EBP - evidensbaserad praktik

Från och med 2009 är detta en ny mesh-term: Evidence-based practice. Jag uppfattar det som en "paraplyterm" som innefattar de vi redan använder, dvs. evidensbaserad vård/evidensbaserad medicin. I PubMed förklaras begreppet sisåhär:

Evidence-Based Practice
A way of providing health care that is guided by
a thoughtful integration of the best available scientific knowledge with
clinical expertise. This approach allows the practitioner to critically assess
research data, clinical guidelines, and other information resources in order to
correctly identify the clinical problem, apply the most high-quality
intervention, and re-evaluate the outcome for future improvement.Year
introduced: 2009.

Under Evidence-based practice ligger sedan Evidence-based dentistry, medicine och nursing.

Fortbildningsdagarna inleddes med en kurs i grundläggande EBP av Margareta Sundin och Sofia Pemer vid Medicinska biblioteket i Umeå.

Mycket kortfattat: I en studie har det konstaterats att en allmänmedicinare skulle behöva läsa i genomsnitt 19 artiklar per dag för att hålla sig uppdaterad. Det säger sig ju självt att det är ogörligt: alltså finns Cochrane och alla liknande "efterföljare". Cochrane collaboration, ett internationellt nätverk, startade 1993 med syfte att hjälpa läkare och andra behandlare att fatta välunderbyggda beslut om interventioner i sjukvården. Detta skulle göras genom att samla, värdera och sprida resultat från medicinska olika studier. Vår svenska motsvarighet, SBU, är sedan 1992 en egen myndighet och har regeringens uppdrag att utvärdera olika metoder i vården (läs mer på deras hemsida: http://www.sbu.se/).

För att omvandla kliniska frågor till frågor som går att besvara rekommenderas DIKE- och PICO-modellen. DIKE=Diagnos, Intervention, Kontroll, Effektmått. PICO=Patient/Problem, Intervention, Comparison, Outcome. De går sedan igenom olika former av publikationer:

• Orginalartiklar - primärforskning som redogörs och publiceras för första gången. kan ha olika studiedesign, som tex RCT, clinical trials, comparative study etc. (RCT rekommenderas av SBU och är ofta den typ av undersökningar som ingår i systematiska översikter.


• Systematiska översikter - sammanställer resultat från originalartiklar som behandlar en viss klinisk fråga. är uppställd enligt vissa principer, bygger gärna på RCT:s. Sammanställs av myndigheter och organisationer, Cochrane håller hög kvalité. För att de ska innebära tidsvinst måste de vara uppställda enligt vissa riktlinjer, därför finns det granskningsmallar. SBU hänvisar till denna granskningsmall för att kritiska granska systematiska översikter.


• Meta-analyser. Resultatet i originalartiklar i en systematisk översikt sammanställs statistiskt. Vanligt att man räknar om de ingående studiernas resultat till en oddskvot - visar kvoten mellan sannolikheten att resultatet beror på slumpen jämfört med en verklig effekt. En meta-analys visar homogeniteten mellan studierna och skapar en uppfattning om en metod är bättre än någon annan eller ingen åtgärd alls.