Nordenström Steg 3

Tyvärr kunde jag ju inte vara med på själva genomgången/diskussionen men här kommer en kort sammanfattning av kapitlet.

Kritisk granskning & värdering av vetenskapliga data... Detta är naturligtvis en viktig del vid tillämpningen av EBM - "en systematisk analys av informationens validitet och reliabilitet samt av artiklarnas resultat och relevans".

Validitet - i vilken utsträckning mäter analysen eller undersökningen det den avser att mäta? Ändamålsenlighet - accuracy. Extern validitet: kan resultatet appliceras på personer som inte varit med i testet, intern validitet: är experimentets upplägg tillförlitligt?

Reliabilitet: hur upprepningsbart är resultatet? Blir resultatet detsamma om vi gör om studien många gånger?

Att värdera en informationskällas kvalitet är en komplex process minsann, som tur är behöver jag inte dessutom besluta om vilken eventuell medicinsk åtgärd jag ska välja! En studies bevisvärde beror dels på studieupplägg (experimentell eller observationell) och dels på klinisk frågeställning (terapi, diagnos, prognos etc.).

Bevisvärdeshierarki:
RCT-studier: Randomiserade kontrollerade studier, och observationella studier som kan ge värdefull vetenskaplig information vid exempelvis diagnos, prognos, etiologi.

Evidenshierarki:
RCT
Icke-randomiserad studie m samtida eller historiska kontroller
Kohortstudie (observationell studie, en kohort är en grupp individer s har vissa gemensamma drag eller egenskaper), annat ord för samma typ av studier är longitudinella prospektiva studier och incidensstudier
Fall-kontrollstudie
Tvärsnittstudie
Studie m konsekutiva fall
Fallbeskrivning

Evidensens kvalitet:
Stark vetenskaplig evidens ger meta-analyser, systematiska översikter eller RCT:s.
Måttlig evidens: små randomiserade studier el. studier utan randomisering (kohort etc)
Svag evidens: expertutlåtanden, konsensusrapporter, fallbeskrivningar mm.
Vetenskaplig evidens saknas.

Varje vetenskaplig publikation måste bedömas efter dess egna meriter. Men ibland kan det vara intressant att veta en tidskrifts impaktfaktor (den frekvens som tidskriftens artiklar refereras till i andra tidskrifters artiklar). Ju högre IF desto mer prestigefylld tidskrift. Bara 20 % av samtliga tidskrifter har över 2 så en IF över 2-3 betecknas som hög.

I Pubmed finns möjligheten att göra en sökning i 120 core clinical journals, använd AIM (finns även i andra databaser). Sökningen genomförs alltså i några av de viktigaste och mest inflytelserika kliniska tidskrifterna (med hög IF).

När det gäller utvärdering av vetenskaplig kvalitet blir Nordenström utförlig/långrandig och går in på saker som granskningsmallar (sid63), effektmått (sid68) mm. Mycket viktigt naturligtvis men utifrån den erfarenhet jag har av de användare som kommer till oss och är osäkra på detta område skulle jag nog inte stoppa detta kapitel i deras händer...

Okidoki, en liten begreppskontroll:
SENSITIVITET: I vilken utsträckning kan ett test påvisa sjukdom?
SPECIFICITET: I vilken utsträckning kan ett test utesluta sjukdom?
PREVALENS: Den grundläggande risken för sjukdom i den aktuella populationen
LIKELIHOOD RATIO: Hur stort är oddset för ...? Ett oddsmått som beskriver sannolikheten för ett testresultat hos en person med sjukdom i relation till sannolikheten för ett testresultat hos en person uten sjukdom.
SYSTEMATISK ÖVERSIKT: man har samlat all relevant information, kritiskt granskat den och summerat bevisen inom ett specifikt område. Störst vikt läggs vid randomiserade studier. Med meta-analys sammanfattas resultaten genom statistisk analys av de inkluderade undersökningarna.
ODDS RATIO: används vid meta-analyser för att olika studier ska kunna jämföras och för att man ska kunna beräkna den sammantagna effekten av olika studier. Kontrollgrupper används, hur stor är oddset för att en grupp påvisar positiva eller negativa effekter i förhållande till kontrollgrupp. På sidan 85 finns en bild, förklarades så vansinnigt enkelt när vi var på Kib, men nu står det stilla...

Vårdprogram. Intressant att läsa om att detta alltid rört upp starka känslor - administratörer och politiker är ofta starka förespråkare medan kliniskt verksamma personer är mer skeptiska. Rättvisa v/s medelmåttig snarare än optimal vård. MER PÅ SID. 89.