Blue is for loosers och annat värdefullt vetande

Bara så att jag inte glömmer bort det: flamsigt och studikost kanske - men väldigt roligt. Allsköns vetenskapliga artiklar ur PubMed med resultat från forskning du inte ens kunde drömma om bedrevs... Som att de med röda kläder vinner oftare än de med blå eller vegetarianers doft...

Ta en titt: http://www.ncbirofl.com/

Nordenström STEG 2

Informationssökning - prova olika metoder! Börja med att göra en så bred sökning som möjligt (hög sensitivitet) och gör begränsningar sedan (öka specificiteten) för att minska antalet irrelevanta träffar. Uttnyttja en bra träff för att hitta andra relevanta artiklar. Nordenström säger att man ska prova både med fritextsökningar OCH mesh-termer, men det måste ju bero på vad och var man söker. ger exempel från Pubmed, som ju länkar automatiskt till meshtermer vilket kan kontrolleras i Details. Viktigt att kontrollera olika synonymer om man söker i fritext!

Men så har vi ju även vårt älskade mesh ;-). Kontrollerade ämnesord som beskriver innehållet i artikeln. Hierarkiskt ordnade. Pubmed tar automatiskt med underordnade termer (auto-explode-funktion). Kontrollera alltid var i hierarkin ämnesordet ligger, kanske finns det ett mer överordnat som kan vara användbart. Eller också kan sökningen göras mer specifik så slipper man en masa "brus"? Pubmeds Mesh database ger bra information om vad termen avser etc. Svenska meshen översätter.

När man då fått fram sina sökord är det dags att kombinera dem. Boolska operatorer (AND, OR, NOT) - hur ofta använder vi dem!? För min egen del är det nog NOT som används mest, för att bli av med sådant i en sökning som inte verkar gå att "begränsa bort".

Embase använder sig inte av meshtermer utan subject headings, samma gäller tex Pedro?

Pubmed: håll ögonen på Details-fliken! här visas hur pubmed översatt din sökning. History-fliken: här listas varje sökning separat & det är här man kombinerar flera sökord. Kanske kan man använda hans sammanställning på sid. 42 men med konkreta exempel istället för annars skrämmer vi bort låntagarna för all framtid ;-)...

Sid. 46 däremot tycker jag illustrerar egna sökord/ mesh-termer på ett bra sätt.

Vanligaste begränsningarna enligt Nordenström: "Publication types" som numera heter Type of article" - Clinical trial/Meta-analysis/Practice guideline/RCT/Review. språk naturligtvis, human och ålder på artikeln. Han listar också användbara suffix! Kopiera sid. 49.

Sen var det dags att hitta besläktade artiklar. I pubmed: related articles. Här kan man hitta tips på andra användbara mesh-termer.

Nordenström STEG 1

Vi går i Sherlock Holmes fotspår här på sjukhusbiblioteket i Karlstad. I fyra omgångar är den tänkt att vi ska läsa och diskutera Nordenströms Evidensbaserad medicin och här kommer lite anteckningar från steg 1.

Redan i inledningen börjar det bli dags för tankearbete: att arbeta evidensbaserat innebär inte att man endast använder tekniker eller behandlingar som det finns evidens för - utan att man är medveten om den evidens som finns (eller ej).

Basen för evidensbaserad medicin är informationsteknologi, skriver Nordenström, och jag tänker att vår plats inom medicinen är ju given. "En uppdaterad sjukvård som står på en vetenskaplig grund". (Vägledning, utbildning, värdering etc). Förmågan att hantera ny information, att kunna söka, värdera och implementera! Det livslånga lärandet etc...

Vad ger evidens?

• experiment
• observation
• erfarenhet

FIKA: Formulera fråga, Informationssökning, Kritisk granskning, Applikation av resultat i min kliniska vardag.

DIKE: Diagnos, Intervention, Kontroll, Effektmått.

Det finns fyra typer av informationskällor:

1. Systematiska översikter/metaanalyser. Sekundära informationskällor som består av sammanställningar av originalartiklar, kvalitetsgranskade av oberoende forskare och kliniker. COCHRANE, Clinical queries i Pubmed (men var medveten om att ca 50% av referenserna uppfyller gängse krav för systematiska översikter, att begränsa till review articles i limitfunktionen är tydligen ännu sämre).
2. Kliniska behandlingsguider (Clinical Practice Guidelines). Översikter som behandlar stora sjukdomasgrupper och behandlingsstrategier.
3. Critically Appraised Topics (CATs). Kortfattade behandlingsguider som gjorts på specifika frågeställningar inom ett begränsat medicinskt problem. EXEMPEL?
4. Originalartiklar. Med primärdata. Framförallt originalartiklar med randomiserade kontrollerade studier är av intresse påpekar Nordenström (RCT:s).

Axplock ur vår diskussion:

• att Nordenström skriver utifrån ett läkarperspektiv. Omvårdnad nämns öht inte...
• sum search usch, jättemånga wikipediaträffar tex.
• ska vi lära ut cochrane? och då kanske begränsa till reviews så att man slipper allt "tjafs"
• eller clinical queries i pubmed kanske? där kommer cochraneträffarna med.
• trip är inte dum. här kommer dare och cochrane träffar.
• kolla igenom våra egna ämnesresurser! samt även sjukhusbiblioteken.se.