Visar inlägg med etikett Läsning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Läsning. Visa alla inlägg

tisdag 12 februari 2008

Torgny

Torgny fyller hela K2 och gör det hela till en timmes intimt samtal (med Stephen Farran-Lee) om nåd och författarskap, hela tiden med en lakonisk humor, självdistans och en slags skämtsam blygsamhet som bara en av de stora giganterna kan kosta på sig. Inbillar jag mig.

Triptyken Nåden har ingen lag kommer till våren och där är volymerna äntligen i den "rätta" ordningen: Hummelhonung, Dorés bibel och Pölsan. Debuterade på 60-talet som poet (bodde då i Värmland!) men trodde nog själv att han skulle leva som bildkonstnär. Han har själv aldrig hävdat att det var poesi - utan saker med ojämn högermarginal, någon slags antecknignar... Berättar om livet som debutant, hur han hängde med i det litterära samtalet men ändå inte hade fattat hur betydelselös man är som debutant: en oerhört stark känsla av icke-existens.

Genombrottet kom ju med Ormens väg på hälleberget. men han säger själv att det inte finns något som han är stolt över att han skrivit. han anses dessutom vara en notorisk lögnare. Strävar efter att ge uttryck åt en livshållning, en strategi att handskas med livet, vad kan bära oss på denna slaka lina över avgrunden... Det finns förresten en novell "Vatten" säger Torgny, där han är nära detta uttryck enligt honom själv. Batseba verkar han också erkänna.

Haltung und Würde - hållning och värdighet. Fichte, Kant & Hegel. I musiken finns både haltung o würde, i musiken finns människans inre rum.

Ondska. Kärlek. Musik. Annat tema som alltid kommer upp i samtal med hr lindgren: fotboll. Piporgeln som var byggd på plats i familjens kök. När farfadern inte var hemma spelades hambo, schottis och valser men när han var hemma spelades psalmer. att han avskyr metaforer - men möjligheten finns ju alltid. Pölsan - vad är du? ;-) Läsaren måste ju själv finna sina metaforer, det vill inte Torgny göra. Favorithatexemplet verkar vara Norman Mailers metaforfabricerande, rena groteskeriet!

Norrlands akvavit kans es som en epilog till triptyken. Avsikten med dessa tre berättelser: att visa på nådens oberäknelighet och att fördjupa vår föreställning om vad nåd är.

Manguel

"Vrålbildad men lättsmält" som Babel uttryckte det...

Så var det äntligen dags för lite good oldfashioned bokromantik ;-)! "En historia om läsning" gjorde ju underverk för min uppsats och även om jag fortfarande inte har läst hans senaste "Nattens bibliotek" så kan jag redan nu säga att den är minst lika bra. En fullkomlig boknörd som kan ägna varje vaken sekund åt att bara vältra sig i det han älskar mest av allt- nämligen böcker. Det är klart man gillar det.

Vad är ett bibliotek? Vad skiljer en stor mängd böcker från det vi kallar ett bibliotek? Ordning, placering, system - behövs det? Jo, delvis - man vill ju hitta böckerna. Men oavsett vilka regler vi hittar på så finns det alltid undantag och reglerna säger en hel del om upphovspersonen. Han hymlar inte med att han är en sann fetischist och tycker att i det ideala biblioteket får låntagaren ta med sig boken för gott.

Pratar mycket om Borges. Som bland annat gillade Mark Twains åsikt att det bästa sättet att starta ett bibliotek är att utelämna "the works of Jane Austen"... och som bestämde sig för att i sitt bibliotek skulle det bara finnas sådant han tyckte om, det resulterade i att han slet ut sidor ur böcker... Bland annat var det bara ett stycke ur en novell av Dostojevskij som platsade. Något om en dröm om en spindel som var stor som rummet and we spent the entire day watching it.

Byråkrater är bibliotekens största fiender. De ser inte på institutionen ur dess symboliska eller praktiska mening, utan utgår från budget. Han berättar om biblioteket (i SF?) som leddes av en sann byråkrat. En ny byggnad uppfördes med nytt koncept och mindre plats. De böcker som inte lånats ut på x antal år skulle förstöras - vad händer? Jo, bibliotekarierna smyger sig dit nattetid och stämplar böckerna! Det är så vackert så man blir tårögd. Andra fantastiska bibliotekshistorier (och jag antar att boken är fylld av fler) är den om Birkenau och hans eget naturligtvis som brann upp. Idag innehåller det 35000 volymer.

Inställning till bokbestånd och biblioteksverksamhet: detta är vad man känner, tänker och säger när man lånar ut den 200 år gamla boken som stått orörd till en låntagare för första gången:
Yes, we bought it for you.

Förresten så är Manguel "offer" för bokhoras veckans måndagsmöte, läs!

måndag 19 november 2007

Manga - mer än bara serier

Carina Fast, Yosh, Jesper Nordqvist och Esbjörn Jorsäter samtalar under ledning av Sharon Jåma om mangans alla olika förträffliga egenskaper. Yosh, uppvuxen med manga och en prisbelönt tecknare, menar att anledningen till att mangan engagerar och inspirerar så beror på sättet man berättar på. I Japan är inte mangan bara en genre utan något som påverkar hela samhället, allt kan tas upp i mangans form. I väst har mangan främst plockats upp av barn och ungdomar, hur kan man använda mangan för att locka till läslust, hur kan man uttnyttja mangan etc.

Jesper Nordqvist tecknar manga själv och har precis gett ut den första svenska "Tanks". han tecknar ca 4-5 sidor per vecka (och under seminariet sitter han och Yosh och kluddar på en overhead samtidigt som det pratas). I mangan är det karaktärerna som driver berättelsen och inte, som här menar Nordqvist, att de agerar på en redan fastlagd bakgrund.

Men måste det vara så mycket våld? Våldet är helt OK tycker Yosh. Oftast handlar det om kampsport och en kulturell sak. Nordqvist fyller i: våld men inget blod...

Hur kan man använda mangan i skolan då? Traditionellt kopplas ju inte populärkultur och läsutveckling samman. Men hur lär sig barn att läsa? Carina fast har skrivit en avhandling om sju barn och hur olika subkulturer kan bidra till läs- och skrivinlärning. Ash & Pokémon tex: alla barnen har totalkoll på vilka de är och deras historia och kan skriva namnen etc. Hur lär sig barnen detta? Genom kompisar och narrativt berättande. Olika vägar in i skriftspråket. Ingenstans tog man tillvara på detta utan barnen håller på med detta bakom lärarnas rygg, inget tas upp av skolan.

Esbjörn Jorsäter använder mangan i undervisning som ett sätt att jobba med olika ämnen. I klass 4 har barnen fortfarande lite svårt att rita en berättelse så att andra förstår & i 6:an är de lite för självkritiska. jorsäter menar att man ökar sin empatiska förmåga med manga och de övriga i panelen instämmer. Tankebilder, manga använder sig av den egna tankebilden, dvs av ett enkelt utseende som är väldigt likt vår egen tankebild av oss själva. Han visar också hur lik en mangafigur är Tintin.

Hur kan man bli empatisk och fredlig av serier med så mycket våld? Kolla upp mangacommunities på nätet. Populärkultur i skolan, hur används den?

onsdag 18 juli 2007

För lite tid till läsning?

En gullig (och tidstypisk) tjänst för alla oss som så gärna vill läsa men inte riktigt hittar tiden: få ett avsnitt ur valfri bok mejlad till din inbox (eller använd rss)! Jag gör ett försök med Woolfs "Natt och dag" men kan väl inte riktigt säga att detta är något för mej - jag blir nog minst lika stressad av långa mejl i inboxen som av alla de böcker jag inte hinner läsa... Men man kan ju göra ett försök!

http://www.dailylit.com/index