Inspirationsdag om bibliotekslokaler och service, måndag 24 november på Länsbiblioteket.
Ett ungt bibliotek i ett rum som överraskar
Eftersom Petra Trobäck satt fast på Arlande inledde Margareta Berg från Botkyrka dagen med att prata om processen med att arbeta fram ett nytt bibliotek i Alby och överhuvudtaget det förändringsuppdrag som fick henne att nappa på jobbet som bibliotekschef i Botkyrka. Alby är ju en väldigt speciell kommun, som förutom alla nationaliteter dessutom har en medelålder på 36 år! Kommunen satsar framsynt på upplevelseindustrin kan man väl lugnt påstå och som medarbetare i kommunen/biblioteket ska man vara orädd, öppen och energisk. "BOTKYRKA - långt ifrån lagom", otroligt bra liten slogan ;-).
Kommunen har två större bibliotek som de kallar resursbibliotek (inte huvudbibliotek) och fyra bibliotek (inte filialer) med olika inriktning. Just Alby bibliotek har fokus på Ung kultur. De har ett gemensamt bestånd, dagliga sändningar mellan biblioteken och inga avgifter. De hade tidigt ett ganska uttalat mål att göra något speciellt med lokalen, ett av målen var "att skapa vackra och funktionella bibliotek för upplevelse och kunskap" som även skulle vara en "plats för nyskapande och experiment." Rummet är en del av upplevelsen. Ett övergripande mål var att vara ett av Stockholmsområdets intressantaste bibliotek år 2010.
Det nya biblioteket i Alby stod klart i april nu i år, efter 1 års (!) arbete - från beslut till invigning. Runda former och starka färger präglar rummet, hon visar finfina bilder men beskriver projektet som något mittemellan framsynthet och dårskap. Svepande former, runda hyllor och nischer - hur kombinerar man det med tillgänglighetskrav etc? Andra tydliga saker som de fokuserat på under hela projektet är ANVÄNDARFOKUS och LOKAL FÖRANKRING. Skylten utanför biblioteket och skärmtaket är andra saker som hon återkommer till, det ska påminna mer om bio än bibliotek.
För att kunna utgå från brukaren har de: genomfört olika former av kartläggningar, haft fokusgrupper (både vuxna & ungdomar) och intervjuer, gjort studiebesök - ofta i helt andra miljöer. Något som kom fram i fokusgrupperna var att de ville att biblioteket skulle stödja och skildra det unika/det lokala, man ville ha ett bibliotek att vara stolt över och man ville vara aktiv i verksamheten. Det skulle bli ett ungt och färgstarkt bibliotek som skulle vara lätt att hitta - och det skulle finnas kaffe. Själva la arbetsgruppen till: självbetjäning fullt ut (de har ingen låne-/infodisk), biblioteket ska vara öppet för experiment & nyskapande (och personalen som rekryteras ska tycka att detta är roligt), man ville testa/pröva olika saker. All personal "jobbar på golvet", något som blev upphov till ganska många frågor på slutet... Eftersom det inte finns nån infodisk innebär det att personalen & användaren alltid hamnar på samma sida av datorn, de använder alltid sin opac etc - genialt om du frågar mig. Man har uppemot 9 datorer, 2 tror jag var rena sökdatorer. Sen har man två minimala arbetsstationer där personalen har tillgång till "bakomuppgifterna", rfid-plattan mm.
Kontakten personal-låntagare har ökat & gett mer uttrymme för personlig service, överhuvudtaget uttrymme till att utveckla verksamheten. 3,75 % tjänst, två som jobbar samtidigt. Biblioteket har öppet 36 timmar/vecka + tid för programverksamhet + blogg etc. Inga avgifter förutom borttappade böcker, halleluja.
Det ska vara lätt att hitta i biblioteket = en ny hylluppsättning, inspirerad av projektet Det frågeorienterade biblioteket. De prövar sig fram, efter Albys förutsättningar - think local. I grunden för systemet ligger SAB, men låntagaren ser något helt annat: "Världen", "Ung" osv. genremärkningar med symboler (Holland) + en medarbetare som gjorde egna symboler eftersom de inte hittade något symbolsystem som passade deras syften. Fungerar utmärkt i ett litet bibliotek enligt henne (påminn Rutqvist om att vi vill ha broschyren där symbolerna/systemet beskrivs), Albys bestånd är strax under 20.000 & lokalen är ca 460 m2. Våra siffror?
Förutom den nya och tydliga (användarorienterade) prövar de olika former av hylluppsättning och skyltning. Kul med de rundade hyllorna förstås även om de verkat ha vållat en hel del problem längs vägen. De har hyllplan som lutar inåt vilket innebär att man kan ställa böckerna som i våra barnbokstråg, dvs att man bläddrar bland böckerna samtidigt som de automatiskt skyltar sig själva... Skyltning + förvaring = smart. Har inga lysrör utan endast lampor och spottar, en förutsättning eftersom flera hyllsektioner är flyttbara.
Att ha rätt medier är naturligtvis en förutsättning, även här har de ett konsekvent användarperspektiv. Hur då undrar man ju, men det blev icke mer konkret än så. De läser BTJ-listor (digitala) & köper från vissa andra leverantörer precis som vi. Men, en käck lite historia: istället för att stå & våndas vid gallringen av böcker försäker de ändra tankesättet från "Vilka böcker ska bort?" till "Vilka böcker vill jag ha kvar?". Från "ta bort" till "plocka ut"/"lyfta fram". Konsekvensen är naturligtvis gallring för de som blir kvar trots allt men jag ser vitsen med det hele.
En svår balansgång för vilket ungdomsbibliotek det än månde vara (pratade tex m Christoffer i Deje på lunchen om detta) är den mellan bibliotek vs fritidsgård. I Alby har de betonat att det är ett bibliotek, en plats dit alla är välkomna som har fokus på ordet & språket & välkomnar all verksamhet man kan tänka sig kring detta - men som har fokus på barn och unga.
Demoteket. Låter ljuvligt, ger ungdomar på plats möjlighet att ladda upp sina egna filer som sedan kan lånas ut. Underbart. Om inte biblioteksmiljonen hade fryst inne skulle jag ha önskat pengar till stackars stadsbibblan här i stan. En del av materialet görs i workshopar i bibblan, det verkar som att även Mediejukeboxen också kan användas till detta?Men hur gick det då? De hade en stor invigningsfest, 2000 kom första dagen. Ökade besökssiffror. Lånen ökat med 76%. Även de gamla kommer - till skillnad från det gamla dit de inte kom. Där hade ungdomarna "hade tagit över, på ett negativt sätt". Nu är ungdomen i fokus på ett så påtagligt och kreativt sätt att det inte är ett problem. Men sen handlar det givetvis mycket om att behålla gränsen, vilket personalen jobbar med dagligen.Hylluppställningen fungerar, ingen saknar SAB.De nätverkar mycket, med kulturskolan, kreativa aktörer i Botkyrka mm - det blir mkt material t Demoteket etc. Även många utlån. Programverksamheten inte sällan under öppettid.Biblioteket är inte bara något som man tar med sig något från, utan besökarna lägger till något också.
Närbibliotek 2.0.- tillgängliga för lokalsamhällets aktörer, ex Botkyrka community teater s kom på att de kunde använda sig av biblioteket så nu lånar biblioteket ut dans. Biblioteket vill vara en självklar samarbetspartner, en arena för samarbete.All uppmärksamhet är bra, får även politikerna att förstå den verksamhet som bedrivs (media gillar möten, tex bibblo + spel, bibblo + dans etc)
Digitala biblioteket? De vill satsa mer på 2.0-variant på webben men har inte resurser. Vill ha interaktiv webb, borde lägga mer personaltid på detta. Har två bloggar i dagsläget: en vuxenblogg och en ungdomsblogg. ("Vuxenblogg" låter inte helt rumsrent, eller?)
Det lokala betonas överallt, även i hylluppställning. Med datoriseringen är det ju väldigt enkelt att ändra när en uppställning inte fungerar. Var inte rädd för att prova! Se det som ett sätt att hålla biblioteket levande.All personal ska ha samma baskompetens, jobbar mycket med bemötande, databasprojekt o liknande. All ska känna sig välkomna och sedda. Var aktiv i bemötandet, hälsa, ögonkontakt etc.
Visar inlägg med etikett Användaren. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Användaren. Visa alla inlägg
onsdag 3 december 2008
onsdag 22 oktober 2008
Konferens: Användbarhet och ökad tillgänglighet på webbplatser och intranät - så säkerställer du att verksamheten får maximalt ut av sin investering
Nu ligger man här på hotellrummet och försöker summera. Hart när omöjligt som man säger... Har varit en helt otroligt bra dag, mitt i prick. Speciellt för KCÄ-projektet naturligtvis.
Så här efter första konferensdagen är vi (jag & Ulrica), som vi misstänkte, helt fullproppade med kunskap, erfarenheter, nya kontakter och idéer. Några av dagens programpunkter har varit:
- Hur säkerställer vi en tillgänglig webbplats, vad kan man kräva och hur omsätter man detta i praktiken? Vart börjar man? Hur kan man argumentera för ökad tillgänglighet? (Magnus Burell, tidigare Verva nu Inuse)
- Hur omsätter man riktlinjer i praktisk handling? Vad krävs av respektive aktörer (beställare, leverantörer, tekniker etc)? Vilken struktur bör webbplatsen ha? (Emil Stenström, Tomas Gunnarsson, Valtech)
- Hur strukturerar man information på bästa sätt efter den målgrupp man identifierat? (Sara Rutgersson, interaktionsarkitekt, Antrop)
- Att utforma ett gränssnitt som är behagligt och lätt att använda (Darja Isaksson, Inuse)
- Trender inom webbområdet - finns det något att ta med sig hem och använda i verksamheten? Hur ska man hinna med omvärldsbevakningen - också? (Björn Fant, konsult mm)
tisdag 14 oktober 2008
Building capacity for change
Stephen Abrams (m Simpsonbild av sig själv s skärmsläckare) är "the company futurist" och en ren och skär fröjd att lyssna på (håll koll på stephens lighthouse där även KIB-powerpointen finns utlagd). Tänk mig honom & Joacim Hansson i ett och samma rum och framtidens bibliotek som diskussionsämne :-). The versatile library.
Berättar om internt projekt: 10 thing in 20 weeks (kolla upp).
Gör en kul sammanfattning av det senaste århundradets viktiga förändringar - vad är väl ett fjuttigt Internet mot tåg, flyg, kyl osv. Många tekniska framsteg påverkar vårt vardagsliv och sätt att relatera till varandra o vår omgivning, men i den ligan är ju Internet inte mycket att komma med menar han. vår generation måste vara den gnälligaste i mannaminne. Men ok. En stor förändring är det ju, en ekonomisk inte minst. The knowledgebased economy: patent, copyright, IT. Det är inte längre oljemagnater som äger världen utan copyright-owners...
Google. varför skulle man vilja att ens hemsida/sökverktyg fungerade som Google!? Allt vi ser på Google är ju manipulerat. De är proffs på sökoptimering och annonsköpare - just därför är det ju så viktigt att exempelvis just vi bibliotekarier finns samt licensdatabaser som inte kan manipuleras. Ställ en fråga till Google & Google har ju naturligtvis ingen aning om det är en elev som ska göra skolarbete eller en kvinna som vill skilja sig som söker på ordet "divorce". Vi agerar ju olika.
Hur positionerar vi biblioteken/bibliotekarierna?
Hur lär sig folk? det finns 7 lärstilar enligt Abrams, han pratar inte så mycket om den på KIB men här har jag hämtat dem från stephenslighthouse, en annan presentation han hållit för andra:
• Visual/Spatial (Picture Smart)
• Verbal/Linguistic (Word Smart)
• Musical/Rhythmic (MusicSmart)
• Logical/Mathematical (Number Smart)
• Bodily/Kinesthetic (Body Smart)
• Interpersonal (People Smart)
• Intrapersonal (Self Smart)
– Piaget, Bloom, Gardner, etc.
80% av biblioteken och bibliotekens verksamhet är textbaserade i sin lärstil och problemet är att vi så gärna vill få våra låntagare att bli det också. hur kan vi använda mer emotionella, taktila, sensoriska lärstilar?
(Lästips: "How doctors think"/K. Montgomery)
Att ändra en persons workflow är inte lätt, inget som görs i en handvändning. Det kräver motivation, ofta emotionell/psykologisk - underlätta för låntagaren/användaren! Tar ett exempel med hur läkarna kunde få upp databaser i sina PDA:s (handdatorer) och på så sätt direkt kunde kolla eventuella biverkningar av en medicin direkt på patientrummen istället för att vara tvugna att dubbelkolla detta efteråt. man kan också manipulera presentationen av informationen: för läkarna var det biverknignarna/contradictions som kom upp först men för sköterksorna var det en bild på medicinen eftersom de tenderar att vara mer visible learners och måste ha dödskoll på hur tabletten eller vad det nu är ser ut.
Ambition: Vi kan göra ditt liv bättre!
han visar en massa roliga/fina bokbilder från flickr.
Idag: en helt annna inställning till kunskap, vetenskap, FAKTA (och lagring tänker jag). inget är för evigt, det vi lärde oss när vi var små som var exakt vetenskap har visat sig inte stämma. Periodiska systemet, kokpunkt etc...
Nu: "Article level economy". vad händer när vi går till "Chapter level economy"?
Apropå lärstilar: de har lagt ut filmer, mp3-filer, streaming media i OPAC:en. Här kommer frågan: Your website - does it supply every learning styles? Får våra användare diskutera innehållet/ tagga innehållet/ lyssna/se filmer etc? Eller vill vi helt enkelt att de ska vara små minibibliotekarier? presentera oss inte som om vi vore stormarknader för artiklar. Gärna bilder på oss! Biblioteket kan inte existera utan oss, utan oss är det ju just bara ett varuhus.
Var personliga - se till att synas. Var där användarna är. Berätta vad du är bra på.
Pratar mer om user created content. Om att det går att söka i spoken word (!) som patologer kan göra med det de talat in i ´sina diktafoner.
Its all about DRM & Rights. Det bästa sättet att förutsäga framtiden är att invent it ourselves.
Visar ett gulligt diagram om vad 2.0 faktiskt är (visa på enhetsmöte?) Things U can do/People U know.
Key things:
Social networking. Vi är sociala varelser och bibliotek är sociala institutioner. SHaring, learnign together osv. dra nytta av the sharing economy.
zoho, flickr, ning, typepad, linkedin, googledocs, twitter, facebook, myspace etc etc.
Tänk att ha alla man mött genom livet samlade på ett och samma ställe (som man kan ha på facebook). Vilken resurs! Du kan rikta frågan direkt til den som passar bäst.
Kolla upp: Sirsidynix. Hans blogg: studie om att dödligheten sjunkit på sjukhus m bibliotek!?
Final words: Websites are sooo last century... (nu är det social networking som gäller :-)
Berättar om internt projekt: 10 thing in 20 weeks (kolla upp).
Gör en kul sammanfattning av det senaste århundradets viktiga förändringar - vad är väl ett fjuttigt Internet mot tåg, flyg, kyl osv. Många tekniska framsteg påverkar vårt vardagsliv och sätt att relatera till varandra o vår omgivning, men i den ligan är ju Internet inte mycket att komma med menar han. vår generation måste vara den gnälligaste i mannaminne. Men ok. En stor förändring är det ju, en ekonomisk inte minst. The knowledgebased economy: patent, copyright, IT. Det är inte längre oljemagnater som äger världen utan copyright-owners...
Google. varför skulle man vilja att ens hemsida/sökverktyg fungerade som Google!? Allt vi ser på Google är ju manipulerat. De är proffs på sökoptimering och annonsköpare - just därför är det ju så viktigt att exempelvis just vi bibliotekarier finns samt licensdatabaser som inte kan manipuleras. Ställ en fråga till Google & Google har ju naturligtvis ingen aning om det är en elev som ska göra skolarbete eller en kvinna som vill skilja sig som söker på ordet "divorce". Vi agerar ju olika.
Hur positionerar vi biblioteken/bibliotekarierna?
Hur lär sig folk? det finns 7 lärstilar enligt Abrams, han pratar inte så mycket om den på KIB men här har jag hämtat dem från stephenslighthouse, en annan presentation han hållit för andra:
• Visual/Spatial (Picture Smart)
• Verbal/Linguistic (Word Smart)
• Musical/Rhythmic (MusicSmart)
• Logical/Mathematical (Number Smart)
• Bodily/Kinesthetic (Body Smart)
• Interpersonal (People Smart)
• Intrapersonal (Self Smart)
– Piaget, Bloom, Gardner, etc.
80% av biblioteken och bibliotekens verksamhet är textbaserade i sin lärstil och problemet är att vi så gärna vill få våra låntagare att bli det också. hur kan vi använda mer emotionella, taktila, sensoriska lärstilar?
(Lästips: "How doctors think"/K. Montgomery)
Att ändra en persons workflow är inte lätt, inget som görs i en handvändning. Det kräver motivation, ofta emotionell/psykologisk - underlätta för låntagaren/användaren! Tar ett exempel med hur läkarna kunde få upp databaser i sina PDA:s (handdatorer) och på så sätt direkt kunde kolla eventuella biverkningar av en medicin direkt på patientrummen istället för att vara tvugna att dubbelkolla detta efteråt. man kan också manipulera presentationen av informationen: för läkarna var det biverknignarna/contradictions som kom upp först men för sköterksorna var det en bild på medicinen eftersom de tenderar att vara mer visible learners och måste ha dödskoll på hur tabletten eller vad det nu är ser ut.
Ambition: Vi kan göra ditt liv bättre!
han visar en massa roliga/fina bokbilder från flickr.
Idag: en helt annna inställning till kunskap, vetenskap, FAKTA (och lagring tänker jag). inget är för evigt, det vi lärde oss när vi var små som var exakt vetenskap har visat sig inte stämma. Periodiska systemet, kokpunkt etc...
Nu: "Article level economy". vad händer när vi går till "Chapter level economy"?
Apropå lärstilar: de har lagt ut filmer, mp3-filer, streaming media i OPAC:en. Här kommer frågan: Your website - does it supply every learning styles? Får våra användare diskutera innehållet/ tagga innehållet/ lyssna/se filmer etc? Eller vill vi helt enkelt att de ska vara små minibibliotekarier? presentera oss inte som om vi vore stormarknader för artiklar. Gärna bilder på oss! Biblioteket kan inte existera utan oss, utan oss är det ju just bara ett varuhus.
Var personliga - se till att synas. Var där användarna är. Berätta vad du är bra på.
Pratar mer om user created content. Om att det går att söka i spoken word (!) som patologer kan göra med det de talat in i ´sina diktafoner.
Its all about DRM & Rights. Det bästa sättet att förutsäga framtiden är att invent it ourselves.
Visar ett gulligt diagram om vad 2.0 faktiskt är (visa på enhetsmöte?) Things U can do/People U know.
Key things:
Social networking. Vi är sociala varelser och bibliotek är sociala institutioner. SHaring, learnign together osv. dra nytta av the sharing economy.
zoho, flickr, ning, typepad, linkedin, googledocs, twitter, facebook, myspace etc etc.
Tänk att ha alla man mött genom livet samlade på ett och samma ställe (som man kan ha på facebook). Vilken resurs! Du kan rikta frågan direkt til den som passar bäst.
Kolla upp: Sirsidynix. Hans blogg: studie om att dödligheten sjunkit på sjukhus m bibliotek!?
Final words: Websites are sooo last century... (nu är det social networking som gäller :-)
tisdag 7 oktober 2008
Kort sammanfattning av årets KIB-konferens på tåget hem
Allt handlar om att positionera biblioteket - och oss själva. Kära nån, varför är det så trögt och svårt att lyfta fram vår kompetens. Egentligen är det ju skit att X blir så charmerande överraskad över allt Bibliotekarier kan, det hade han liksom ingen aaaning om - mer än ställa böcker i bokstavsordning liksom. Nåväl, det var ett sidospår, tillbaka till KIB-konferensen:
Viktigt att veta hur människor lär sig och se till att anpassa sitt paket efter det! Lärstilar, sju stycken minst. Kan vi inte ha en "Journal club" om detta? Det passar ju finemangs in i 2.0 & EBL o hela serven.
Ta plats i folks "work-flow", vi vill ha det så enkelt som möjligt. Se till att vara tydlig med vilken skillnad vi kommer att göra, vilken tid vi sparar, den resurs vi är etc. Underlätta för användaren!
Att vara där användaren är. Sprid kunskap där frågan uppstått! Ge dig in i diskussionerna. Våga vara expert.
Biblioteket är en social institution, utnyttja detta. Och "the sharing economy".
Mät rätt saker. Producera inte bara en massa siffror för att visa hur upptagna vi är - visa att vi är ute efter att göra skillnad! IMPACT!
Frågor: hur blir vi mer proffessionella? Hur frågar vi vad de vill ha? Hur frågar vi vad de använder? Hur visar vi alternativ? Hur frågar vi hur de ser på biblioteket?
Vi kan fungera som igångsättare för dem att börja arbeta mer evidensbaserat, hjälpa till att formulera frågor & hitta svar. Bygga upp minidatabas på intranätet med de frågor och resultat som kommer upp? (se Borås). Marknadsför genom att delta!
Gör ett smörgåsbord och utveckla intranätet (formulär, nyhetsbrev mm).
Ju mer vi syns ute i huset desto mer kommer det att börja hända på bibblan. Men glöm inte att dra lärdom av den tröghet som visade sig i Borås. Kolla upp barriärerna. Riv dem. Var på plats.
Amen.
Viktigt att veta hur människor lär sig och se till att anpassa sitt paket efter det! Lärstilar, sju stycken minst. Kan vi inte ha en "Journal club" om detta? Det passar ju finemangs in i 2.0 & EBL o hela serven.
Ta plats i folks "work-flow", vi vill ha det så enkelt som möjligt. Se till att vara tydlig med vilken skillnad vi kommer att göra, vilken tid vi sparar, den resurs vi är etc. Underlätta för användaren!
Att vara där användaren är. Sprid kunskap där frågan uppstått! Ge dig in i diskussionerna. Våga vara expert.
Biblioteket är en social institution, utnyttja detta. Och "the sharing economy".
Mät rätt saker. Producera inte bara en massa siffror för att visa hur upptagna vi är - visa att vi är ute efter att göra skillnad! IMPACT!
Frågor: hur blir vi mer proffessionella? Hur frågar vi vad de vill ha? Hur frågar vi vad de använder? Hur visar vi alternativ? Hur frågar vi hur de ser på biblioteket?
Vi kan fungera som igångsättare för dem att börja arbeta mer evidensbaserat, hjälpa till att formulera frågor & hitta svar. Bygga upp minidatabas på intranätet med de frågor och resultat som kommer upp? (se Borås). Marknadsför genom att delta!
Gör ett smörgåsbord och utveckla intranätet (formulär, nyhetsbrev mm).
Ju mer vi syns ute i huset desto mer kommer det att börja hända på bibblan. Men glöm inte att dra lärdom av den tröghet som visade sig i Borås. Kolla upp barriärerna. Riv dem. Var på plats.
Amen.
torsdag 28 augusti 2008
Om (folk)bibliotek
Ännu ett mycket läsvärt inlägg på Uppsala länsbiblioteks blogg:
Om folkbibliotekens olika vägval, en svår balansgång mellan många och motstridiga krav...
Om folkbibliotekens olika vägval, en svår balansgång mellan många och motstridiga krav...
fredag 14 mars 2008
fötterna på jorden
Helt hastigt: är nyss hemkommer från BV-seminariet på Frykenstrand. Väldigt inspirerande och tankeväckande, men när jag kommer hem och börjar berätta för Fredrik om alla intryck tar han snabbt ner mig på jorden med lite first hand låntagarupplevelser...
Visst, OPAC-gränssnittet är skittråkigt, jobba med webben, men det viktigaste är ändå kunskap/kompetens och bemötande. det spelar väl ingen roll hur saker och ting ser ut om bibliotekarien som väl möter dig på bibblan inte kan använda sina verktyg - och dessutom inte är speciellt trevlig...
Ska tänka mer på det.
Visst, OPAC-gränssnittet är skittråkigt, jobba med webben, men det viktigaste är ändå kunskap/kompetens och bemötande. det spelar väl ingen roll hur saker och ting ser ut om bibliotekarien som väl möter dig på bibblan inte kan använda sina verktyg - och dessutom inte är speciellt trevlig...
Ska tänka mer på det.
onsdag 12 september 2007
KIB-konferensen avslutas
I pausen visades ett bildspel med bilder på oss deltagare i olika vackra och intelligenta poistioner, det var ett snyggt grepp... Efter pausen berättade en livs levande Användare (fast de sa "kund"!) om sina kontakter med och erfarenheter från KIB. Jacob Jansons livsöde är minst sagt gripande. Läkarstudent med ett funktionshinder som inte är medfött utan som drabbade honom när han var barn och som innebär att han helt förlorat förmågan att läsa och skriva -alexi, total förlust av språk. Fast inte det talade. Han berättade om all hjälp han fått och olika tekniska prylar han är beroende av och poängterade hur viktigt det är att ta sig tid med dessa användare som ju går utbildningar på samma villkor som övriga men ändå har högst konkreta svårigheter. Efter hans presentation visades filmen "På lika villkor", en film gjord av KI om att studera med funktionshinder.
Efter detta visade Italo Masiello och Thomas Nixon upp "CNS: Visual perspectives". Stanford och KI samarbetar kring utvärdering av undervisningsmetoder; traditionell katederundervisning kontra ”e-learning”. Denna presentation diskuterade resultat från Stanfords utvärdering av "programmet, samt studenternas syn på verktyget som innehåller mycket detaljerade bilder av hjärnan. Svårt att förklara, deras presentation finns som pdf: http://kib.ki.se/kibkonferens/2007/presentations/masiello_utvardering-pedagogiska-metoder%20-cns.pdf
Sist men inte minst: Hanna Voog och Fredrik Eriksson berättar om sin magisteruppsats där de ställt frågor om hur bibliotekarier hanterar referensfrågor när de själva saknar ämneskunskap, intressant eller hur ;-). De var intresserade av all den tysta kunskap som existerar på bibliotek (läs: alla kvinnodominerade yrken) och ville ha mer konkret kunskap om referensarbetet. Sammanfattning: de ville verbalisera tyst kunskap, fokusera på professionellt agerande och ge insikter i professionsuppfattning.
Några "referenstaktiker" för att förstå en fråga:
- Intervjutaktiken. Bygger mycket på att bibliotekarien styr och ställer med samtalet och bygger på dennes förförståelse
- Samtal/dialog. Här bjuds användaren in mer
För att hitta en lämplig sökingång:
- den rutinmässiga taktiken. "Det är det här de brukar vilja ha när de frågar så här..."
- testtaktik. Bibliotekarien slänger kanske in ett påstående för att testa och agerar sen utefter responsen
- Kollaborativ taktik. Man bjuder in användaren att själv föreslå eller tycka till om sökord etc.
Referenstaktiker för att komma vidare:
- att återkomma/mötas på nytt
- att vidarebefodra. Vi kollar med någon av våra fantastiska kollegor...
- följa upp. Be dem komma tillbaka om de inte hittar det de söker...
Varje verksamhet har säkert sina kontextburna taktiker. Lokaler påverkar till exempel taktiker mycket! Har man inte enkel tillgång till opacen när man har pass är det svårt att visa den och använda den kollaborativa taktiken... Säkerligen en intressant uppsats med en hel del läsvärda referenser! http://theses.lub.lu.se/archive/2006/06/02/1149262706-27167-500/2006-7.pdf
Annat lästips:
Stover, Mark (2004) ”The reference librarian as a NonExpert: A postmodern approach to expertise” i The Reference Librarian nr 87/88, pp 273300
Efter detta visade Italo Masiello och Thomas Nixon upp "CNS: Visual perspectives". Stanford och KI samarbetar kring utvärdering av undervisningsmetoder; traditionell katederundervisning kontra ”e-learning”. Denna presentation diskuterade resultat från Stanfords utvärdering av "programmet, samt studenternas syn på verktyget som innehåller mycket detaljerade bilder av hjärnan. Svårt att förklara, deras presentation finns som pdf: http://kib.ki.se/kibkonferens/2007/presentations/masiello_utvardering-pedagogiska-metoder%20-cns.pdf
Sist men inte minst: Hanna Voog och Fredrik Eriksson berättar om sin magisteruppsats där de ställt frågor om hur bibliotekarier hanterar referensfrågor när de själva saknar ämneskunskap, intressant eller hur ;-). De var intresserade av all den tysta kunskap som existerar på bibliotek (läs: alla kvinnodominerade yrken) och ville ha mer konkret kunskap om referensarbetet. Sammanfattning: de ville verbalisera tyst kunskap, fokusera på professionellt agerande och ge insikter i professionsuppfattning.
Några "referenstaktiker" för att förstå en fråga:
- Intervjutaktiken. Bygger mycket på att bibliotekarien styr och ställer med samtalet och bygger på dennes förförståelse
- Samtal/dialog. Här bjuds användaren in mer
För att hitta en lämplig sökingång:
- den rutinmässiga taktiken. "Det är det här de brukar vilja ha när de frågar så här..."
- testtaktik. Bibliotekarien slänger kanske in ett påstående för att testa och agerar sen utefter responsen
- Kollaborativ taktik. Man bjuder in användaren att själv föreslå eller tycka till om sökord etc.
Referenstaktiker för att komma vidare:
- att återkomma/mötas på nytt
- att vidarebefodra. Vi kollar med någon av våra fantastiska kollegor...
- följa upp. Be dem komma tillbaka om de inte hittar det de söker...
Varje verksamhet har säkert sina kontextburna taktiker. Lokaler påverkar till exempel taktiker mycket! Har man inte enkel tillgång till opacen när man har pass är det svårt att visa den och använda den kollaborativa taktiken... Säkerligen en intressant uppsats med en hel del läsvärda referenser! http://theses.lub.lu.se/archive/2006/06/02/1149262706-27167-500/2006-7.pdf
Annat lästips:
Stover, Mark (2004) ”The reference librarian as a NonExpert: A postmodern approach to expertise” i The Reference Librarian nr 87/88, pp 273300
onsdag 29 augusti 2007
Getting in the flow
Torsdagens första föredragshållare var Guus van der Brekel från det medicinska biblioteket på universitetet i Groningen, Nederländerna. Som en av skaparna till det första medicinska biblioteket i Second Life hade även han en hel del att säga om hur bibliotek måste förändras i takt med att användare och samhälle gör det...
Biblioteken är inte längre ensamma om att erbjuda information, som vi alla vet. Ett problem, menade Brekel, är att "libraries disconnect" - användare måste ägna alldeles för mycket tid åt att hitta det de söker, alla sidor/gränssnitt ser olika ut, sökningar måste göras separat, användaren har ingen eller väldigt liten möjlighet till utvärdering etc. Biblioteken erbjuder väldigt sällan tjänster utanför biblioteket menade han också (men jag vet inte riktigt om jag känner igen detta från vår verksamhet?), åtminstone inte på ett enkelt sätt.
Web 2.0: att vara kopplad, att se och (vilja) dela, att samverka online - power & control to the user! Om människor har anledning (och användning) så förändras deras vanor snabbt! De nya användarna är mer fascinerade av ny teknik, "multitasking is a way of life" (HA!), att vara uppkopplad är essentiellt, de vill vara interaktiva - inte isolerade och de har ZERO tolerance for delay! Mycket av det Brekel sa får ju tas med en nypa salt men en del märks ju tydligt. Det här med noll tolerans för fördröjning visar sig ju bland annat i användares sökstrategier och hur man värderar träffar - man vill oftast "ha något om något", man vill ha det på en gång och nöjer sig därför med den första som finns i fulltext... Starkt förenklat, men ändå.
Där Användaren är - dit ska biblioteket! Vi måste röra oss bort från produktorientering till användarorientering och förkovra oss så mycket vi bara kan i användarmiljöer (user environments). Men hur ska vi då koppla ihop den med referensmiljön som ju vi är experter på!? Framförallt: skapa efterfrågan genom synlighet.
"Put library resources in users workflow!"
- explore and map target user groups
- identify used resources and tools
- bestäm "short term actions"...
(Sen hann jag inte anteckna mer men hans powerpoint ligger väl antagligen ute på KIBs sida för den som vill kolla upp.)
Förutom en mängd lästips som vi måste fjärrlåna/köpa och som jag i Shangrilaa kommer att hinna läsa så nämnde han en mängd olika youtubes, bloggar mm. som jag inte orkar skriva ner här. Måste nog skapa ett arkiv med lästips som fokuserar på jobb. Men en sak som ni gärna kan leta runt i och låta er inspireras av några minuter är Library Success - A Best Practices Wiki:
http://www.libsuccess.org/index.php?title=Main_Page
En fantastisk wiki med en otrolig mängd input för hur vi bäst kan praktisera "librarianship" - bibliotekariande? Bibliotekande? Under torsdagens workshop specialiserade jag mig ju på wikis - här har ni ett exempel på hur man kan använda sig av verktyget...
Annars pratade han sig varm om Netvibes och Toolbars, dessa borde man customisera efter ens egna behov (kom ihåg: skapa efterfrågan genom att synas) och visst har han rätt! Ganska lätt verkar det vara också, finns det intresse kan jag visa lite snabbt det lilla jag vet! Man skulle exempelvis kunna göra en egen toolbar där sökningar kunde genomföras i katalogen, pubmed och jag vet inte allt. Men ingen kommer ju att kunna ladda ner denna toolbar ändå efter september utan att be IT-avdelningen på sina bara knän ;-). Men som Brekel uttryckte det: It makes search flexible and your library visible!
Kontentan: get into the environment of the user (Brekel tänker sig användaren som en medicinstudent). Det innehåll och de verktyg de har tillgång till på webben kommer de att förvänta sig tillgång till även inom organisationen.
Ha överseende med svengelskan, please.
Slutligen en länk till hans powerpoint i pdf-format:
http://kib.ki.se/kibkonferens/2007/presentations/vandenbrekel_getting-in-the-flow.pdf
Biblioteken är inte längre ensamma om att erbjuda information, som vi alla vet. Ett problem, menade Brekel, är att "libraries disconnect" - användare måste ägna alldeles för mycket tid åt att hitta det de söker, alla sidor/gränssnitt ser olika ut, sökningar måste göras separat, användaren har ingen eller väldigt liten möjlighet till utvärdering etc. Biblioteken erbjuder väldigt sällan tjänster utanför biblioteket menade han också (men jag vet inte riktigt om jag känner igen detta från vår verksamhet?), åtminstone inte på ett enkelt sätt.
Web 2.0: att vara kopplad, att se och (vilja) dela, att samverka online - power & control to the user! Om människor har anledning (och användning) så förändras deras vanor snabbt! De nya användarna är mer fascinerade av ny teknik, "multitasking is a way of life" (HA!), att vara uppkopplad är essentiellt, de vill vara interaktiva - inte isolerade och de har ZERO tolerance for delay! Mycket av det Brekel sa får ju tas med en nypa salt men en del märks ju tydligt. Det här med noll tolerans för fördröjning visar sig ju bland annat i användares sökstrategier och hur man värderar träffar - man vill oftast "ha något om något", man vill ha det på en gång och nöjer sig därför med den första som finns i fulltext... Starkt förenklat, men ändå.
Där Användaren är - dit ska biblioteket! Vi måste röra oss bort från produktorientering till användarorientering och förkovra oss så mycket vi bara kan i användarmiljöer (user environments). Men hur ska vi då koppla ihop den med referensmiljön som ju vi är experter på!? Framförallt: skapa efterfrågan genom synlighet.
"Put library resources in users workflow!"
- explore and map target user groups
- identify used resources and tools
- bestäm "short term actions"...
(Sen hann jag inte anteckna mer men hans powerpoint ligger väl antagligen ute på KIBs sida för den som vill kolla upp.)
Förutom en mängd lästips som vi måste fjärrlåna/köpa och som jag i Shangrilaa kommer att hinna läsa så nämnde han en mängd olika youtubes, bloggar mm. som jag inte orkar skriva ner här. Måste nog skapa ett arkiv med lästips som fokuserar på jobb. Men en sak som ni gärna kan leta runt i och låta er inspireras av några minuter är Library Success - A Best Practices Wiki:
http://www.libsuccess.org/index.php?title=Main_Page
En fantastisk wiki med en otrolig mängd input för hur vi bäst kan praktisera "librarianship" - bibliotekariande? Bibliotekande? Under torsdagens workshop specialiserade jag mig ju på wikis - här har ni ett exempel på hur man kan använda sig av verktyget...
Annars pratade han sig varm om Netvibes och Toolbars, dessa borde man customisera efter ens egna behov (kom ihåg: skapa efterfrågan genom att synas) och visst har han rätt! Ganska lätt verkar det vara också, finns det intresse kan jag visa lite snabbt det lilla jag vet! Man skulle exempelvis kunna göra en egen toolbar där sökningar kunde genomföras i katalogen, pubmed och jag vet inte allt. Men ingen kommer ju att kunna ladda ner denna toolbar ändå efter september utan att be IT-avdelningen på sina bara knän ;-). Men som Brekel uttryckte det: It makes search flexible and your library visible!
Kontentan: get into the environment of the user (Brekel tänker sig användaren som en medicinstudent). Det innehåll och de verktyg de har tillgång till på webben kommer de att förvänta sig tillgång till även inom organisationen.
Ha överseende med svengelskan, please.
Slutligen en länk till hans powerpoint i pdf-format:
http://kib.ki.se/kibkonferens/2007/presentations/vandenbrekel_getting-in-the-flow.pdf
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)