Mats Hernvall (Stockholm) & Inger Edebro (Umeå) berättar på Biblioteksdagarna om sina erfarenheter med att bygga upp "sina" webbplatser http://biblioteket.se/ & http://www.minabibliotek.se/. Trist att Stockholms sida försegats av juridisk tvist, fortfarande en testversion ute -symptomatiskt? Nåväl, nu gäller:
FRÅN LÅNTAGARE TILL DELTAGARE
Hernvall berättade för deras grundläggande antaganden när de började arbetet, att bibliotekens idé håller tex. och att samhället har förändrats mycket mer och snabbare än vad biblioteken gjort, de levererar i stort sett samma tjänster som förr och på mycket liknande sätt som de gjorde "förr". Kan man förändra paketeringen så att biblioteket finns tillgängligt där medborgarna faktiskt är!? Se till att bibliotekets tjänster och kunskap faktiskt används!
Några tankar om marknadskrafterna bakom 2.0 (läs t.ex: http://www.oreilly.com/catalog/web2report/chapter/web20_report_excerpt.pdf):
-kundbasen är nationellt lokal
-kunderna är alltid uppkopplade
-kunderna är uppkopplade överallt
-kunderna är inte bara uppkopplade utan även engagerade
-kostnaderna för digitala leveranser har minskat dramatiskt etc.
Mer diskussion om den långa svansen - vi har ju även det smala! Och det gamla, men det är osynligt i våra magasin etc. lyft fram: likt denna bok är också/ du som gillade denna, läs även denna... etc.
Allt ska synliggöras. Dokumenten, samtalen, kompetensen. Vad gjorde Stockholm?
1. Kundorienterad webplats och ny katalog som binder samman medier och verksamhet. Biblioteket är inte bara en utlåningscentral.
2. Synliggör tjänsterna och personalens kompetens.
3. Skapa verktyg för deltagande och kommunikation.
4. Arkitektur och integration. Teknik för att underlätta etc.
5. Starta förändringsprocess i organisationen. Biblioteket.se inte bara ett webbprojekt utan ett biblioteksprojekt.
6. Se till att alla använder webbplatsen och utforskar dess möjligheter (personalen alltså!)
Erfarenheter och slutsatser?
-personal och kunder är jämbördiga. Låntagarna kommer inte längre för att bli "upplysta" etc.
-skapa en fokuserad verksamhetsutveckling med en vision - vad vill vi!?
-inse att det finns ingen färdig produkt som löser uppgiften!
-samverka! Här gäller prestigelöshet, Open Mind och Open Source! Gör detta på ett öppet o ärligt sätt
-integrera och marknadsför
-testa och ha kul!
-använd information om innehållet för att rekommendera, koppla samman och inspirera! Typ: jag vill ha något som liknar.../ den jag ville ha fanns inte inne men det gör ...
-undersök och följ användarbeteenden och statistik
I Umeå började de redan 1998, blev sedan EU-projekt. biblioteket verkar här ha samverkat och följt kommunens kulturpolitiska visioner tätt (inte helt oviktigt i sammanhanget: Capital of culture 2014 http://www.umea2014.se/)
Har försöt eftersträva en balans mellan vardag och vision, nog så viktigt! vardagens snabbt, konkret, problemlösande motsvaras av visionens långsiktigt, nyskapande och intresseväckande. Fyra ledord: Innovativ, Intuitiv, Informativ, Interaktiv. (Bra med korta ord i ett utvecklingsarbete säger Inger ;-)
Från kaos till klarhet i form av en tvåstegsraket: sex kommuner skapar en gemensam webb med en inloggning och ett lösenord, sen kommer community, diskussionsgrupper etc. grunden är att:
-förmedla kultur
-tillhandahålla information
-vara tillgänglig mötesplats
till sin hjälp har de tagit in en redaktör med jounalistisk bakgrund och de har ämnesredaktioner. All personal ska ägna 2.5% av sin arbetstid till webben!
Gullig avslutning: samesame but different? Visar bils på sin mamma som cyklade omkring i Umetrakten med bokkassar på styret och boklåda på pakethållaren i dåtidens form av "ny biblioteksverksamhet", nämligen uppsökande verksamhet...
Vill sträva mot en nationell web 2.0, behovet och intresset finns?
Fråga: Det finns egentligen tre vägar: ska man skapa en egen community, delta i de communities som redan finns eller göra både och?
Visar inlägg med etikett Biblioteksdagarna 2007. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Biblioteksdagarna 2007. Visa alla inlägg
onsdag 6 juni 2007
onsdag 30 maj 2007
Skilda världar - lika villkor?
Lidija Kolouh från ungdomsstyrelsen berättar om arbetet med FOKUS 2006, en analys av ungdomars kultur och fritid (och 2007 om ungas hälsa och utsatthet). Ungdomsstyrelsens uppdrag är att undersöka efterfrågan (vad vill ungdomarna själva ha?), utbud (vad finns!?) samt att lämna förslag på lämpliga åtgärder. Numero uno på listan över vad kidsen ägnar sin tid åt går naturligtvis till att lyssna på musik; 2: gå på stan, träffas, fika; 3: idrott, motion; 4: internet, tjatt. De använder sin tid till att vara med kompisar, det är väldigt viktigt att ingå i ett socialt sammanhang, de vill lära sig saker och slappa...
Nåväl, några poänger: utbudet är väldigt ojämlikt och slumpmässigt i olika delar av Sverige etc. Ungdomarna själva efterfrågar mer mötesplatser. Resultatet i undersökningen är mycket könsstereotypt: killar vill ha mer motorsport o LAN och tjejer vill ha mer shopping o dans typ... Intressant tendens: ju fler kvinnor i kommunstyrelsen desto nöjdare unga tjejer. Värt att nämna är ju också att etableringsåldern ökat så, för tio år sedan var en 20-åring "etablerad" (dvs. hade viss anställning mm), år 2000 var hon 28-29 år. En grupp som missgynnas i alla kulturpolitiska projekt är de äldre unga - men här har biblioteken lyckats bra! Hon nämner några goda exempel: Lotus (http://www.hoganas.se/?id=412), Det lila rummet, Medis (http://www.ssb.stockholm.se/templates/OneColumn.asp?id=10492), Dieselverkstan (http://www.dieselverkstaden.se/default.asp?checked=True) eller ett annat sätt att jobba - Malmös containerbibliotek! (http://www.stapelbaddsparken.se/calender.asp?id=32)... Surfa runt och låt dig inspireras!
Avslutningsvis konstaterade hon att unga och vuxna använder Internet ungefär lika mycket och vi kan lugna ner oss med att begrunda det faktum att Internet ju bara är ytterligare en arena för Ungdomen. De tar helt enkelt med sina intressen till Internet, ett redan befintligt intresse förstärks, det slås inte ut av Internet (även om det ju finns exempel på det med naturligtvis). Trots allt är det en minoritet av gruppen ungdomar som ligger i riskzonen för ohälsa.
Vad innehåller de goda exemplen?
Att ungas egna idéer får komma fram, möjlighet till inflytande, unga själva kan vara med och genomföra samt lyhörda vuxna som vägleder...
Nåväl, några poänger: utbudet är väldigt ojämlikt och slumpmässigt i olika delar av Sverige etc. Ungdomarna själva efterfrågar mer mötesplatser. Resultatet i undersökningen är mycket könsstereotypt: killar vill ha mer motorsport o LAN och tjejer vill ha mer shopping o dans typ... Intressant tendens: ju fler kvinnor i kommunstyrelsen desto nöjdare unga tjejer. Värt att nämna är ju också att etableringsåldern ökat så, för tio år sedan var en 20-åring "etablerad" (dvs. hade viss anställning mm), år 2000 var hon 28-29 år. En grupp som missgynnas i alla kulturpolitiska projekt är de äldre unga - men här har biblioteken lyckats bra! Hon nämner några goda exempel: Lotus (http://www.hoganas.se/?id=412), Det lila rummet, Medis (http://www.ssb.stockholm.se/templates/OneColumn.asp?id=10492), Dieselverkstan (http://www.dieselverkstaden.se/default.asp?checked=True) eller ett annat sätt att jobba - Malmös containerbibliotek! (http://www.stapelbaddsparken.se/calender.asp?id=32)... Surfa runt och låt dig inspireras!
Avslutningsvis konstaterade hon att unga och vuxna använder Internet ungefär lika mycket och vi kan lugna ner oss med att begrunda det faktum att Internet ju bara är ytterligare en arena för Ungdomen. De tar helt enkelt med sina intressen till Internet, ett redan befintligt intresse förstärks, det slås inte ut av Internet (även om det ju finns exempel på det med naturligtvis). Trots allt är det en minoritet av gruppen ungdomar som ligger i riskzonen för ohälsa.
Vad innehåller de goda exemplen?
Att ungas egna idéer får komma fram, möjlighet till inflytande, unga själva kan vara med och genomföra samt lyhörda vuxna som vägleder...
tisdag 29 maj 2007
Kultur och ekonomi - en omöjlig ekvation?
Emma Stenström, litt.vetare på Handels (vad läste jag av henne till uppsatsen!?) ger oss en underhållande föreläsning om den laddade relationen mellan dessa båda: kultur och ekonomi. En förklaringsmodell: Bourdieaus klassiska kulturellt och ekonomiskt kapital. Idag mer uppluckrat, likaväl som vi talar om kommersialisering (mätning, effektivisering) så kan vi tala om en kulturalisering (estetik, kulturell DNA) - och naturligtvis ett flöde dem emellan (FLOW - ett forskningsprojekt kring kultur och kommers?).
Upplevelseindustri. Experience economy. Kreativa klasser. = Kultur är tillväxt.
70% av oss församlade bibliotekarier på konferensen tyckte att det var bra att prata om kultur i ekonomiska termer, men Stenström ville behålla en slags skeptisk hållning. Kulturekonomi har mycket specifika förutsättningar (och biblioteken är fortfarande frånvarande i forskningen) - den sker inte på marknadens villkor, efterfrågan är osäker (ingen vet), oklara samband, oändlig differentiering, andra drivkrafter och andra värden samt svårt att effektivisera var några saker hon nämnde...
Men det här med privat finansiering och sponsring då? Vart går gränsen för vad som är OK och vem ska dra den? Enligt en undersökning går 75% av privatfinansieringen till 3% av de kulturella organisationerna - marknaden satsar ju som vi alla vet på vinnarna. Hur går detta ihop med allt modernt prat om "långa svansen"? Senast i dagens DN var det en artikel med chefredaktören för Wireds nya bok (nyöversatta bok)... Glöm inte: sponsring kostar!!! Räkna, räkna, räkna, och skriv bra avtal med reella krav!
Hur ser vi på Kulturen!? Är den privat, offentlig eller civil? Civil? Sätter medborgaren i fokus, inte vinst i första hand - det sociala kapitalet. Skulle inte den offentliga kulturen istället för att vandra kommersialismens väg ta den civila, dvs. vara en del av det civila samhället, den civila sektorn som samlar folk och växer underifrån - den tredje sektorn?
"A MFA is the new MBA"
Avslutningsvis: om kultur som friskvård: "Såg en fantastisk teaterpjäs häromkvällen - men har aldrig mått så dåligt!" ;-)
Upplevelseindustri. Experience economy. Kreativa klasser. = Kultur är tillväxt.
70% av oss församlade bibliotekarier på konferensen tyckte att det var bra att prata om kultur i ekonomiska termer, men Stenström ville behålla en slags skeptisk hållning. Kulturekonomi har mycket specifika förutsättningar (och biblioteken är fortfarande frånvarande i forskningen) - den sker inte på marknadens villkor, efterfrågan är osäker (ingen vet), oklara samband, oändlig differentiering, andra drivkrafter och andra värden samt svårt att effektivisera var några saker hon nämnde...
Men det här med privat finansiering och sponsring då? Vart går gränsen för vad som är OK och vem ska dra den? Enligt en undersökning går 75% av privatfinansieringen till 3% av de kulturella organisationerna - marknaden satsar ju som vi alla vet på vinnarna. Hur går detta ihop med allt modernt prat om "långa svansen"? Senast i dagens DN var det en artikel med chefredaktören för Wireds nya bok (nyöversatta bok)... Glöm inte: sponsring kostar!!! Räkna, räkna, räkna, och skriv bra avtal med reella krav!
Hur ser vi på Kulturen!? Är den privat, offentlig eller civil? Civil? Sätter medborgaren i fokus, inte vinst i första hand - det sociala kapitalet. Skulle inte den offentliga kulturen istället för att vandra kommersialismens väg ta den civila, dvs. vara en del av det civila samhället, den civila sektorn som samlar folk och växer underifrån - den tredje sektorn?
"A MFA is the new MBA"
Avslutningsvis: om kultur som friskvård: "Såg en fantastisk teaterpjäs häromkvällen - men har aldrig mått så dåligt!" ;-)
måndag 28 maj 2007
Rethinking the role of libraries in the networked age
Tom Wilson resonerade kring "the networked society" där räckvidden är fullkomligt global - även om en del förbud och restriktioner visserligen existerar - "the scope of the internet is truly global". Samtidigt som jag skriver detta snurrar lämpligt nog Kobras Etiopienprogram i bakgrunden och jag renskriver dessa anteckningar väl vetande att det finns en gräns mellan teori och praktik även i vårt nätverkande samhälle. Utfärdar en varning redan nu: detta är ett låångt inlägg, kanske lönar det sig att läsa? I slutet ligger hursomhelst en länk till professor Wilsons sida med en massa läsvärt!
Intressant för bibliotekens roll är att begrunda det faktum att om man har en "webpresence" så har man även (teoretiskt möjligt åtminstone) en världspublik, a global audience. Men Internet är inte bara webb, utan framförallt kapaciteten till kommunikation. En sjättedel av världens befolkning är tydligen uppkopplade, flest procent i Asien, minst i Mellanöstern och Afrika. men Internet är inte så mycket en informationsrevolution som en kommunikationsrevolution där interaktivitet som vi alla vet är det stora honnörsordet.
Så vad kan detta innebära för biblioteken? Jo:
1. ENTER INTO THE REVOLUTIONARY CHANGE. Vi måste börja ägna oss åt management of bits instead of books, detta är en oundviklig utveckling. Många specialbibliotek försvinner och ersätts av internetresurser. (I vilken omfattning kommer biblioteksanvändarna att "go internet" innan bibblan gör det?) Orättvis fråga om du frågar mig, men inte helt ogrundad...
2. CONTINUALLY ADOPTING PRACTICE. Ändra/följ efter användarna. var lyhörd och alert på de förändringar som sker runt omkring.
3. KASTA IN HANDDUKEN. Stäng bibblan och åk på permanent vacation...
Nä, vi måste ju ha en guide (jämför Jonssons "stigfinnare") och som vägledning för denna guide har Wilson moderniserat Ranganathans fem regler för en god "library scientist" (de ursprungliga reglerna kursiverade):
1. Books are for use - Information resources are there to be used
2. To every person his or her book - Universal access to information resources is a social necessity
3. To every book its reader - Every document is of value to somebody
4. Save the time of the reader - To be useful, information must be delivered with speed (ungefär), the user must get the information rapidly and efficently. Access!
5. The library is a growing organism - Information grows
Det som finns tillgängligt ska granskas så att innehållet är korrekt och inte vinklat etc, detta är bland annat bibliotekariernas uppgift enligt Wilson. Som även han tar upp Amazon.com som ett exempel på vilket sammanhang vi befinner oss i - är Amazon framtidens bibliotekskatalog? Till skillnad från våra bibliotekskataloger är Amazon skapat till nytta för den som letar efter böcker - för användaren och inte bibliotekarien... Wilson nämner omslagsbild, möjlighet att skriva o läsa recensioner, att läsa delar av boken, kommunicera o en mängd tydlig information på bitar som Amazon har men inte biblioteken - men nämner aldrig bibliotek.se konstigt nog?! Men en poäng har han ju i det han säger: våra kataloger är ju designade för att ordna innehållet och den MÄNGD information som bibliotekarier (av både hävd och nödtvång verkar det som) anser krävas för att underlätta vårt arbete när vi ska retrieva dokumenten från vår välordnade samling. detta är gott nog - men nu när vi ska lyfta blicken och se oss omkring och betrakta sammanhang och the big picture visar det sig att alla andra verkar ha fokus på användarna (som ju mycket riktigt vant sig vid detta) och att riktigt bra system faktiskt kan var designade efter att "sälja"/erbjuda innehållet (dvs. böckerna/dokumenten) istället!
Wilson: för att inte framstå som totala amatörer måste vi adapt till detta! I vår "nya" katalog ska all biblioteksmumbojumbo ligga dolt, synlig för oss som vill ha den men inte kastas i ansiktet på användaren. Men dessutom är det dags att börja samarbeta med andra aktörer i samhället, muséer, kommunen mm. Vi måste i större utsträckning acceptera vår roll som förmedlare av samhällsinformation (gäller ju framförallt folkbiblioteken), allt från busstider till tandläkarens telefonnummer. Boken kommer inte att försvinna (blablabla så hanterbar/bärbar både i öken och Antarktis) så vi har fortfarande att göra, men information som gäller det dagliga livet blir alltmer digital och alltmer viktig.
Management of the digital resources - därför behöver vi ju MER folk. Bibliotekens uppgift: devaluate, monitor, prepare for use.
Support the information user. Finns där, mitt i vardagen - vi kan hjälpa till att finna trovärdig och korrekt information för att informera människor i deras dagliga liv! detta var Wilsons verkliga huvudpoänger enligt mig, spela roll i vardagen, på så sätt blir biblioteken en självklar angelägenhet för alla. (Fast jag vill ju vara mer än en förmedlare av samhällsinformation...?)
Det här stackars inlägget blir ju oförsvarbart långt, och än är det inte slut... Biblioteken ska också ge sig ut på "the social networking arena" (borde enl. Wilson heta "virtual networking" eftersom social förutsätter mellanmänsklig kontakt face-to-face). Istället för att ge sig ut på de arenor som redan finns borde kanske biblioteken skapa sig en egen networking arena? Hur skulle denna kunna se ut!?
Äntligen dags för sammanfattning:
- Biblioteken måste arbeta hårdare för att tillgodose R:s 5 lagar
- Kom ihåg att ny teknik väntar alltid precis runt hörnet...
Sist men inte minst, vilken slags forskning vill vi som praktiker ha!? Och den utlovade länken:
http://informationr.net/
Intressant för bibliotekens roll är att begrunda det faktum att om man har en "webpresence" så har man även (teoretiskt möjligt åtminstone) en världspublik, a global audience. Men Internet är inte bara webb, utan framförallt kapaciteten till kommunikation. En sjättedel av världens befolkning är tydligen uppkopplade, flest procent i Asien, minst i Mellanöstern och Afrika. men Internet är inte så mycket en informationsrevolution som en kommunikationsrevolution där interaktivitet som vi alla vet är det stora honnörsordet.
Så vad kan detta innebära för biblioteken? Jo:
1. ENTER INTO THE REVOLUTIONARY CHANGE. Vi måste börja ägna oss åt management of bits instead of books, detta är en oundviklig utveckling. Många specialbibliotek försvinner och ersätts av internetresurser. (I vilken omfattning kommer biblioteksanvändarna att "go internet" innan bibblan gör det?) Orättvis fråga om du frågar mig, men inte helt ogrundad...
2. CONTINUALLY ADOPTING PRACTICE. Ändra/följ efter användarna. var lyhörd och alert på de förändringar som sker runt omkring.
3. KASTA IN HANDDUKEN. Stäng bibblan och åk på permanent vacation...
Nä, vi måste ju ha en guide (jämför Jonssons "stigfinnare") och som vägledning för denna guide har Wilson moderniserat Ranganathans fem regler för en god "library scientist" (de ursprungliga reglerna kursiverade):
1. Books are for use - Information resources are there to be used
2. To every person his or her book - Universal access to information resources is a social necessity
3. To every book its reader - Every document is of value to somebody
4. Save the time of the reader - To be useful, information must be delivered with speed (ungefär), the user must get the information rapidly and efficently. Access!
5. The library is a growing organism - Information grows
Det som finns tillgängligt ska granskas så att innehållet är korrekt och inte vinklat etc, detta är bland annat bibliotekariernas uppgift enligt Wilson. Som även han tar upp Amazon.com som ett exempel på vilket sammanhang vi befinner oss i - är Amazon framtidens bibliotekskatalog? Till skillnad från våra bibliotekskataloger är Amazon skapat till nytta för den som letar efter böcker - för användaren och inte bibliotekarien... Wilson nämner omslagsbild, möjlighet att skriva o läsa recensioner, att läsa delar av boken, kommunicera o en mängd tydlig information på bitar som Amazon har men inte biblioteken - men nämner aldrig bibliotek.se konstigt nog?! Men en poäng har han ju i det han säger: våra kataloger är ju designade för att ordna innehållet och den MÄNGD information som bibliotekarier (av både hävd och nödtvång verkar det som) anser krävas för att underlätta vårt arbete när vi ska retrieva dokumenten från vår välordnade samling. detta är gott nog - men nu när vi ska lyfta blicken och se oss omkring och betrakta sammanhang och the big picture visar det sig att alla andra verkar ha fokus på användarna (som ju mycket riktigt vant sig vid detta) och att riktigt bra system faktiskt kan var designade efter att "sälja"/erbjuda innehållet (dvs. böckerna/dokumenten) istället!
Wilson: för att inte framstå som totala amatörer måste vi adapt till detta! I vår "nya" katalog ska all biblioteksmumbojumbo ligga dolt, synlig för oss som vill ha den men inte kastas i ansiktet på användaren. Men dessutom är det dags att börja samarbeta med andra aktörer i samhället, muséer, kommunen mm. Vi måste i större utsträckning acceptera vår roll som förmedlare av samhällsinformation (gäller ju framförallt folkbiblioteken), allt från busstider till tandläkarens telefonnummer. Boken kommer inte att försvinna (blablabla så hanterbar/bärbar både i öken och Antarktis) så vi har fortfarande att göra, men information som gäller det dagliga livet blir alltmer digital och alltmer viktig.
Management of the digital resources - därför behöver vi ju MER folk. Bibliotekens uppgift: devaluate, monitor, prepare for use.
Support the information user. Finns där, mitt i vardagen - vi kan hjälpa till att finna trovärdig och korrekt information för att informera människor i deras dagliga liv! detta var Wilsons verkliga huvudpoänger enligt mig, spela roll i vardagen, på så sätt blir biblioteken en självklar angelägenhet för alla. (Fast jag vill ju vara mer än en förmedlare av samhällsinformation...?)
Det här stackars inlägget blir ju oförsvarbart långt, och än är det inte slut... Biblioteken ska också ge sig ut på "the social networking arena" (borde enl. Wilson heta "virtual networking" eftersom social förutsätter mellanmänsklig kontakt face-to-face). Istället för att ge sig ut på de arenor som redan finns borde kanske biblioteken skapa sig en egen networking arena? Hur skulle denna kunna se ut!?
Äntligen dags för sammanfattning:
- Biblioteken måste arbeta hårdare för att tillgodose R:s 5 lagar
- Kom ihåg att ny teknik väntar alltid precis runt hörnet...
Sist men inte minst, vilken slags forskning vill vi som praktiker ha!? Och den utlovade länken:
http://informationr.net/
Biblioteket i det senmoderna samhället
Biblioteksdagarna inleddes med ett inspirerande och tankeväckande föredrag av Kjell Jonsson (överbibliotekarie i Umeå), finns åtminstone i skrivande stund utlagd som streamad film på föreningens sida, se själva:
http://projects-yra.se/FOL0001/Player/player.htm?odm3.asx&
I vilket sammanhang existerar biblioteket? Tekniskt, kulturellt, socialt - allt större möjlighet att anpassa det du vill ha efter dina specifika behov. Den kulturella makten som byggts upp kring det tryckta ordet har "förflyttats" (kulturell fragmentisering), det finns inte längre några auktoriteter som bestämmer vad alla bör läsa/se. Och vad är egentligen kunskap? Finns det en Sanning som alla kan nå? En kanon som alla borde läsa/dela?
Ögonblickets tyranni (Thomas Hylland Erichsen) - det är inte brist på information vi lider av, utan brist på friheten från information... Och bristen på stigfinnare i detta alltmer individualiserade, snabbare, rörligare och fragmentaliserade sammanhang.
Samtidighetens dominans - internet och globalisering, vi är samtida med hela världen, vad gör detta med förväntningar och krav? Habermas borgerliga offentliget... Efter att elegant ha anknutit till Svedjedals biblioteksinlägg (som ett av de få som talar om ett medborgarideal och medborgarkultur mm) i dagens DN avslutar Jonsson sina resonemang i kommunikationens och det offentligas anda. Helt obegripligt kanske om man inte sett presentationen, men ännu så länge finns ju chansen.
http://projects-yra.se/FOL0001/Player/player.htm?odm3.asx&
I vilket sammanhang existerar biblioteket? Tekniskt, kulturellt, socialt - allt större möjlighet att anpassa det du vill ha efter dina specifika behov. Den kulturella makten som byggts upp kring det tryckta ordet har "förflyttats" (kulturell fragmentisering), det finns inte längre några auktoriteter som bestämmer vad alla bör läsa/se. Och vad är egentligen kunskap? Finns det en Sanning som alla kan nå? En kanon som alla borde läsa/dela?
Ögonblickets tyranni (Thomas Hylland Erichsen) - det är inte brist på information vi lider av, utan brist på friheten från information... Och bristen på stigfinnare i detta alltmer individualiserade, snabbare, rörligare och fragmentaliserade sammanhang.
Samtidighetens dominans - internet och globalisering, vi är samtida med hela världen, vad gör detta med förväntningar och krav? Habermas borgerliga offentliget... Efter att elegant ha anknutit till Svedjedals biblioteksinlägg (som ett av de få som talar om ett medborgarideal och medborgarkultur mm) i dagens DN avslutar Jonsson sina resonemang i kommunikationens och det offentligas anda. Helt obegripligt kanske om man inte sett presentationen, men ännu så länge finns ju chansen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)