Här ett första tips som Alsbjer tipsade om på FB tidigare i somras, om bibliotekens roll för digital inkudering (USA) : http://www.ala.org/research/digitalinclusion.
Visar inlägg med etikett Bibliotekets roll. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bibliotekets roll. Visa alla inlägg
tisdag 19 augusti 2014
Nya tag
Dags att ta nya tag inför höstens alla projekt, men även här på anteckningsbloggen. Ska försöka samla, kommentera, tipsa, strukturera, komma ihåg bättre.
tisdag 17 februari 2009
Bibliotekarie 2.0
"Framtidens bibliotek" var temat för en inspirerande biblioteksdag i Säffle häromveckan. En riktigt bra dag i ett fantastiskt fint kommunhus, precis som det ska se ut på alla sätt och vis. Ska se om jag kan flickra hit lite bilder så småningom. Fruktansvärt kallt dock, se till att ta med rejält med varma sjalar och muddvärmare om ni har vägarna förbi.
Inledde gjorde årets uppsatsvinnare Katarina Evengård och Linda Nilsson med en intressant redogörelse för uppsatsarbetet och slutsatserna av "Bibliotekarie 2.0 - minabibliotek.se och bibliotekarierollen - en fallstudie på Umeå stadsbibliotek".
Att vara bibliotekarie är att leva ett liv i förändring konstaterade de. Användarnas behov förändras hela tiden (och har alltid gjort), det gäller att hänga med... Så hur påverkar då 2.o vår yrkesroll? Genom att försöka sätta sig in i det som skrivits på svenska om 2.0 konstaterar de att det trots alla olika åsikter ändå finns några saker som kan sägas urskilja 2.0 från annan förändrad verksamhet, nämligen att det finns en stark demokratisk aspekt (uppsatsen blev klar innan Hanssons inlägg i Biblioteksbladet ;), att 2.o-verksamheten utvärderas för att uppdateras regelbundet och ofta samt naturligtvis detta att användaren är delaktig. Personligen lockas jag starkt av Caseys inställning att även det fysiska rummet kan vara 2.0, men har samtidigt svårt att tänka mig 2.0 utan dator. (På Episerverdagen igår var det flera talare som inte ville använda 2.0 som begrepp eftersom det fokuserar så på teknik apropå det...)
Inledde gjorde årets uppsatsvinnare Katarina Evengård och Linda Nilsson med en intressant redogörelse för uppsatsarbetet och slutsatserna av "Bibliotekarie 2.0 - minabibliotek.se och bibliotekarierollen - en fallstudie på Umeå stadsbibliotek".
Att vara bibliotekarie är att leva ett liv i förändring konstaterade de. Användarnas behov förändras hela tiden (och har alltid gjort), det gäller att hänga med... Så hur påverkar då 2.o vår yrkesroll? Genom att försöka sätta sig in i det som skrivits på svenska om 2.0 konstaterar de att det trots alla olika åsikter ändå finns några saker som kan sägas urskilja 2.0 från annan förändrad verksamhet, nämligen att det finns en stark demokratisk aspekt (uppsatsen blev klar innan Hanssons inlägg i Biblioteksbladet ;), att 2.o-verksamheten utvärderas för att uppdateras regelbundet och ofta samt naturligtvis detta att användaren är delaktig. Personligen lockas jag starkt av Caseys inställning att även det fysiska rummet kan vara 2.0, men har samtidigt svårt att tänka mig 2.0 utan dator. (På Episerverdagen igår var det flera talare som inte ville använda 2.0 som begrepp eftersom det fokuserar så på teknik apropå det...)
Evengård och Nilsson har alltså använt minabibliotek.se som en fallstudie och berättade om hur arbetet med webben lagts upp, hur tjänsterna fördelats etc. Det mest givande med projektet är väl egentligen det faktum att de faktiskt satsat på webben i form av tilldelade tjänster, tydlig arbetsfördelning/krav på kompetens etc. Tydligen har de frångått den initiala ambitionen att varje medarbetare skulle lägga en arbetstimmer per vecka (eller vad det nu var) på webben till att varje filial ska bidra med 2,5 % i tid. Alla uppmanas att delta.
Olika synpunkter de fångade upp:
- förhållandet mellan bibliotekarie och användare blir mer jämlikt, vi får möjlighet att dra nytta av varandras kunskap
- mer demokratisk användarsyn
- fler bättre möten
- bibliotekarierollen blir mer personlig (vilket vissa tycker är bra och andra känner ett stort motstånd mot, min anmärkning)
- ibland blir det otydligt på webben vem det är som uttalar sig, uttalar man sig som "bibliotekarie" eller som "användare"? Våga vara experter, säger jag!
- en bibliotekaries uppgifter består men forumen förändras, webben är en förlängning bara
- MEN: detta att kunna skriva upplevs som ett nytt kompetenskrav
- kanske måste bibliotekarien släppa kontrollen (tex nyckelord, taggning etc, som visserligen är komplement). Nja snarare är väl detta ett mervärde - att släppa kontrollen är ju att släppa in användaren...
- den nya "tekniken" upplevs inte som ett hot utan snarare att den stärkt yrkesrollen, webben är ett skyltfönster för bibliotek samt den kompetens vi besitter
Slutsatser: nya krav på kompetens är bla att kunna skriva etc, journalistisk kompetens samt ett större krav på tekniskt kunnande. Bibliotekarierollen individualiseras och gränsen mellan privat/yrkesroll suddas ut. Nya kompetenser är viktiga men ersätter inte de gamla. Bibliotek 2.0 innebär kompetensutveckling samt förstärker vår yrkesroll genom att den visar upp vår kompetens.
onsdag 3 december 2008
Inspirationsdag om bibliotekslokaler och service
Inspirationsdag om bibliotekslokaler och service, måndag 24 november på Länsbiblioteket.
Ett ungt bibliotek i ett rum som överraskar
Eftersom Petra Trobäck satt fast på Arlande inledde Margareta Berg från Botkyrka dagen med att prata om processen med att arbeta fram ett nytt bibliotek i Alby och överhuvudtaget det förändringsuppdrag som fick henne att nappa på jobbet som bibliotekschef i Botkyrka. Alby är ju en väldigt speciell kommun, som förutom alla nationaliteter dessutom har en medelålder på 36 år! Kommunen satsar framsynt på upplevelseindustrin kan man väl lugnt påstå och som medarbetare i kommunen/biblioteket ska man vara orädd, öppen och energisk. "BOTKYRKA - långt ifrån lagom", otroligt bra liten slogan ;-).
Kommunen har två större bibliotek som de kallar resursbibliotek (inte huvudbibliotek) och fyra bibliotek (inte filialer) med olika inriktning. Just Alby bibliotek har fokus på Ung kultur. De har ett gemensamt bestånd, dagliga sändningar mellan biblioteken och inga avgifter. De hade tidigt ett ganska uttalat mål att göra något speciellt med lokalen, ett av målen var "att skapa vackra och funktionella bibliotek för upplevelse och kunskap" som även skulle vara en "plats för nyskapande och experiment." Rummet är en del av upplevelsen. Ett övergripande mål var att vara ett av Stockholmsområdets intressantaste bibliotek år 2010.
Det nya biblioteket i Alby stod klart i april nu i år, efter 1 års (!) arbete - från beslut till invigning. Runda former och starka färger präglar rummet, hon visar finfina bilder men beskriver projektet som något mittemellan framsynthet och dårskap. Svepande former, runda hyllor och nischer - hur kombinerar man det med tillgänglighetskrav etc? Andra tydliga saker som de fokuserat på under hela projektet är ANVÄNDARFOKUS och LOKAL FÖRANKRING. Skylten utanför biblioteket och skärmtaket är andra saker som hon återkommer till, det ska påminna mer om bio än bibliotek.
För att kunna utgå från brukaren har de: genomfört olika former av kartläggningar, haft fokusgrupper (både vuxna & ungdomar) och intervjuer, gjort studiebesök - ofta i helt andra miljöer. Något som kom fram i fokusgrupperna var att de ville att biblioteket skulle stödja och skildra det unika/det lokala, man ville ha ett bibliotek att vara stolt över och man ville vara aktiv i verksamheten. Det skulle bli ett ungt och färgstarkt bibliotek som skulle vara lätt att hitta - och det skulle finnas kaffe. Själva la arbetsgruppen till: självbetjäning fullt ut (de har ingen låne-/infodisk), biblioteket ska vara öppet för experiment & nyskapande (och personalen som rekryteras ska tycka att detta är roligt), man ville testa/pröva olika saker. All personal "jobbar på golvet", något som blev upphov till ganska många frågor på slutet... Eftersom det inte finns nån infodisk innebär det att personalen & användaren alltid hamnar på samma sida av datorn, de använder alltid sin opac etc - genialt om du frågar mig. Man har uppemot 9 datorer, 2 tror jag var rena sökdatorer. Sen har man två minimala arbetsstationer där personalen har tillgång till "bakomuppgifterna", rfid-plattan mm.
Kontakten personal-låntagare har ökat & gett mer uttrymme för personlig service, överhuvudtaget uttrymme till att utveckla verksamheten. 3,75 % tjänst, två som jobbar samtidigt. Biblioteket har öppet 36 timmar/vecka + tid för programverksamhet + blogg etc. Inga avgifter förutom borttappade böcker, halleluja.
Det ska vara lätt att hitta i biblioteket = en ny hylluppsättning, inspirerad av projektet Det frågeorienterade biblioteket. De prövar sig fram, efter Albys förutsättningar - think local. I grunden för systemet ligger SAB, men låntagaren ser något helt annat: "Världen", "Ung" osv. genremärkningar med symboler (Holland) + en medarbetare som gjorde egna symboler eftersom de inte hittade något symbolsystem som passade deras syften. Fungerar utmärkt i ett litet bibliotek enligt henne (påminn Rutqvist om att vi vill ha broschyren där symbolerna/systemet beskrivs), Albys bestånd är strax under 20.000 & lokalen är ca 460 m2. Våra siffror?
Förutom den nya och tydliga (användarorienterade) prövar de olika former av hylluppsättning och skyltning. Kul med de rundade hyllorna förstås även om de verkat ha vållat en hel del problem längs vägen. De har hyllplan som lutar inåt vilket innebär att man kan ställa böckerna som i våra barnbokstråg, dvs att man bläddrar bland böckerna samtidigt som de automatiskt skyltar sig själva... Skyltning + förvaring = smart. Har inga lysrör utan endast lampor och spottar, en förutsättning eftersom flera hyllsektioner är flyttbara.
Att ha rätt medier är naturligtvis en förutsättning, även här har de ett konsekvent användarperspektiv. Hur då undrar man ju, men det blev icke mer konkret än så. De läser BTJ-listor (digitala) & köper från vissa andra leverantörer precis som vi. Men, en käck lite historia: istället för att stå & våndas vid gallringen av böcker försäker de ändra tankesättet från "Vilka böcker ska bort?" till "Vilka böcker vill jag ha kvar?". Från "ta bort" till "plocka ut"/"lyfta fram". Konsekvensen är naturligtvis gallring för de som blir kvar trots allt men jag ser vitsen med det hele.
En svår balansgång för vilket ungdomsbibliotek det än månde vara (pratade tex m Christoffer i Deje på lunchen om detta) är den mellan bibliotek vs fritidsgård. I Alby har de betonat att det är ett bibliotek, en plats dit alla är välkomna som har fokus på ordet & språket & välkomnar all verksamhet man kan tänka sig kring detta - men som har fokus på barn och unga.
Demoteket. Låter ljuvligt, ger ungdomar på plats möjlighet att ladda upp sina egna filer som sedan kan lånas ut. Underbart. Om inte biblioteksmiljonen hade fryst inne skulle jag ha önskat pengar till stackars stadsbibblan här i stan. En del av materialet görs i workshopar i bibblan, det verkar som att även Mediejukeboxen också kan användas till detta?Men hur gick det då? De hade en stor invigningsfest, 2000 kom första dagen. Ökade besökssiffror. Lånen ökat med 76%. Även de gamla kommer - till skillnad från det gamla dit de inte kom. Där hade ungdomarna "hade tagit över, på ett negativt sätt". Nu är ungdomen i fokus på ett så påtagligt och kreativt sätt att det inte är ett problem. Men sen handlar det givetvis mycket om att behålla gränsen, vilket personalen jobbar med dagligen.Hylluppställningen fungerar, ingen saknar SAB.De nätverkar mycket, med kulturskolan, kreativa aktörer i Botkyrka mm - det blir mkt material t Demoteket etc. Även många utlån. Programverksamheten inte sällan under öppettid.Biblioteket är inte bara något som man tar med sig något från, utan besökarna lägger till något också.
Närbibliotek 2.0.- tillgängliga för lokalsamhällets aktörer, ex Botkyrka community teater s kom på att de kunde använda sig av biblioteket så nu lånar biblioteket ut dans. Biblioteket vill vara en självklar samarbetspartner, en arena för samarbete.All uppmärksamhet är bra, får även politikerna att förstå den verksamhet som bedrivs (media gillar möten, tex bibblo + spel, bibblo + dans etc)
Digitala biblioteket? De vill satsa mer på 2.0-variant på webben men har inte resurser. Vill ha interaktiv webb, borde lägga mer personaltid på detta. Har två bloggar i dagsläget: en vuxenblogg och en ungdomsblogg. ("Vuxenblogg" låter inte helt rumsrent, eller?)
Det lokala betonas överallt, även i hylluppställning. Med datoriseringen är det ju väldigt enkelt att ändra när en uppställning inte fungerar. Var inte rädd för att prova! Se det som ett sätt att hålla biblioteket levande.All personal ska ha samma baskompetens, jobbar mycket med bemötande, databasprojekt o liknande. All ska känna sig välkomna och sedda. Var aktiv i bemötandet, hälsa, ögonkontakt etc.
Ett ungt bibliotek i ett rum som överraskar
Eftersom Petra Trobäck satt fast på Arlande inledde Margareta Berg från Botkyrka dagen med att prata om processen med att arbeta fram ett nytt bibliotek i Alby och överhuvudtaget det förändringsuppdrag som fick henne att nappa på jobbet som bibliotekschef i Botkyrka. Alby är ju en väldigt speciell kommun, som förutom alla nationaliteter dessutom har en medelålder på 36 år! Kommunen satsar framsynt på upplevelseindustrin kan man väl lugnt påstå och som medarbetare i kommunen/biblioteket ska man vara orädd, öppen och energisk. "BOTKYRKA - långt ifrån lagom", otroligt bra liten slogan ;-).
Kommunen har två större bibliotek som de kallar resursbibliotek (inte huvudbibliotek) och fyra bibliotek (inte filialer) med olika inriktning. Just Alby bibliotek har fokus på Ung kultur. De har ett gemensamt bestånd, dagliga sändningar mellan biblioteken och inga avgifter. De hade tidigt ett ganska uttalat mål att göra något speciellt med lokalen, ett av målen var "att skapa vackra och funktionella bibliotek för upplevelse och kunskap" som även skulle vara en "plats för nyskapande och experiment." Rummet är en del av upplevelsen. Ett övergripande mål var att vara ett av Stockholmsområdets intressantaste bibliotek år 2010.
Det nya biblioteket i Alby stod klart i april nu i år, efter 1 års (!) arbete - från beslut till invigning. Runda former och starka färger präglar rummet, hon visar finfina bilder men beskriver projektet som något mittemellan framsynthet och dårskap. Svepande former, runda hyllor och nischer - hur kombinerar man det med tillgänglighetskrav etc? Andra tydliga saker som de fokuserat på under hela projektet är ANVÄNDARFOKUS och LOKAL FÖRANKRING. Skylten utanför biblioteket och skärmtaket är andra saker som hon återkommer till, det ska påminna mer om bio än bibliotek.
För att kunna utgå från brukaren har de: genomfört olika former av kartläggningar, haft fokusgrupper (både vuxna & ungdomar) och intervjuer, gjort studiebesök - ofta i helt andra miljöer. Något som kom fram i fokusgrupperna var att de ville att biblioteket skulle stödja och skildra det unika/det lokala, man ville ha ett bibliotek att vara stolt över och man ville vara aktiv i verksamheten. Det skulle bli ett ungt och färgstarkt bibliotek som skulle vara lätt att hitta - och det skulle finnas kaffe. Själva la arbetsgruppen till: självbetjäning fullt ut (de har ingen låne-/infodisk), biblioteket ska vara öppet för experiment & nyskapande (och personalen som rekryteras ska tycka att detta är roligt), man ville testa/pröva olika saker. All personal "jobbar på golvet", något som blev upphov till ganska många frågor på slutet... Eftersom det inte finns nån infodisk innebär det att personalen & användaren alltid hamnar på samma sida av datorn, de använder alltid sin opac etc - genialt om du frågar mig. Man har uppemot 9 datorer, 2 tror jag var rena sökdatorer. Sen har man två minimala arbetsstationer där personalen har tillgång till "bakomuppgifterna", rfid-plattan mm.
Kontakten personal-låntagare har ökat & gett mer uttrymme för personlig service, överhuvudtaget uttrymme till att utveckla verksamheten. 3,75 % tjänst, två som jobbar samtidigt. Biblioteket har öppet 36 timmar/vecka + tid för programverksamhet + blogg etc. Inga avgifter förutom borttappade böcker, halleluja.
Det ska vara lätt att hitta i biblioteket = en ny hylluppsättning, inspirerad av projektet Det frågeorienterade biblioteket. De prövar sig fram, efter Albys förutsättningar - think local. I grunden för systemet ligger SAB, men låntagaren ser något helt annat: "Världen", "Ung" osv. genremärkningar med symboler (Holland) + en medarbetare som gjorde egna symboler eftersom de inte hittade något symbolsystem som passade deras syften. Fungerar utmärkt i ett litet bibliotek enligt henne (påminn Rutqvist om att vi vill ha broschyren där symbolerna/systemet beskrivs), Albys bestånd är strax under 20.000 & lokalen är ca 460 m2. Våra siffror?
Förutom den nya och tydliga (användarorienterade) prövar de olika former av hylluppsättning och skyltning. Kul med de rundade hyllorna förstås även om de verkat ha vållat en hel del problem längs vägen. De har hyllplan som lutar inåt vilket innebär att man kan ställa böckerna som i våra barnbokstråg, dvs att man bläddrar bland böckerna samtidigt som de automatiskt skyltar sig själva... Skyltning + förvaring = smart. Har inga lysrör utan endast lampor och spottar, en förutsättning eftersom flera hyllsektioner är flyttbara.
Att ha rätt medier är naturligtvis en förutsättning, även här har de ett konsekvent användarperspektiv. Hur då undrar man ju, men det blev icke mer konkret än så. De läser BTJ-listor (digitala) & köper från vissa andra leverantörer precis som vi. Men, en käck lite historia: istället för att stå & våndas vid gallringen av böcker försäker de ändra tankesättet från "Vilka böcker ska bort?" till "Vilka böcker vill jag ha kvar?". Från "ta bort" till "plocka ut"/"lyfta fram". Konsekvensen är naturligtvis gallring för de som blir kvar trots allt men jag ser vitsen med det hele.
En svår balansgång för vilket ungdomsbibliotek det än månde vara (pratade tex m Christoffer i Deje på lunchen om detta) är den mellan bibliotek vs fritidsgård. I Alby har de betonat att det är ett bibliotek, en plats dit alla är välkomna som har fokus på ordet & språket & välkomnar all verksamhet man kan tänka sig kring detta - men som har fokus på barn och unga.
Demoteket. Låter ljuvligt, ger ungdomar på plats möjlighet att ladda upp sina egna filer som sedan kan lånas ut. Underbart. Om inte biblioteksmiljonen hade fryst inne skulle jag ha önskat pengar till stackars stadsbibblan här i stan. En del av materialet görs i workshopar i bibblan, det verkar som att även Mediejukeboxen också kan användas till detta?Men hur gick det då? De hade en stor invigningsfest, 2000 kom första dagen. Ökade besökssiffror. Lånen ökat med 76%. Även de gamla kommer - till skillnad från det gamla dit de inte kom. Där hade ungdomarna "hade tagit över, på ett negativt sätt". Nu är ungdomen i fokus på ett så påtagligt och kreativt sätt att det inte är ett problem. Men sen handlar det givetvis mycket om att behålla gränsen, vilket personalen jobbar med dagligen.Hylluppställningen fungerar, ingen saknar SAB.De nätverkar mycket, med kulturskolan, kreativa aktörer i Botkyrka mm - det blir mkt material t Demoteket etc. Även många utlån. Programverksamheten inte sällan under öppettid.Biblioteket är inte bara något som man tar med sig något från, utan besökarna lägger till något också.
Närbibliotek 2.0.- tillgängliga för lokalsamhällets aktörer, ex Botkyrka community teater s kom på att de kunde använda sig av biblioteket så nu lånar biblioteket ut dans. Biblioteket vill vara en självklar samarbetspartner, en arena för samarbete.All uppmärksamhet är bra, får även politikerna att förstå den verksamhet som bedrivs (media gillar möten, tex bibblo + spel, bibblo + dans etc)
Digitala biblioteket? De vill satsa mer på 2.0-variant på webben men har inte resurser. Vill ha interaktiv webb, borde lägga mer personaltid på detta. Har två bloggar i dagsläget: en vuxenblogg och en ungdomsblogg. ("Vuxenblogg" låter inte helt rumsrent, eller?)
Det lokala betonas överallt, även i hylluppställning. Med datoriseringen är det ju väldigt enkelt att ändra när en uppställning inte fungerar. Var inte rädd för att prova! Se det som ett sätt att hålla biblioteket levande.All personal ska ha samma baskompetens, jobbar mycket med bemötande, databasprojekt o liknande. All ska känna sig välkomna och sedda. Var aktiv i bemötandet, hälsa, ögonkontakt etc.
tisdag 14 oktober 2008
Building capacity for change
Stephen Abrams (m Simpsonbild av sig själv s skärmsläckare) är "the company futurist" och en ren och skär fröjd att lyssna på (håll koll på stephens lighthouse där även KIB-powerpointen finns utlagd). Tänk mig honom & Joacim Hansson i ett och samma rum och framtidens bibliotek som diskussionsämne :-). The versatile library.
Berättar om internt projekt: 10 thing in 20 weeks (kolla upp).
Gör en kul sammanfattning av det senaste århundradets viktiga förändringar - vad är väl ett fjuttigt Internet mot tåg, flyg, kyl osv. Många tekniska framsteg påverkar vårt vardagsliv och sätt att relatera till varandra o vår omgivning, men i den ligan är ju Internet inte mycket att komma med menar han. vår generation måste vara den gnälligaste i mannaminne. Men ok. En stor förändring är det ju, en ekonomisk inte minst. The knowledgebased economy: patent, copyright, IT. Det är inte längre oljemagnater som äger världen utan copyright-owners...
Google. varför skulle man vilja att ens hemsida/sökverktyg fungerade som Google!? Allt vi ser på Google är ju manipulerat. De är proffs på sökoptimering och annonsköpare - just därför är det ju så viktigt att exempelvis just vi bibliotekarier finns samt licensdatabaser som inte kan manipuleras. Ställ en fråga till Google & Google har ju naturligtvis ingen aning om det är en elev som ska göra skolarbete eller en kvinna som vill skilja sig som söker på ordet "divorce". Vi agerar ju olika.
Hur positionerar vi biblioteken/bibliotekarierna?
Hur lär sig folk? det finns 7 lärstilar enligt Abrams, han pratar inte så mycket om den på KIB men här har jag hämtat dem från stephenslighthouse, en annan presentation han hållit för andra:
• Visual/Spatial (Picture Smart)
• Verbal/Linguistic (Word Smart)
• Musical/Rhythmic (MusicSmart)
• Logical/Mathematical (Number Smart)
• Bodily/Kinesthetic (Body Smart)
• Interpersonal (People Smart)
• Intrapersonal (Self Smart)
– Piaget, Bloom, Gardner, etc.
80% av biblioteken och bibliotekens verksamhet är textbaserade i sin lärstil och problemet är att vi så gärna vill få våra låntagare att bli det också. hur kan vi använda mer emotionella, taktila, sensoriska lärstilar?
(Lästips: "How doctors think"/K. Montgomery)
Att ändra en persons workflow är inte lätt, inget som görs i en handvändning. Det kräver motivation, ofta emotionell/psykologisk - underlätta för låntagaren/användaren! Tar ett exempel med hur läkarna kunde få upp databaser i sina PDA:s (handdatorer) och på så sätt direkt kunde kolla eventuella biverkningar av en medicin direkt på patientrummen istället för att vara tvugna att dubbelkolla detta efteråt. man kan också manipulera presentationen av informationen: för läkarna var det biverknignarna/contradictions som kom upp först men för sköterksorna var det en bild på medicinen eftersom de tenderar att vara mer visible learners och måste ha dödskoll på hur tabletten eller vad det nu är ser ut.
Ambition: Vi kan göra ditt liv bättre!
han visar en massa roliga/fina bokbilder från flickr.
Idag: en helt annna inställning till kunskap, vetenskap, FAKTA (och lagring tänker jag). inget är för evigt, det vi lärde oss när vi var små som var exakt vetenskap har visat sig inte stämma. Periodiska systemet, kokpunkt etc...
Nu: "Article level economy". vad händer när vi går till "Chapter level economy"?
Apropå lärstilar: de har lagt ut filmer, mp3-filer, streaming media i OPAC:en. Här kommer frågan: Your website - does it supply every learning styles? Får våra användare diskutera innehållet/ tagga innehållet/ lyssna/se filmer etc? Eller vill vi helt enkelt att de ska vara små minibibliotekarier? presentera oss inte som om vi vore stormarknader för artiklar. Gärna bilder på oss! Biblioteket kan inte existera utan oss, utan oss är det ju just bara ett varuhus.
Var personliga - se till att synas. Var där användarna är. Berätta vad du är bra på.
Pratar mer om user created content. Om att det går att söka i spoken word (!) som patologer kan göra med det de talat in i ´sina diktafoner.
Its all about DRM & Rights. Det bästa sättet att förutsäga framtiden är att invent it ourselves.
Visar ett gulligt diagram om vad 2.0 faktiskt är (visa på enhetsmöte?) Things U can do/People U know.
Key things:
Social networking. Vi är sociala varelser och bibliotek är sociala institutioner. SHaring, learnign together osv. dra nytta av the sharing economy.
zoho, flickr, ning, typepad, linkedin, googledocs, twitter, facebook, myspace etc etc.
Tänk att ha alla man mött genom livet samlade på ett och samma ställe (som man kan ha på facebook). Vilken resurs! Du kan rikta frågan direkt til den som passar bäst.
Kolla upp: Sirsidynix. Hans blogg: studie om att dödligheten sjunkit på sjukhus m bibliotek!?
Final words: Websites are sooo last century... (nu är det social networking som gäller :-)
Berättar om internt projekt: 10 thing in 20 weeks (kolla upp).
Gör en kul sammanfattning av det senaste århundradets viktiga förändringar - vad är väl ett fjuttigt Internet mot tåg, flyg, kyl osv. Många tekniska framsteg påverkar vårt vardagsliv och sätt att relatera till varandra o vår omgivning, men i den ligan är ju Internet inte mycket att komma med menar han. vår generation måste vara den gnälligaste i mannaminne. Men ok. En stor förändring är det ju, en ekonomisk inte minst. The knowledgebased economy: patent, copyright, IT. Det är inte längre oljemagnater som äger världen utan copyright-owners...
Google. varför skulle man vilja att ens hemsida/sökverktyg fungerade som Google!? Allt vi ser på Google är ju manipulerat. De är proffs på sökoptimering och annonsköpare - just därför är det ju så viktigt att exempelvis just vi bibliotekarier finns samt licensdatabaser som inte kan manipuleras. Ställ en fråga till Google & Google har ju naturligtvis ingen aning om det är en elev som ska göra skolarbete eller en kvinna som vill skilja sig som söker på ordet "divorce". Vi agerar ju olika.
Hur positionerar vi biblioteken/bibliotekarierna?
Hur lär sig folk? det finns 7 lärstilar enligt Abrams, han pratar inte så mycket om den på KIB men här har jag hämtat dem från stephenslighthouse, en annan presentation han hållit för andra:
• Visual/Spatial (Picture Smart)
• Verbal/Linguistic (Word Smart)
• Musical/Rhythmic (MusicSmart)
• Logical/Mathematical (Number Smart)
• Bodily/Kinesthetic (Body Smart)
• Interpersonal (People Smart)
• Intrapersonal (Self Smart)
– Piaget, Bloom, Gardner, etc.
80% av biblioteken och bibliotekens verksamhet är textbaserade i sin lärstil och problemet är att vi så gärna vill få våra låntagare att bli det också. hur kan vi använda mer emotionella, taktila, sensoriska lärstilar?
(Lästips: "How doctors think"/K. Montgomery)
Att ändra en persons workflow är inte lätt, inget som görs i en handvändning. Det kräver motivation, ofta emotionell/psykologisk - underlätta för låntagaren/användaren! Tar ett exempel med hur läkarna kunde få upp databaser i sina PDA:s (handdatorer) och på så sätt direkt kunde kolla eventuella biverkningar av en medicin direkt på patientrummen istället för att vara tvugna att dubbelkolla detta efteråt. man kan också manipulera presentationen av informationen: för läkarna var det biverknignarna/contradictions som kom upp först men för sköterksorna var det en bild på medicinen eftersom de tenderar att vara mer visible learners och måste ha dödskoll på hur tabletten eller vad det nu är ser ut.
Ambition: Vi kan göra ditt liv bättre!
han visar en massa roliga/fina bokbilder från flickr.
Idag: en helt annna inställning till kunskap, vetenskap, FAKTA (och lagring tänker jag). inget är för evigt, det vi lärde oss när vi var små som var exakt vetenskap har visat sig inte stämma. Periodiska systemet, kokpunkt etc...
Nu: "Article level economy". vad händer när vi går till "Chapter level economy"?
Apropå lärstilar: de har lagt ut filmer, mp3-filer, streaming media i OPAC:en. Här kommer frågan: Your website - does it supply every learning styles? Får våra användare diskutera innehållet/ tagga innehållet/ lyssna/se filmer etc? Eller vill vi helt enkelt att de ska vara små minibibliotekarier? presentera oss inte som om vi vore stormarknader för artiklar. Gärna bilder på oss! Biblioteket kan inte existera utan oss, utan oss är det ju just bara ett varuhus.
Var personliga - se till att synas. Var där användarna är. Berätta vad du är bra på.
Pratar mer om user created content. Om att det går att söka i spoken word (!) som patologer kan göra med det de talat in i ´sina diktafoner.
Its all about DRM & Rights. Det bästa sättet att förutsäga framtiden är att invent it ourselves.
Visar ett gulligt diagram om vad 2.0 faktiskt är (visa på enhetsmöte?) Things U can do/People U know.
Key things:
Social networking. Vi är sociala varelser och bibliotek är sociala institutioner. SHaring, learnign together osv. dra nytta av the sharing economy.
zoho, flickr, ning, typepad, linkedin, googledocs, twitter, facebook, myspace etc etc.
Tänk att ha alla man mött genom livet samlade på ett och samma ställe (som man kan ha på facebook). Vilken resurs! Du kan rikta frågan direkt til den som passar bäst.
Kolla upp: Sirsidynix. Hans blogg: studie om att dödligheten sjunkit på sjukhus m bibliotek!?
Final words: Websites are sooo last century... (nu är det social networking som gäller :-)
torsdag 28 augusti 2008
Om (folk)bibliotek
Ännu ett mycket läsvärt inlägg på Uppsala länsbiblioteks blogg:
Om folkbibliotekens olika vägval, en svår balansgång mellan många och motstridiga krav...
Om folkbibliotekens olika vägval, en svår balansgång mellan många och motstridiga krav...
tisdag 25 mars 2008
LäsaLäraLåna
Innan dagens avslutande diskussioner pratade Johanna Hansson om Stockholm stadsbiblioteks förändrade arbetssätt: Läsa -Lära - Låna. Att arbeta processinriktat, vad är nu det? Besökaren ses mer som individ än som grupp. Medarbetaren ses mer som kompetens än som titel. Det fysiska rummet är inte längre det som de organiserar kring mm.
Stadsbiblioteket är ett av ca 40 bibliotek, 90 anställda. ca 3000 besök/dag vilket är ganska litet med tanke på att det ligger i huvudstadens centrum. 1.4 miljoner lån/år, ökade förra året. Behöver vara ca 15 stycken för att biblioteket ska kunna öppna för dagen... Ska utöka från ca 3000 km2 till 18000 (om nu det nya huset byggs)! I Asplundhuset ska Hc + IB:s böcker finnas.
Tidiagre var det fyra enheter med varsin chef som var helt orenterade kring samlingarna. Men problemet var att de var för självständiga, samma beslut fattades på fyra ställen etc. Beslutade att skifta fokus från samling till användare. De vill lägga mer kraft på att möta användaren och mindre kraft på att bygga upp samlingarna. Samlingen är här och nu - inte samla för framtiden...
Nu: en enhet med en chef, tre sektionschefer och tre sektioner. Hon var mycket trevlig att lyssna på, det skulle vara intressant att åka dit på studiebesök.
Stadsbiblioteket är ett av ca 40 bibliotek, 90 anställda. ca 3000 besök/dag vilket är ganska litet med tanke på att det ligger i huvudstadens centrum. 1.4 miljoner lån/år, ökade förra året. Behöver vara ca 15 stycken för att biblioteket ska kunna öppna för dagen... Ska utöka från ca 3000 km2 till 18000 (om nu det nya huset byggs)! I Asplundhuset ska Hc + IB:s böcker finnas.
Tidiagre var det fyra enheter med varsin chef som var helt orenterade kring samlingarna. Men problemet var att de var för självständiga, samma beslut fattades på fyra ställen etc. Beslutade att skifta fokus från samling till användare. De vill lägga mer kraft på att möta användaren och mindre kraft på att bygga upp samlingarna. Samlingen är här och nu - inte samla för framtiden...
Nu: en enhet med en chef, tre sektionschefer och tre sektioner. Hon var mycket trevlig att lyssna på, det skulle vara intressant att åka dit på studiebesök.
tisdag 12 februari 2008
Manguel
"Vrålbildad men lättsmält" som Babel uttryckte det...
Så var det äntligen dags för lite good oldfashioned bokromantik ;-)! "En historia om läsning" gjorde ju underverk för min uppsats och även om jag fortfarande inte har läst hans senaste "Nattens bibliotek" så kan jag redan nu säga att den är minst lika bra. En fullkomlig boknörd som kan ägna varje vaken sekund åt att bara vältra sig i det han älskar mest av allt- nämligen böcker. Det är klart man gillar det.
Vad är ett bibliotek? Vad skiljer en stor mängd böcker från det vi kallar ett bibliotek? Ordning, placering, system - behövs det? Jo, delvis - man vill ju hitta böckerna. Men oavsett vilka regler vi hittar på så finns det alltid undantag och reglerna säger en hel del om upphovspersonen. Han hymlar inte med att han är en sann fetischist och tycker att i det ideala biblioteket får låntagaren ta med sig boken för gott.
Pratar mycket om Borges. Som bland annat gillade Mark Twains åsikt att det bästa sättet att starta ett bibliotek är att utelämna "the works of Jane Austen"... och som bestämde sig för att i sitt bibliotek skulle det bara finnas sådant han tyckte om, det resulterade i att han slet ut sidor ur böcker... Bland annat var det bara ett stycke ur en novell av Dostojevskij som platsade. Något om en dröm om en spindel som var stor som rummet and we spent the entire day watching it.
Byråkrater är bibliotekens största fiender. De ser inte på institutionen ur dess symboliska eller praktiska mening, utan utgår från budget. Han berättar om biblioteket (i SF?) som leddes av en sann byråkrat. En ny byggnad uppfördes med nytt koncept och mindre plats. De böcker som inte lånats ut på x antal år skulle förstöras - vad händer? Jo, bibliotekarierna smyger sig dit nattetid och stämplar böckerna! Det är så vackert så man blir tårögd. Andra fantastiska bibliotekshistorier (och jag antar att boken är fylld av fler) är den om Birkenau och hans eget naturligtvis som brann upp. Idag innehåller det 35000 volymer.
Inställning till bokbestånd och biblioteksverksamhet: detta är vad man känner, tänker och säger när man lånar ut den 200 år gamla boken som stått orörd till en låntagare för första gången:
Yes, we bought it for you.
Förresten så är Manguel "offer" för bokhoras veckans måndagsmöte, läs!
Så var det äntligen dags för lite good oldfashioned bokromantik ;-)! "En historia om läsning" gjorde ju underverk för min uppsats och även om jag fortfarande inte har läst hans senaste "Nattens bibliotek" så kan jag redan nu säga att den är minst lika bra. En fullkomlig boknörd som kan ägna varje vaken sekund åt att bara vältra sig i det han älskar mest av allt- nämligen böcker. Det är klart man gillar det.
Vad är ett bibliotek? Vad skiljer en stor mängd böcker från det vi kallar ett bibliotek? Ordning, placering, system - behövs det? Jo, delvis - man vill ju hitta böckerna. Men oavsett vilka regler vi hittar på så finns det alltid undantag och reglerna säger en hel del om upphovspersonen. Han hymlar inte med att han är en sann fetischist och tycker att i det ideala biblioteket får låntagaren ta med sig boken för gott.
Pratar mycket om Borges. Som bland annat gillade Mark Twains åsikt att det bästa sättet att starta ett bibliotek är att utelämna "the works of Jane Austen"... och som bestämde sig för att i sitt bibliotek skulle det bara finnas sådant han tyckte om, det resulterade i att han slet ut sidor ur böcker... Bland annat var det bara ett stycke ur en novell av Dostojevskij som platsade. Något om en dröm om en spindel som var stor som rummet and we spent the entire day watching it.
Byråkrater är bibliotekens största fiender. De ser inte på institutionen ur dess symboliska eller praktiska mening, utan utgår från budget. Han berättar om biblioteket (i SF?) som leddes av en sann byråkrat. En ny byggnad uppfördes med nytt koncept och mindre plats. De böcker som inte lånats ut på x antal år skulle förstöras - vad händer? Jo, bibliotekarierna smyger sig dit nattetid och stämplar böckerna! Det är så vackert så man blir tårögd. Andra fantastiska bibliotekshistorier (och jag antar att boken är fylld av fler) är den om Birkenau och hans eget naturligtvis som brann upp. Idag innehåller det 35000 volymer.
Inställning till bokbestånd och biblioteksverksamhet: detta är vad man känner, tänker och säger när man lånar ut den 200 år gamla boken som stått orörd till en låntagare för första gången:
Yes, we bought it for you.
Förresten så är Manguel "offer" för bokhoras veckans måndagsmöte, läs!
fredag 9 november 2007
Det rättvisa biblioteket
BiS 9e seminarium i serien. Stefan Carlén (Ordfront & i styrelsen för Ebfa), Barbro Bolonassos (Bibl.chef Fisksätra), Barbro Borg (bibl.chef Solna) & Lena Lundgren. BiS har genomfört en studie av läget i Sverige när det gäller bibliotek som drivs i andra former än kommunala. Vi fick ett häfte till seminariet med frågor etc (tex: Kan ett vinstdrivande bibliotek vara en förlust?), läsvärt! Säg till om ni är nyfikna så rotar jag fram det.
Upprinnelsen till undersökningen är naturligtvis den ökade pressen och debatten kring bibliotek som drivs på andra sätt än kommunala (Dieselverkstan, Rum för barn etc) och bilden av att detta är något som ökar i omfattning men ingen visste - sagt & gjort...
Carlén tog till orda och skrädde inte orden över sitt missnöje med sittande regering (En bok för alla har ju inte blivit speciellt trevligt behandlade som vi alla vet), vart är vi på väg!? Alla sociala verksamheter ska nu kunna konkurrensutsättas, marknadens logik ska kopieras och överföras nu även på kulturverksamheter. Sponsring & fler privata initiativ. De största farorna som han ser det med privatisering är frågor som rör insyn & tillgång (se bara vårt kära gamla föräldrakooperativ, suck). Även neutralitet (ex inköp av böcker) och demokrati är ju stora & viktiga frågor som berörs. Vilket samhällsansvar och vilket medborgarperspektiv styr ett privat bibliotek? Bibliotek är helt enkelt inte lämpliga att driva som aktiebolag, det stridet mot grunden i det som ett folkbibliotek har till uppgift, bland annat att motverka marknadens styrning och kommersialism. (Hur mäter man våra värden börjar jag tänka på nu när jag skriver detta?).
Efter Carlén tar Bolonassos till orda & talar ur ett chefsbibliotekarieperspektiv. påpekar att det är ju fortfarande kommunen som har ansvar för kontroll, avgifter, kvalité etc. även om biblioteken privatiseras. Hursomhelst, det är alltså ca 1% som drivs i någon annan form. Fler kommuner ligger i startgroparna - men varför är kommunerna intresserade? Står vi inför ett systemskifte? Vi kan se:
Upprinnelsen till undersökningen är naturligtvis den ökade pressen och debatten kring bibliotek som drivs på andra sätt än kommunala (Dieselverkstan, Rum för barn etc) och bilden av att detta är något som ökar i omfattning men ingen visste - sagt & gjort...
Carlén tog till orda och skrädde inte orden över sitt missnöje med sittande regering (En bok för alla har ju inte blivit speciellt trevligt behandlade som vi alla vet), vart är vi på väg!? Alla sociala verksamheter ska nu kunna konkurrensutsättas, marknadens logik ska kopieras och överföras nu även på kulturverksamheter. Sponsring & fler privata initiativ. De största farorna som han ser det med privatisering är frågor som rör insyn & tillgång (se bara vårt kära gamla föräldrakooperativ, suck). Även neutralitet (ex inköp av böcker) och demokrati är ju stora & viktiga frågor som berörs. Vilket samhällsansvar och vilket medborgarperspektiv styr ett privat bibliotek? Bibliotek är helt enkelt inte lämpliga att driva som aktiebolag, det stridet mot grunden i det som ett folkbibliotek har till uppgift, bland annat att motverka marknadens styrning och kommersialism. (Hur mäter man våra värden börjar jag tänka på nu när jag skriver detta?).
Efter Carlén tar Bolonassos till orda & talar ur ett chefsbibliotekarieperspektiv. påpekar att det är ju fortfarande kommunen som har ansvar för kontroll, avgifter, kvalité etc. även om biblioteken privatiseras. Hursomhelst, det är alltså ca 1% som drivs i någon annan form. Fler kommuner ligger i startgroparna - men varför är kommunerna intresserade? Står vi inför ett systemskifte? Vi kan se:
- ideologiska skäl
- lägre kostnader & större effektivitet
- ökad kvalitet=snabbare verksamhetsutveckling
- snabbare och smidigare beslutsvägar
Risker?
- kommunens kulturpolitiska inflytande minskar
- fragmentarisering: traditionellt starka nätverk mellan bibliotek luckras upp
- instabilitet i verksmaheten eftersom det sker upphandlingar var 3:e år
- juridiska aspekter, ex. mindre öppenhet eftersom det är andra krav på privata utförare
- risk att fokus flyttar från kvalitet till kvantitet
- kommunalt monopol kan komma att ersättas med privat (se vården...)
Transperens det pris vi får betala. Se upp! Följ utvecklingen. Vässa argumenten. Diskutera! MEN: ett öppet bibliotek är alltid bättre än ett stängt...
Bolonassos tar Nacka som exempel (tex Dieselverkstan) med självstyrda enheter som har avtal med kommunen. Tänk att som bibliotekarie ha i bakhuvet att varje besökare = 10 kronor... Fisksätra bibliotek ett annat exempel (ca 80 nationaliteter) - @rena för demokrati. Väldigt intressant att höra henne berätta om hur det är att vara en del av allt detta.
Frågor: -kommunal ojämlikhet -hur skiljer sig vår verksamhet från vård eller skola -vad motiverar fortsatt nätverkssamarbete - att starta eget är ju en klassisk kvinnofälla - principerna för biblioteksarbete, vems behov sätts främst - i en el/IT/kriskrasch, hur mäter vi - kan vi formulera bättre mått, bättre mål?
Tänk på att: -diskutera och FÖRSTÅ beräkningsmodeller - begär tid att bearbeta och förbereda (personalen bland annat) - begär status quo ett eller fler år så att man inte står inför nedskärningar på en gång - föreslå kloka tal/mått/mål - biblioteket i samhället, hur ser det ut!?
Hur ska vi mäta? Något som politikerna måste bli medvetna om också.
Lästips: Governing the commons (E. Ostrom), se Sörlins artiklar.
måndag 28 maj 2007
Rethinking the role of libraries in the networked age
Tom Wilson resonerade kring "the networked society" där räckvidden är fullkomligt global - även om en del förbud och restriktioner visserligen existerar - "the scope of the internet is truly global". Samtidigt som jag skriver detta snurrar lämpligt nog Kobras Etiopienprogram i bakgrunden och jag renskriver dessa anteckningar väl vetande att det finns en gräns mellan teori och praktik även i vårt nätverkande samhälle. Utfärdar en varning redan nu: detta är ett låångt inlägg, kanske lönar det sig att läsa? I slutet ligger hursomhelst en länk till professor Wilsons sida med en massa läsvärt!
Intressant för bibliotekens roll är att begrunda det faktum att om man har en "webpresence" så har man även (teoretiskt möjligt åtminstone) en världspublik, a global audience. Men Internet är inte bara webb, utan framförallt kapaciteten till kommunikation. En sjättedel av världens befolkning är tydligen uppkopplade, flest procent i Asien, minst i Mellanöstern och Afrika. men Internet är inte så mycket en informationsrevolution som en kommunikationsrevolution där interaktivitet som vi alla vet är det stora honnörsordet.
Så vad kan detta innebära för biblioteken? Jo:
1. ENTER INTO THE REVOLUTIONARY CHANGE. Vi måste börja ägna oss åt management of bits instead of books, detta är en oundviklig utveckling. Många specialbibliotek försvinner och ersätts av internetresurser. (I vilken omfattning kommer biblioteksanvändarna att "go internet" innan bibblan gör det?) Orättvis fråga om du frågar mig, men inte helt ogrundad...
2. CONTINUALLY ADOPTING PRACTICE. Ändra/följ efter användarna. var lyhörd och alert på de förändringar som sker runt omkring.
3. KASTA IN HANDDUKEN. Stäng bibblan och åk på permanent vacation...
Nä, vi måste ju ha en guide (jämför Jonssons "stigfinnare") och som vägledning för denna guide har Wilson moderniserat Ranganathans fem regler för en god "library scientist" (de ursprungliga reglerna kursiverade):
1. Books are for use - Information resources are there to be used
2. To every person his or her book - Universal access to information resources is a social necessity
3. To every book its reader - Every document is of value to somebody
4. Save the time of the reader - To be useful, information must be delivered with speed (ungefär), the user must get the information rapidly and efficently. Access!
5. The library is a growing organism - Information grows
Det som finns tillgängligt ska granskas så att innehållet är korrekt och inte vinklat etc, detta är bland annat bibliotekariernas uppgift enligt Wilson. Som även han tar upp Amazon.com som ett exempel på vilket sammanhang vi befinner oss i - är Amazon framtidens bibliotekskatalog? Till skillnad från våra bibliotekskataloger är Amazon skapat till nytta för den som letar efter böcker - för användaren och inte bibliotekarien... Wilson nämner omslagsbild, möjlighet att skriva o läsa recensioner, att läsa delar av boken, kommunicera o en mängd tydlig information på bitar som Amazon har men inte biblioteken - men nämner aldrig bibliotek.se konstigt nog?! Men en poäng har han ju i det han säger: våra kataloger är ju designade för att ordna innehållet och den MÄNGD information som bibliotekarier (av både hävd och nödtvång verkar det som) anser krävas för att underlätta vårt arbete när vi ska retrieva dokumenten från vår välordnade samling. detta är gott nog - men nu när vi ska lyfta blicken och se oss omkring och betrakta sammanhang och the big picture visar det sig att alla andra verkar ha fokus på användarna (som ju mycket riktigt vant sig vid detta) och att riktigt bra system faktiskt kan var designade efter att "sälja"/erbjuda innehållet (dvs. böckerna/dokumenten) istället!
Wilson: för att inte framstå som totala amatörer måste vi adapt till detta! I vår "nya" katalog ska all biblioteksmumbojumbo ligga dolt, synlig för oss som vill ha den men inte kastas i ansiktet på användaren. Men dessutom är det dags att börja samarbeta med andra aktörer i samhället, muséer, kommunen mm. Vi måste i större utsträckning acceptera vår roll som förmedlare av samhällsinformation (gäller ju framförallt folkbiblioteken), allt från busstider till tandläkarens telefonnummer. Boken kommer inte att försvinna (blablabla så hanterbar/bärbar både i öken och Antarktis) så vi har fortfarande att göra, men information som gäller det dagliga livet blir alltmer digital och alltmer viktig.
Management of the digital resources - därför behöver vi ju MER folk. Bibliotekens uppgift: devaluate, monitor, prepare for use.
Support the information user. Finns där, mitt i vardagen - vi kan hjälpa till att finna trovärdig och korrekt information för att informera människor i deras dagliga liv! detta var Wilsons verkliga huvudpoänger enligt mig, spela roll i vardagen, på så sätt blir biblioteken en självklar angelägenhet för alla. (Fast jag vill ju vara mer än en förmedlare av samhällsinformation...?)
Det här stackars inlägget blir ju oförsvarbart långt, och än är det inte slut... Biblioteken ska också ge sig ut på "the social networking arena" (borde enl. Wilson heta "virtual networking" eftersom social förutsätter mellanmänsklig kontakt face-to-face). Istället för att ge sig ut på de arenor som redan finns borde kanske biblioteken skapa sig en egen networking arena? Hur skulle denna kunna se ut!?
Äntligen dags för sammanfattning:
- Biblioteken måste arbeta hårdare för att tillgodose R:s 5 lagar
- Kom ihåg att ny teknik väntar alltid precis runt hörnet...
Sist men inte minst, vilken slags forskning vill vi som praktiker ha!? Och den utlovade länken:
http://informationr.net/
Intressant för bibliotekens roll är att begrunda det faktum att om man har en "webpresence" så har man även (teoretiskt möjligt åtminstone) en världspublik, a global audience. Men Internet är inte bara webb, utan framförallt kapaciteten till kommunikation. En sjättedel av världens befolkning är tydligen uppkopplade, flest procent i Asien, minst i Mellanöstern och Afrika. men Internet är inte så mycket en informationsrevolution som en kommunikationsrevolution där interaktivitet som vi alla vet är det stora honnörsordet.
Så vad kan detta innebära för biblioteken? Jo:
1. ENTER INTO THE REVOLUTIONARY CHANGE. Vi måste börja ägna oss åt management of bits instead of books, detta är en oundviklig utveckling. Många specialbibliotek försvinner och ersätts av internetresurser. (I vilken omfattning kommer biblioteksanvändarna att "go internet" innan bibblan gör det?) Orättvis fråga om du frågar mig, men inte helt ogrundad...
2. CONTINUALLY ADOPTING PRACTICE. Ändra/följ efter användarna. var lyhörd och alert på de förändringar som sker runt omkring.
3. KASTA IN HANDDUKEN. Stäng bibblan och åk på permanent vacation...
Nä, vi måste ju ha en guide (jämför Jonssons "stigfinnare") och som vägledning för denna guide har Wilson moderniserat Ranganathans fem regler för en god "library scientist" (de ursprungliga reglerna kursiverade):
1. Books are for use - Information resources are there to be used
2. To every person his or her book - Universal access to information resources is a social necessity
3. To every book its reader - Every document is of value to somebody
4. Save the time of the reader - To be useful, information must be delivered with speed (ungefär), the user must get the information rapidly and efficently. Access!
5. The library is a growing organism - Information grows
Det som finns tillgängligt ska granskas så att innehållet är korrekt och inte vinklat etc, detta är bland annat bibliotekariernas uppgift enligt Wilson. Som även han tar upp Amazon.com som ett exempel på vilket sammanhang vi befinner oss i - är Amazon framtidens bibliotekskatalog? Till skillnad från våra bibliotekskataloger är Amazon skapat till nytta för den som letar efter böcker - för användaren och inte bibliotekarien... Wilson nämner omslagsbild, möjlighet att skriva o läsa recensioner, att läsa delar av boken, kommunicera o en mängd tydlig information på bitar som Amazon har men inte biblioteken - men nämner aldrig bibliotek.se konstigt nog?! Men en poäng har han ju i det han säger: våra kataloger är ju designade för att ordna innehållet och den MÄNGD information som bibliotekarier (av både hävd och nödtvång verkar det som) anser krävas för att underlätta vårt arbete när vi ska retrieva dokumenten från vår välordnade samling. detta är gott nog - men nu när vi ska lyfta blicken och se oss omkring och betrakta sammanhang och the big picture visar det sig att alla andra verkar ha fokus på användarna (som ju mycket riktigt vant sig vid detta) och att riktigt bra system faktiskt kan var designade efter att "sälja"/erbjuda innehållet (dvs. böckerna/dokumenten) istället!
Wilson: för att inte framstå som totala amatörer måste vi adapt till detta! I vår "nya" katalog ska all biblioteksmumbojumbo ligga dolt, synlig för oss som vill ha den men inte kastas i ansiktet på användaren. Men dessutom är det dags att börja samarbeta med andra aktörer i samhället, muséer, kommunen mm. Vi måste i större utsträckning acceptera vår roll som förmedlare av samhällsinformation (gäller ju framförallt folkbiblioteken), allt från busstider till tandläkarens telefonnummer. Boken kommer inte att försvinna (blablabla så hanterbar/bärbar både i öken och Antarktis) så vi har fortfarande att göra, men information som gäller det dagliga livet blir alltmer digital och alltmer viktig.
Management of the digital resources - därför behöver vi ju MER folk. Bibliotekens uppgift: devaluate, monitor, prepare for use.
Support the information user. Finns där, mitt i vardagen - vi kan hjälpa till att finna trovärdig och korrekt information för att informera människor i deras dagliga liv! detta var Wilsons verkliga huvudpoänger enligt mig, spela roll i vardagen, på så sätt blir biblioteken en självklar angelägenhet för alla. (Fast jag vill ju vara mer än en förmedlare av samhällsinformation...?)
Det här stackars inlägget blir ju oförsvarbart långt, och än är det inte slut... Biblioteken ska också ge sig ut på "the social networking arena" (borde enl. Wilson heta "virtual networking" eftersom social förutsätter mellanmänsklig kontakt face-to-face). Istället för att ge sig ut på de arenor som redan finns borde kanske biblioteken skapa sig en egen networking arena? Hur skulle denna kunna se ut!?
Äntligen dags för sammanfattning:
- Biblioteken måste arbeta hårdare för att tillgodose R:s 5 lagar
- Kom ihåg att ny teknik väntar alltid precis runt hörnet...
Sist men inte minst, vilken slags forskning vill vi som praktiker ha!? Och den utlovade länken:
http://informationr.net/
Biblioteket i det senmoderna samhället
Biblioteksdagarna inleddes med ett inspirerande och tankeväckande föredrag av Kjell Jonsson (överbibliotekarie i Umeå), finns åtminstone i skrivande stund utlagd som streamad film på föreningens sida, se själva:
http://projects-yra.se/FOL0001/Player/player.htm?odm3.asx&
I vilket sammanhang existerar biblioteket? Tekniskt, kulturellt, socialt - allt större möjlighet att anpassa det du vill ha efter dina specifika behov. Den kulturella makten som byggts upp kring det tryckta ordet har "förflyttats" (kulturell fragmentisering), det finns inte längre några auktoriteter som bestämmer vad alla bör läsa/se. Och vad är egentligen kunskap? Finns det en Sanning som alla kan nå? En kanon som alla borde läsa/dela?
Ögonblickets tyranni (Thomas Hylland Erichsen) - det är inte brist på information vi lider av, utan brist på friheten från information... Och bristen på stigfinnare i detta alltmer individualiserade, snabbare, rörligare och fragmentaliserade sammanhang.
Samtidighetens dominans - internet och globalisering, vi är samtida med hela världen, vad gör detta med förväntningar och krav? Habermas borgerliga offentliget... Efter att elegant ha anknutit till Svedjedals biblioteksinlägg (som ett av de få som talar om ett medborgarideal och medborgarkultur mm) i dagens DN avslutar Jonsson sina resonemang i kommunikationens och det offentligas anda. Helt obegripligt kanske om man inte sett presentationen, men ännu så länge finns ju chansen.
http://projects-yra.se/FOL0001/Player/player.htm?odm3.asx&
I vilket sammanhang existerar biblioteket? Tekniskt, kulturellt, socialt - allt större möjlighet att anpassa det du vill ha efter dina specifika behov. Den kulturella makten som byggts upp kring det tryckta ordet har "förflyttats" (kulturell fragmentisering), det finns inte längre några auktoriteter som bestämmer vad alla bör läsa/se. Och vad är egentligen kunskap? Finns det en Sanning som alla kan nå? En kanon som alla borde läsa/dela?
Ögonblickets tyranni (Thomas Hylland Erichsen) - det är inte brist på information vi lider av, utan brist på friheten från information... Och bristen på stigfinnare i detta alltmer individualiserade, snabbare, rörligare och fragmentaliserade sammanhang.
Samtidighetens dominans - internet och globalisering, vi är samtida med hela världen, vad gör detta med förväntningar och krav? Habermas borgerliga offentliget... Efter att elegant ha anknutit till Svedjedals biblioteksinlägg (som ett av de få som talar om ett medborgarideal och medborgarkultur mm) i dagens DN avslutar Jonsson sina resonemang i kommunikationens och det offentligas anda. Helt obegripligt kanske om man inte sett presentationen, men ännu så länge finns ju chansen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)