ska vägas in
Det tar tid att implementera!
Evidence Based Nursing. Evidensbaserad omvårdnad, om sjuksköterskornas situation vg att hitta evidensbaserad information. Forsknings- och kunskapsöversikter kommer alltmer. State-of-the-art (=konsensusöversikter?). Golden standard?
-Sahlgrenska; medicinska biblioteket; evidensbaserad medicin
-sjukhusbiblioteken.se
-EBN matrix via NLINKS (Language in Nursing Knowledge Systems) - men fråga mig inte vad det är för det har jag ingen aning om.
Jag har nu ögnat igenom Sahlgrenskas sidor mycket snabbt, så här skriver de bland annat:
Evidensbaserad medicin och vård innebär att beslut i den kliniska situationen baseras på en kombination av senaste vetenskapliga evidens i kombination med vårdgivarens expertis och patientens preferenser.
HTA - Health Technology Assessment är samma kombination av vetenskapliga resultat, klinisk erfarenhet och patientens önskemål, men i HTA-processen lägger man större vikt vid etiska, organisatoriska och ekonomiska aspekter.
Ta några minuter och titta igenom deras evidensupplägg, kan vara bra att känna till!
Odds ratio - handlar om risker och hur starkt samband det finns mellan olika faktorer. (Se SBU:s ordlista).
Här skulle jag vilja klistra in den fantastiska diagrambilden som de visade. Fantastisk helt enkelt. Kolla upp detta!
Bra tips:
-SBU:s ordlista
(Namn som nämns: Ulf Eriksson, EBM-strateg i Blekinge läns landsting?)
Nu fortsätter vi med resten av EBM-förmiddagen istället. Vi hade en liten diskussion om att allt kan ju inte evidensbaseras och bemötande med mera. Trots att KIB älskar Pubmed påpekar de: börja inte med Pubmed! Bättre att söka i sekundära informationskällor först eftersom där har ju det vetenskapliga underlaget redan kvalitetsgranskats av oberoende och ofta erfarna bedömare. Titta i EBM-databaserna först.
Dagsläget för kliniker: ägnar mindre än 2 minuter i genomsnitt för att finna svaret på en fråga (Ely et al, BMJ 1999). Flertalet kliniska frågor blir obesvarade (Alper et al, J Fam Pract 2001). Läkare känner sig överväldigade av den mängd information som finns tillgänglig och som ofta inte kan ge dem svar på frågor om specifika kliniska problem (Ely et al, BMJ 2002).
Evidens: latinets evidentia, tydlighet. Något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller. I evidensbaserad sjukvård betyder evidens systematisk observation som uppfyller vetenskapliga tillförlitliga kriterier på ett sådant sätt att de anses utgöra "bästa tillgängliga bevis". Evidens finns ofta allmänt tillgängligt i form av publicerade fakta, eventuellt också i texter (systematiska översikter, metaanalyser) som enligt vetenskapliga regler sammanfattar och kommenterar alla tillgängliga publikationer av sådana fakta.
Vägen till evidensbaserad kunskap:
-man lär sig ett systematiskt arbetssätt
-kunskapen om det egna arbetsområdet ökar
-det ställs större krav på det kliniska resonemanget eftersom även kunskap från litteraturen ska vägas in
Det tar tid att implementera!
Evidence Based Nursing. Evidensbaserad omvårdnad, om sjuksköterskornas situation vg att hitta evidensbaserad information. Forsknings- och kunskapsöversikter kommer alltmer. State-of-the-art (=konsensusöversikter?). Golden standard?
-Sahlgrenska; medicinska biblioteket; evidensbaserad medicin
-sjukhusbiblioteken.se
-EBN matrix via NLINKS (Language in Nursing Knowledge Systems) - men fråga mig inte vad det är för det har jag ingen aning om.
Jag har nu ögnat igenom Sahlgrenskas sidor mycket snabbt, så här skriver de bland annat:
Evidensbaserad medicin och vård innebär att beslut i den kliniska situationen baseras på en kombination av senaste vetenskapliga evidens i kombination med vårdgivarens expertis och patientens preferenser.
HTA - Health Technology Assessment är samma kombination av vetenskapliga resultat, klinisk erfarenhet och patientens önskemål, men i HTA-processen lägger man större vikt vid etiska, organisatoriska och ekonomiska aspekter.
Ta några minuter och titta igenom deras evidensupplägg, kan vara bra att känna till!
Odds ratio - handlar om risker och hur starkt samband det finns mellan olika faktorer. (Se SBU:s ordlista).
Här skulle jag vilja klistra in den fantastiska diagrambilden som de visade. Fantastisk helt enkelt. Kolla upp detta!
Bra tips:
-SBU:s ordlista
(Namn som nämns: Ulf Eriksson, EBM-strateg i Blekinge läns landsting?)
EBM på KIB
Var på en kursdag på KIB, halva dagen ägnades åt EBM-resurser och andra halvan åt Endnote. Här kommer anteckningarna från EBM-halvan (med Eva Lorentzon & Lotta Mathiesen), ursäkta svenskan :-). Fyll gärna i mina luckor och svara gärna på mina frågor!!!
KIB har ju en starkare forskningsprägel än vi och därför är säkert vi mer uppdaterade när det gäller den kliniska praktiken, vi har ju mer kontakt med klinikerna etc. Key point: när klinikerna börjar jobba med evidensbaserade vårdprogram etc måste vi bli bättre, vi måste gå ut med våra tjänster etc. Uppsala vårdbibliotek skiftar nu sätt att tänka på vid utbildningar och informationskompetenshöjande verksamhet för kliniker. De vill flytta fokus från originalartiklar och att utbilda sjuksköterskor till blivande forskare till att fokusera på mer allmän informationkompetens. Mer evidensbaserad information... Intressant! Var står vi i detta?
Vi börjar med att jämföra olika EBM-källor: Cochrane, EBM Guidelines, Clinical evidence och TRIP database, genom att leta efter svar på frågor kring om motion är en bra behandling mot övervikt hos barn.
Cochrane: Högst status. Täcker mer än tidskriftsreviewer, dvs mer änd et "grå" materialet. Innehåller kompletta systematiska översikter (tillgänglig gratis via SBU) som uppdateras kontinuerligt, ca 4 ggr per år (men en uppdatering betyder ju inte att alls tas med). Undvik meshen, allt "meshas" inte. Cochrane så duktiga på att sätta relevanta titlar så det räcker oftast. Man kan följa den reviewgrupp som följer ett visst ämne! Alternativ är att välja "By topic" - ger en bra överblick över om man täckt ämnet, något som klinikerna kanske ofta vill ha känslan av. Får man träff bland deras egna översikter (Cochrane reviews) så kommer detta resultat först. "Protocol" = en hint om att material är under arbete/kommer inom kort. TIPS: "Author conclusion". Eftersom klinikerna inte har tid så kan man tipsa om att i det dokument de hittar klicka på länken "Author conclusion" som alltid ingår. Detta är en kort sammanfattning av dokumentet. "Technology assessemnt", finns även andra länders SBU:er men var?
(Jag har också skrivit så här: jämför Cochrane reviews och Clinical trials som är baserat på Pubmed. Fråga Marika. fattar int evad jag menar men det låter ju lite intressant, suck).
EBM Guidelines: startade som rekommendationer för primärvårdsläkare i Finland, kan vara bra att veta eftersom vi skandinaviska länder kanske har mer likartade regler och lagar än andra. Många bra bilder/foton, framförallt hud och ögon. Fungerar bra att bara skriva in orden efter varandra (gäller alla dessa databaser), det är lite skillnad när det gäller trunkering men i EBMG ger tex child Eller children + obesity samma resultat. Rekommendationerna baseras på Cochranes systematiska översikter och DARE. Graderad evidens mellan A-D. Ca 1000 st riktlinjer/kliniska behandlingsguider inom ett brett fältav sjukdomar, framförallt inom allmänmedicin, med länkar tillCochrane reviews. Ca 3000 Evidence summaries (som baseras på vad?). Blå prick = mindre uppdatering, röd prick = ny eller mycket genomarbetad/reviderad artikel. Primary hits: översikter som är mer omfattande än Text hits: mindre, mer kliniskt inriktade, inte så mycket referenser.
TRIP (Turning research Into Practice) database: Denna var, förutom till namnet, helt okänd för mig. En meta-sökmotor 8som ett vidvineklobjektiv sa någon). Söker ibland ett 60-tal högkvalitativa källor skriver KIB & specificerar inte mer. TRIP själva säger "Största samlingen av direkt länkat evidensbaserat material på nätet". Gratis. OBS: intressant "feature" tycker jag var "Patient information leaflets"! Får ju otroligt många träffar, men det går att begränsa på en hel del olika sätt. Filter Medline by specialisation, bloggmaterial.
Clinical evidence: baseras på litteraturstudier (Medline, Cochrane library, Embase). Lättsmält grafik. Produceras av BMJ publishing group. Utgår från viktiga kliniska frågeställningar, ger kortfattad sammanfattning av aktuell kunskap vad gäller prevention och behandling av vanliga kliniska tillstånd. Viktig resurs inom klinisk praxis, visar både för- och nackdelar av olika behandlingsmetoder. Fokus på patientens bästa. Måste trunkera. Olika söksätt tycker jag personligen är lite rörigt men jag känner mig ändå mest hemma här. Kanske något sämre redovisat var de letar och hur de bedömer, jämfört med tex Cochrane.
Det finns helt klart hur mycket information som helst " där ute", ändå kan det vara så att man inte får svar på sin fråga. Allt är inte kliniskt bevisat.
Vi får artikeln "A categorization and analysis of the criticisms of Evidence-Based Medicine" så den tänkte jag ägna några minuter åt att läsa nu...
KIB har ju en starkare forskningsprägel än vi och därför är säkert vi mer uppdaterade när det gäller den kliniska praktiken, vi har ju mer kontakt med klinikerna etc. Key point: när klinikerna börjar jobba med evidensbaserade vårdprogram etc måste vi bli bättre, vi måste gå ut med våra tjänster etc. Uppsala vårdbibliotek skiftar nu sätt att tänka på vid utbildningar och informationskompetenshöjande verksamhet för kliniker. De vill flytta fokus från originalartiklar och att utbilda sjuksköterskor till blivande forskare till att fokusera på mer allmän informationkompetens. Mer evidensbaserad information... Intressant! Var står vi i detta?
Vi börjar med att jämföra olika EBM-källor: Cochrane, EBM Guidelines, Clinical evidence och TRIP database, genom att leta efter svar på frågor kring om motion är en bra behandling mot övervikt hos barn.
Cochrane: Högst status. Täcker mer än tidskriftsreviewer, dvs mer änd et "grå" materialet. Innehåller kompletta systematiska översikter (tillgänglig gratis via SBU) som uppdateras kontinuerligt, ca 4 ggr per år (men en uppdatering betyder ju inte att alls tas med). Undvik meshen, allt "meshas" inte. Cochrane så duktiga på att sätta relevanta titlar så det räcker oftast. Man kan följa den reviewgrupp som följer ett visst ämne! Alternativ är att välja "By topic" - ger en bra överblick över om man täckt ämnet, något som klinikerna kanske ofta vill ha känslan av. Får man träff bland deras egna översikter (Cochrane reviews) så kommer detta resultat först. "Protocol" = en hint om att material är under arbete/kommer inom kort. TIPS: "Author conclusion". Eftersom klinikerna inte har tid så kan man tipsa om att i det dokument de hittar klicka på länken "Author conclusion" som alltid ingår. Detta är en kort sammanfattning av dokumentet. "Technology assessemnt", finns även andra länders SBU:er men var?
(Jag har också skrivit så här: jämför Cochrane reviews och Clinical trials som är baserat på Pubmed. Fråga Marika. fattar int evad jag menar men det låter ju lite intressant, suck).
EBM Guidelines: startade som rekommendationer för primärvårdsläkare i Finland, kan vara bra att veta eftersom vi skandinaviska länder kanske har mer likartade regler och lagar än andra. Många bra bilder/foton, framförallt hud och ögon. Fungerar bra att bara skriva in orden efter varandra (gäller alla dessa databaser), det är lite skillnad när det gäller trunkering men i EBMG ger tex child Eller children + obesity samma resultat. Rekommendationerna baseras på Cochranes systematiska översikter och DARE. Graderad evidens mellan A-D. Ca 1000 st riktlinjer/kliniska behandlingsguider inom ett brett fältav sjukdomar, framförallt inom allmänmedicin, med länkar tillCochrane reviews. Ca 3000 Evidence summaries (som baseras på vad?). Blå prick = mindre uppdatering, röd prick = ny eller mycket genomarbetad/reviderad artikel. Primary hits: översikter som är mer omfattande än Text hits: mindre, mer kliniskt inriktade, inte så mycket referenser.
TRIP (Turning research Into Practice) database: Denna var, förutom till namnet, helt okänd för mig. En meta-sökmotor 8som ett vidvineklobjektiv sa någon). Söker ibland ett 60-tal högkvalitativa källor skriver KIB & specificerar inte mer. TRIP själva säger "Största samlingen av direkt länkat evidensbaserat material på nätet". Gratis. OBS: intressant "feature" tycker jag var "Patient information leaflets"! Får ju otroligt många träffar, men det går att begränsa på en hel del olika sätt. Filter Medline by specialisation, bloggmaterial.
Clinical evidence: baseras på litteraturstudier (Medline, Cochrane library, Embase). Lättsmält grafik. Produceras av BMJ publishing group. Utgår från viktiga kliniska frågeställningar, ger kortfattad sammanfattning av aktuell kunskap vad gäller prevention och behandling av vanliga kliniska tillstånd. Viktig resurs inom klinisk praxis, visar både för- och nackdelar av olika behandlingsmetoder. Fokus på patientens bästa. Måste trunkera. Olika söksätt tycker jag personligen är lite rörigt men jag känner mig ändå mest hemma här. Kanske något sämre redovisat var de letar och hur de bedömer, jämfört med tex Cochrane.
Det finns helt klart hur mycket information som helst " där ute", ändå kan det vara så att man inte får svar på sin fråga. Allt är inte kliniskt bevisat.
Vi får artikeln "A categorization and analysis of the criticisms of Evidence-Based Medicine" så den tänkte jag ägna några minuter åt att läsa nu...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)